STABIL stabi4l, r.; best. -en; pl. -er. Anm. Ordet är tidigast anträffat i den eng.—fr. formen stabile (pl. -s), Vi 1951, nr 2, s. 6, 7.
Etymologi
[liksom eng. stabile av fr. stabile, bildat till stabilité, stabilitet (se STABILITET), av den franske konstnären H. Arp († 1966)]
konst. (vanl. i metall utförd) orörlig abstrakt skulptur (motsatt: rörlig abstrakt skulptur, mobil). (I Frankrike) inköptes en stabil, som så småningom kommer att pryda Götaplatsen, av den berömde amerikanske skulptören Alexander ”Sandy” Calder. GHT 1967, nr 11, s. 1.DN 1969, nr 189, s. 3.
