SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1985  
SPION spiω4n, förr äv. ESPION, m.//ig.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(espion 16561758. spejon (-ei(j)on) 16321831. spion (-ij-) 1638 osv.)
Etymologi
[sv. dial. spejon, spion; liksom dan. o. nor. spion av t. spion (motsv. nl. spion), av it. spione (varav äv. fr. espion), avledn. av it. spia, spion, motsv. ffr. espie (varav eng. spy o. (m)nl. spie), i sin tur sannol. lån från germ. spr. o. samhörigt med SPEJA, v.2; i formen espion utgör ordet lån från fr.; formen spejon är sannol. påverkad av SPEJA, v.2 — Jfr SPIONAGE, SPIONERA]
1) person som bor l. uppehåller sig i ett land o. där (mot betalning) i smyg l. gm otillåten underrättelseverksamhet införskaffar o. till en (utländsk) uppdragsgivare vidarebefordrar (hemlighållna) uppgifter l. (hemlighållet) material som rör ifrågavarande lands militära förhållanden l. säkerhet o. d.; särsk. dels om förklädd o. med falsk identitet utrustad soldat som i krig har till uppgift att ta sig in i l. bakom fiendens linjer l. in i hans land för att där göra sig underrättad om hans förehavanden l. planer l. militära styrka l. stridsmoral l. dyl. o. rapportera härom till den egna sidan (förr möjl. äv. om soldat som i krig sändes ut för att, under undvikande av kontakt med motsidan, spana l. speja l. rekognosera, spanare, spejare, rekognosör, o. i så fall anträffat bl. i anv. där denna bet. sammanfaller med den ovannämnda), dels om person som (äv. i fredstid) av underrättelsetjänsten i ett land skickas till ett annat land för att där bedriva militär underrättelseverksamhet, (hemlig) agent; äv. övergående i allmännare bet.: person som (mot betalning) spionerar (se SPIONERA i allmännare bet.) o. skaffar fram information l. material (om ngn l. ngt); äv. (jfr 2) oeg. l. mer l. mindre bildl. (särsk. om forskare som gräver l. snokar i källor för att komma ngt på spåren l. klarlägga ngt); särsk. liktydigt med: kunskapare (se d. o. 1). Vara, bli, göras till spion åt l. för tyskarna, Tyskland, ryska hemliga polisen. Sätta ngn såsom spion på ngn. Svenskarna hade spioner i ryssarnas läger. Inkvisitionens spioner. De flesta stater håller sig med spioner i andra länder. Den kända kvinnliga spionen Mata Hari. OxBr. 11: 619 (1632). Änteligen brachte så wäll espionerne som små utsände partier den fullkomlige effterrättelssen at Saxarne wid Sabern och på flera åtskillige ställen .. woro öfwer Odern komne. KKD 3: 61 (c. 1710). Ibland .. förföljelser, som .. (kanslirådet von Bahr) .. måst tåla, räknar han jemväl, at thes hus hela dagen igenom varit omgifvit af espioner til at gifva akt på alla them, som gingo til honom. 2RARP 14: 387 (1743). Jag tenkte: under kriget emot fienden hadde du vaksamma fält vagter, goda och säkra Spejoner, hvarföre ingenting kunde hända dig, som ej du i god tid viste af. HA 8: 164 (c. 1820). Enda medlet att erhålla .. (fullständiga uppgifter från utlandet) är att anlita hemliga agenter, d. v. s. spioner. KrigVAT 1894, s. 673. Såsom spion betraktas icke militärperson, som utan förklädnad inträngt på fiendens område. Tingsten o. Hasselrot 82 (1902). Väl underrättade människor påstodo, att hon varit spion i båda lägren och tagit emot betalning både av Cavour och Antonelli. Lagergren Minn. 4: 361 (1925). (George Brandes) fynd och tydningar (i Kierkegaards Efterladte Papirer), stickprov ur massan, öppnade ett spår som i förstone förskräckte och med tiden självklart fullföljdes av långt mer närgångna spioner. Johanson Stärbh. 162 (1946). — jfr HANDELS-, KONTRA-, POLIS-, REGERINGS-, RYSS-, SEDLIGHETS-SPION m. fl.
