publicerad: 1986
STALIN- sta3lin~.
Etymologi
[ssgsform av Stalin, eg.: stålmannen, tillnamn på den ryske politikern J. Vissarionovitj Dzjugasjvili (1879—1953) som efter Lenins död 1924 blev Sovjetunionens ledare o. i praktiken fr. omkr. 1930 dess diktator. — Jfr STALINISM, STALINIST, STALINSK]
ss. förled i ssgr betecknande vissa företeelser vilka uppstått under J. Stalins tid ss. Sovjetunionens ledare.
Ssgr: STALIN-FÖRFATTNING. i sg. best., om den år 1936 av sovjetkongressen antagna författning för Sovjetunionen, vilken starkt präglats av Stalins (doktrinära) syn. 2SvUppslB 24: 946 (1952). —
-KANAL. [jfr t. stalinkanal] i sg. best., fram till 1961 använd beteckning på den i början av 1930-talet av sovjetryska straffångar byggda kanal som förenar Onegasjön med Vita havet, Vitahavskanalen. 2SvUppslB (1953). BonnierLex. (1966). —
-MYT. om den mytbildning om Stalin ss. en ojämförligt stor man, som uppstod under Stalins välde. SvD(A) 1962, nr 108, s. 6. —
-ORGEL. [jfr t. stalinorgel, eng. stalin organ] om ett slags salvkanon som användes av Sovjetunionen under 2:a världskriget. 2SvUppslB 25: 140 (1952). BonnierLex. (1966). —
-PRIS. [jfr t. stalinpreise] om vart o. ett av ett antal åren 1939—1956 av Sovjetunionen utdelade höga priser inom konst, litteratur o. vetenskap. 2SvUppslB (1953). BonnierLex. (1966). —
-PRISTAGARE. pristagare som mottar l. mottagit stalinpris. Ungerske författaren och Stalinpristagaren Sandor Nagy. SvD(A) 28/6 1964, s. 10. —
Spoiler title
Spoiler content