SPIRATION, r. l. f.; anträffat bl. i sg. obest.
(†) om verksamheten l. åtgärden att förse ett ord (börjande med vokal) med uddljudande spirant; äv. konkret(are), om resultatet därav. Äfven j tjenar (i finskan o. lapskan), ehuru mera sällan, till spiration. Ahlqvist Kult. 8 (1871). En .. spiration med j anser jag finnas i det f(inska) juusto och med v i det lappska vuosta. Därs. 122.