2) (numera i sht i vitter stil l. i fackspr.) oeg. l. bildl. anv. av 1, om ngt sakligt konkret varmed observationer l. iakttagelser görs (kan göras) l. varigm upplysningar om ngn l. ngt (kan) införskaffas o. d.; särsk. dels om ngns öga l. öra, dels om tub l. kikare (särsk. pregnant: på ä. typ av teodolit (dvs. ett vinkelmätningsinstrument) under dess horisontala cirkel applicerad kikare som vid asimutbestämning inriktades på ett fast terrestert märke o. med vars hjälp man under mätningen kunde kontrollera att instrumentet icke rubbats ur sitt läge, säkerhetstub). Älska består endast i tycke och inbilningar, och kunde aldrig existera äfwen emellan män och hustrur, föräldrar och barn, om icke sinnens betiente och spioner, nämligen ögonen och öronen dem därtil förförde. Nordencrantz Arc. 97 (1730). Lindhagen Astr. 99 (1858; pregnant, om säkerhetstub på teodolit).
3) ss. förled i ssgr, i utvidgad anv., närmande sig l. övergående i verbal bet.: spionerings- l. spioneri- l. spionage-.
Ssgr (i allm. till 1, 3): A: SPION-AGENT. agent (se d. o. 1) med spionuppdrag, spion, hemlig agent. Staf PolisvSthm 362 (1950; om förh. 1817).
(13) -APPARAT. särsk. till 1, 3, om ”apparat” (jfr apparat 2 a) som spionväsen l. spionorganisation utgör. Boye Kall. 199 (1940).
-BIL. bil som tillhör spion(er) l. som spion(er) färdas i l. utnyttjar l. dyl. l. som används för spionuppdrag o. d.; stundom äv. oeg., om specialutrustad polisbil använd för polisiär spaning. Spionbilen hittades övergiven på en avtagsväg, där varje spår efter spionerna upphörde. En av statspolisens hemliga spionbilar. SvD(A) 1959, nr 150, s. 9.
-CENTER. spioncentrum. Spioneri i Englands spioncenter. DN 1982, nr 191, s. 1.
-CENTRAL. central varifrån spionverksamhet bedrivs o. leds, spioneri- l. spionagecentral. Essén KessSthm 108 (1916).
-CENTRUM. centrum (se d. o. 2) för (ett lands o. d.) spionverksamhet. Meurling KommunismSv. 87 (1950).
-CHEF. chef för spion(er) l. spionverksamhet. Trolle-Wachtmeister Ant. 2: 109 (1815).
-DOM. dom (se dom, sbst.1 2 a) avkunnad över spion(er) l. i mål gällande spionverksamhet. Upsala(A) 1941, nr 294, s. 6.
(1) -FACK(ET). om spions l. spioners verksamhets- l. fackområde (företrädesvis i uttr. i spionfacket, inom nämnda område). Sörensen Hollywood 41 (1932: i spionfacket).
-FALL. fall (se d. o. XII 4) som har avs. på spion(er) l. spionverksamhet. Wennerströmaffären utgör ett av de mest uppmärksammade spionfallen i vårt land.
-FILM. film- (skådespel) handlande om en spion l. spioner l. spionverksamhet. SvD(A) 1966, nr 291, s. 14.
(13) -FLYG, n. [senare leden vbalsbst. till flyga] spionflygning. DN 1977, nr 9, s. 10.
(13) -FLYGA. [retrograd bildning till -flygning] (låta) flyga med spionflygplan (över främmande stats territorium). Även britterna har spionflugit över Ryssland. DN(B) 1960, nr 126, s. 19.
(13) -FLYGNING. flygning med spionflygplan (över främmande stats territorium); jfr -flyg. DN(B) 1960, nr 126, s. 19.
