SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1985  
SPRÖA sprø3a2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[jfr t. dial. spröen, göra torr, sidoform till spröden, till spröde, spröd, torr (se SPRÖD). — Jfr SPRÖDA, v.1]
(mindre br.) bag. om bröd: torka på ytan. När kaffebrödet är rask (dvs. jäst), tas det ut från rasken (dvs. jäsrummet) av raskpassaren. Det får spröa en stund, strykes och sockras eller mandlas. Bröd 1972, nr 10, s. 13.
Spoiler title
Spoiler content