SPLITTER split4er, adv. Anm. Den i nedan anförda språkprov förekommande formen splitters i uttr. splitters ny torde antingen vara bildad analogiskt till sådana sbst. i gen. sg. i adverbiell (o. förstärkande) anv. som djävulens (se DJÄVUL 12 b), fanders (se FANDERS I 2 c), pockers (se POCKER, sbst.3 2 n), satans (se SATAN 5 b) l. utgöra ombildning av en icke anträffad superl. (jfr spillerst, superl. av SPILLER, adv.,splinterst, superl. av SPLINTER, adv.). Det ena paret (byxor), splitters nytt. Kellgren (SVS) 2: 268(c. 1786). Ett splitters nytt Brädspel. Därs. 6: 262(1790).
Etymologi
[sv. dial. splitter; liksom dan. o. nor. splitter av lt. splitter l. t. splitter, utlöst ur sådana ssgr som lt. splitternaakt, splitternie resp. t. splitternackt, splitterneu (se SPLITTER, sbst.ssgr, SPLITTER-ssgr). — Jfr SPRITTERo. se SHast i MeijerbArk. 16: 26 ff. (1980)]
(vard.) ss. förstärkningsord: helt l. alldeles l. fullständigt l. precis o. d.; i sht ss. bestämning till ny, naken, galen. Schroderus Os. 1: 446(1635: splitter nakne). Nå Susanna? så tror jag väl att du är splitter rasande. CIHallman 323(1778). Socialisterna äro då splitter galna. SöndN 1871, s. 181. Du vet, jag bryr mig ej om att vara så splitter modern. Idun 1890, s. 556. En splitter ny, svart kostym. Siwertz Sel. 1: 69(1920). (Det) var .. på en konstnärsfest nånstans som hon gick omkring splitter naken. Gustaf-Janson LastHäxa 101(1969).