(13) -FLYGPLAN~02 l. ~20. bemannat l. obemannat (med kameror o. d. specialutrustat) flygplan använt l. avsett att användas för bedrivande av spionverksamhet (över främmande stats territorium). SvD(A) 1963, nr 271, s. 6.
(1) -FRUKTAN. jfr -rädsla. GHT 1898, nr 3 A, s. 3.
-GRUPP. grupp (se grupp, sbst.1 2) av spioner l. personer involverade i spionverksamhet; jfr -liga. MorgT 1948, nr 263, s. 1.
(1) -GÖK. (numera bl. tillf.) nedsättande, om (gök (se gök, sbst.1 7) till) spion. HSH 7: 289 (c. 1800).
(1) -HETS. jfr hets, sbst.2 2. Hedin NorgFolk. 24 (1914).
-HISTORIA. särsk. till 1: historia (se d. o. II 6) om en spion l. spioner; jfr spionage-historia, spioneri-historia. IdrBl. 1935, nr 48, s. 8.
-HUND. särsk. (†) oeg. l. bildl., om spårhund (dvs. med fint luktsinne utrustad hund använd vid jakt för uppspårande av villebråd); särsk. motsatt: hetshund. Brummer 65 (1789). Ehrencreutz Hund 22 (1856).
-HÅLA. om (underjordiskt l. i källarvåning o. d. inrett) spionnäste. Östergren (1944).
(1) -HÅLL. om sida (se sida, sbst. 20) som representeras av (samtliga) spioner (jfr håll, sbst.1 VII 1 c); dels i uttr. från spionhåll, från spioner(na)s sida (stundom äv. liktydigt med: bland spioner(na) l. spioner(na) emellan), dels i uttr. på spionhåll, på spioner(na)s sida (äv. liktydigt med: bland spioner(na) l. spioner(na) emellan). l. från spionhåll var man förvånad över stridskrafternas snabba sammanbrott. Nu anlände till Picquart från samma franska spionhåll ett rörpostbrev. Laurin Minn. 3: 83 (1931).
-HÄRVA. om invecklad l. tilltrasslad affär l. sak l. historia rörande en spion l. spioner l. spionverksamhet. SvD(A) 1967, nr 81, s. 6.
(13) -KAMERA. (specialkonstruerad) kamera använd l. avsedd att användas vid bedrivande av spionverksamhet. DN(A) 1964, nr 345, s. 8.
-KARTA. karta (se karta, sbst.2 V) upprättad (på grundval av uppgifter lämnade) av spion(er) l. använd av spion(er) att operera efter. I den gripne utlänningens bil fanns en spionkarta över övre Norrland. 2SvKulturb. 7—8: 276 (1937). Örnehufwuds ”spionkarta” över Halmstad 1644. HallHist. 1: 845 (1954).
-KEDJA. jfr -nät o. kedja, sbst. 3 a. Sparre Findl. 2: 181 (1835).
-LAG. lag (se lag, sbst.1 1) i överensstämmelse med vilken spion(er) l. spioneribrott behandlas o. dömes. SakregRiksdP 1911—20 (1923).
-LEDARE. jfr -chef o. ledare 1. Staf PolisvSthm 283 (1950).
-MÅL. mål (se mål, sbst.2 1) gällande spion(er) l. spioneribrott. NDA(A) 1941, nr 293, s. 1.
-NÄMND. i samband med speciellt allvarligt l. politiskt känsligt o. d. spionfall av regeringen tillsatt nämnd med uppgift att undersöka o. klarlägga art o. omfattning av den utövade spionverksamheten. DN(A) 1963, nr 244, s. 12.
-NÄSTE. om hus l. lokal l. ort o. d. där spion(er) har sitt tillhåll l. varifrån spionverksamhet bedrivs; jfr näste, sbst.4 2 b, o. -håla. Johnsson Essad Härligh. 62 (1930).
-NÄT. nät (jfr d. o. 3) av spioner l. personer involverade i spionverksamhet (i ett land o. d.), spionagenät; jfr -kedja, -organisation, -system. SAOL (1950).
