SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1986  
STAGNERA staŋne4ra, äv. stagn- l. stanj-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[jfr t. stagnieren, eng. stagnate, fr. stagner; av lat. stagnare, till lat. stagnum, stillastående vatten, samhörigt med gr. στάζω, droppar (se STALAGMIT). — Jfr RESTAGNERA, STAGNA, STAGNANT, STAGNATION]
(i sht i fackspr.)
I. intr.
1) om vatten: bli l. vara stillastående, (av)-stanna l. stå stilla; äv. om annat flytande l. halvflytande ämne (t. ex. blod): (av)stanna, bli stående, stocka sig o. d.; ofta i p. pr. l. p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. Sådant watn som stagnerar uti kiällare, fiskedammar, watn reservoirer. Berch Hush. 80 (1747). Stagneradt (stillastående syrande) vatten (i kärräng). LAA 1813, s. 268. (Hjärtat) kan (vid hjärtsäcksinflammation) .. ej .. upptaga och aflämna den tillförda bloden, utan denna stagnerar dels i lungorna dels i det venösa systemet. Hygiea 1840, s. 152. I diket framför korffabriken stagnerade en med köttaffall bemängd halfflytande massa. SD(L) 1900, nr 483, s. 6. Ovanan att låta tarminnehållet stagnera genom att försumma behovet till avföring, verkar (osv.). Svartz MatsmältnSj. 165 (1932). NatJämtl. 34 (1948; i p. pr., om vatten).
2) i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv. av 1: bli (stilla)stående, (av)stanna (i sin utveckling); icke utvecklas l. gå vidare l. framåt o. d.; i sht i fråga om dels det ekonomiska livet, dels en persons l. ett samhälles o. d. utveckling; ofta i p. pr. l. p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. En stagnerande (stagnerad) produktion. Mot slutet av sitt liv stagnerade hon i en låst konstnärlig form. En stagnerande (stagnerad) befolkning(sutveckling). Ett stagnerande (stagnerat) samhälle. Bostadsbyggandet hade stagnerat. Wid de så kallade frätande tiderne .. war Debit på waror, rörelsen stagnerade ej, och någon styfwer war at förtiena. Posten 1768, s. 102. At Hofrätten (i Åbo) skulle få afslag i sin begäran om flere Ledamöter, var tämmel(igen) lätt at förutse. Imedlertid stagnera målen där otrol(ige)n. Porthan BrCalonius 375 (1797). (Poemet) Fäderneslandet är icke illa rimmadt; men det står still och stagnerar som ruttet vatten, utan lif och rörelse. Tegnér (1838) i 3SAH XLVII. 2: 180. Den stagnerade sjöfarten lämnade millioner oförräntade i Hangös varumagasin eller i exportörernas egna förrådsrum. Tavaststjerna Marin 51 (1890). Ohyggliga översvämningar efter 30 timmars regn. Tusentals kreatur drunkna — tågen stagnera. Hufvudstadsbl(A) 1934, nr 326, s. 16. Livet måste röra på sig, annars stagnerar det. Olzon Markham Västv. 235 (1943). De flesta livsmedelsråvaror .. har fått motse stagnerande eller successivt minskande andelar i svensk import från Latinamerika. SvGeogrÅb. 1966, s. 128.
II. (numera bl. tillf.) tr.: komma (ngn l. ngt) att stagnera (i bet. I 1, 2). SNilsson (1846) hos Berzelius Brev 14: 243. Åtskilliga ansträngande aktiva ställningar, som ”stagnera” halsvenernas blod. HjLing (1882) hos LGBranting 1: 21. (Man) tror sig .. kunna stagnera den ännu aldrig stoppade utvecklingen. GHT 1895, nr 221 B, s. 2.
Ssg: (I 1) STAGNERINGS-STÄLLE. (numera bl. mera tillf.) ställe där vatten stagnerar. Fennia XII. 9: 9 (1896).
Spoiler title
Spoiler content