-ORGANISATION. organisation för bedrivande av spionverksamhet, spionageorganisation. Säkerhetspolisen hade en hopplös uppgift: så snart man slagit till och krossat en spionorganisation, trädde en ny i funktion.
-PENGAR, förr äv. -PENNINGAR, pl. pengar använda l. avsedda att användas att finansiera spionverksamhet med; pengar som ngn förvärvar ss. spion l. gm spionverksamhet. HH XXXII. 2: 215 (1783). Leva högt på sina spionpengar. Östergren (1944).
-POLIS. avdelning av polismakten i ett land med uppgift att förebygga o. uppdaga spionverksamhet inom landet; i fråga om nutida förh. särsk. (i icke fackspråklig anv.) liktydigt med: säkerhetspolis, hemlig polis; i sht i sg. best. Det var icke blott i fråga om spionpolisen som meningarna mellan Armfelt och Liljensparre gingo i sär. Staf PolisvSthm 200 (1950). Mysko (dvs. mystisk) ända vi (dvs. de patrullerande konstaplarna) har fått upp, ska utlänningskommissionen kopplas in? Spionpolisen? Arnér Finnas 193 (1961).
-PROCESS. rättegångsprocess i spionmål; jfr -rättegång. VärldspolitDagsfr. 1954, 5: 14.
-RADIO. (mera tillf.) = -sändare. SvD(A) 1967, nr 142, s. 3.
-RAPPORT. av spion avfattad (för uppdragsgivare l. spioncentral tillämnad) rapport vari utspionerade data meddelas; äv. oeg. l. mer l. mindre bildl., om underrättelse till ngn om vad som iakttagits l. erfarits l. listats ut o. d. om ngn l. ngt. Calonius Bref 62 (1794; möjl. oeg. l. bildl.). Den elisabethanska periodens spionrapporter och domstolsprotokoll. NFMånKr. 1938, s. 243.
-RESA. i spionsyfte företagen resa. Sparre Findl. 3: 213 (1835).
-RISK. (vid visst tillfälle l. i visst sammanhang o. d. föreliggande) risk för förekomst av spion(er) l. att bli utsatt för spionverksamhet; äv. i överförd anv., om person om vilken gäller, att det är risk för att han l. hon är spion l. kommer att bedriva spionverksamhet. Spionrisken i Sverige överdrevs måhända något under krigsåren. ”Spionrisk” avskedades. Kräver nu tio års lön av kronan. ST(A) 1964, nr 69, s. 1.
-ROMAN. roman (se roman, sbst.2 1) som handlar om en spion l. spioner l. spionverksamhet; jfr -thriller. Siwertz Förtr. 57 (1945).
(1) -RÄDSLA. rädsla för förekomst av spion(er); jfr -fruktan, -skräck. Posse Fång. 12 (1931).
-RÄTTEGÅNG~002. rättegång i spionmål; jfr -process. Höök OffentlSekt. 105 (1962).
(13) -SATELLIT. av underrättelsetjänsten i en stat utnyttjad satellit (se d. o. 4) med uppgift att över främmande stats territorium inhämta information om vad som försiggår på jordytan gm att (med hjälp av i satelliten installerad kamera l. annan teknisk apparatur) fotografera (l. på annat sätt registrera) denna o. vidarebefordra de insamlade data i form av radiosignaler till en mottagare på jorden. DN(B) 1959, nr 28, s. 9.
(1) -SKRÄCK. jfr -rädsla. GHT 1898, nr 3 A, s. 3.
-SYFTE. syfte(t) l. ändamål(et) att bedriva spionverksamhet, spionändamål, spionagesyfte. Staf PolisvSthm 218 (1950).
-SYSTEM. (spion- 1884 osv. spions- 1850) system (med spioner) för bedrivande av spionverksamhet i ett land o. d., spionage- l. spionerisystem; jfr -nät. Frey 1850, s. 534.
-SÄNDARE. radiosändare (av den typ) som används l. är avsedd att användas av spion(er) l. för spioneri; jfr -radio. SvD(A) 1966, nr 173, s. 25. Det ruskiga .. är att (avlyssnings-)utrustning .. inte längre används enbart av ”rena” spioner. Vem som helst kan placera in en ”spionsändare” hos grannen och därefter avlyssna allt som sägs och görs där. ÖgCorr. 1968, nr 66, s. 9.
-THRILLER. (ytterst) spännande roman l. film l. teater- l. tevepjäs o. d. som handlar om en spion l. spioner l. spionverksamhet; jfr -roman. AB(A) 1946, nr 133, s. 20 (om film). SvD(A) 1966, nr 293, s. 16 (om tevepjäs).
-TJÄNST.
1) tjänst(göring) ss. spion l. som innebär bedrivande av spionverksamhet, spionagetjänst (se d. o. 1). Vara i spiontjänst hos ryssarna. FälttjRegl. 1900, s. 54.
2) om (underrättelseverksamhet bedriven av) spionväsende, spionagetjänst (se d. o. 2), underrättelsetjänst. Ett lands spiontjänst. SkrHVSamfLd 36: 24 (1943; om förh. under E. XIV).
-UPPDRAG~02 l. ~20. (spion- 1884 osv. spions- 1869) uppdrag l. förelagd arbetsuppgift för spion; uppdrag att fungera ss. spion l. som innebär bedrivande av spionverksamhet; spionage- l. spioneriuppdrag. Hans spionuppdrag bestod i att ta reda på hur manstark den tyska vakten i hamnen var nattetid. Forssell Hist. 1: 63 (1869; om förh. under E. XIV).
-UTRUSTNING~020. utrustning l. materiel använd l. avsedd att användas av spion(er) l. för spionverksamhet. DN(B) 1961, nr 38, s. 1.
-VERKSAMHET~002. om (gren inom polisorganisation o. d. med uppgift att utveckla) verksamhet som består i att med hjälp av (ett nät av) spioner göra sig underrättad om (hemliga) förhållanden inom en fientlig krigsmakt l. i ett främmande (särsk. fientligt) land o. d., spionage- l. spioneriverksamhet. Båda de krigförande parterna bedrev spionverksamhet i det neutrala landet. Spionverksamheten i landet var intensiv under hela kriget. I Carl Sparres .. skrivelse till Kungl. Maj:t den 24 januari 1776 föreslogs .. inrättandet av en särskild spionverksamhet såsom komplement till den nya polisorganisationen. Staf PolisvSthm 51 (1950).
-VÄSEN, äv. -VÄSENDE. sammanfattande, om organ o. inrättningar (inom (viss del av) en stat l. en krigsmakt o. d.) för bedrivande av spionverksamhet, spioneriväsen. Lefrén Förel. 2: 286 (1817).
-ÅKLAGARE~020. åklagare i spionmål. SvD(A) 1943, nr 282, s. 4.
-ÅTALAD~020, p. adj. åtalad för bedrivande av olovlig spionverksamhet; äv. substantiverat. SvD(B) 1955, nr 134, s. 9 (substantiverat).
-ÄNDAMÅL~002. jfr -syfte. Staf PolisvSthm 199 (1950).
-ÄRENDE. ärende (dels: uppdrag l. göromål o. d., dels: angelägenhet l. sak o. d.) gällande spionverksamhet. Spionärendet kunde efter nämndens sista sammanträde avföras från dagordningen. Folk som sänts ut i spionärenden känns man inte vid officiellt. Siwertz Förtr. 53 (1945).
B (†): SPIONS-SYSTEM, -UPPDRAG, se A.
Avledn. (till 1): SPIONAKTIG, adj. som kännetecknar l. utmärker en spion l. spioner l. är en spions l. spioners l. som har karaktär(en) av spioneri. Mannen betedde sig på ett spionaktigt sätt. De samma grundsatser, som följas vid ordningens vidmagthållande i hufvudstaden, följas äfven i den minsta by. Samma spionaktiga öfvermod .. förargar och störer medborgaren på båda ställena. SC 2: 210 (1821).
Spoiler title
Spoiler content