SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1989  
STEGA ste3ga2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE (se avledn.).
Etymologi
[sv. dial. stega; till STEG, sbst.1]
1) motsv. STEG, sbst.1 1, 4: mäta (sträcka l. avstånd l. yta o. d.) med (långa o. jämna) räknade steg; äv. med obj. betecknande steg; äv. utan obj.; ss. vbalsbst. -ning ofta konkretare, om sättet l. metoden att mäta på sådant sätt. Der icke bönder leggiass under ladugårderne, som kunde drijfva arbetet medh stegning, dijkningh etc., lere dhe komma Chronan till ingen nytta. RP 16: 105 (1655). Då man stegar 25 Steg af en alns längd långs efter, får man då just ett Geometriskt Kappeland. VexiöBl. 1818, nr 37, Bil. 1, s. 3. Enligt Linné (som intresserade sig för landhöjningen) var afståndet (mellan vattenbrynet o. Stavsten, där K. XII gick i land 1715,) 357 3/4 aln; nu utgjorde det 120 steg. Min reskamrat stegade det med långa pojkfötter. SD(L) 1897, nr 58, s. 3. (Större utrymme behövdes.) Goldman muttrade och stegade och mätte och grundade i det stora varuhusets halvdunkel. Siwertz Varuh. 53 (1926). Jag stegade golvet och räknade ut ytan. Salje LivStränd. 82 (1967). — jfr UPP-STEGA.
2) i allmännare l. utvidgad anv. av 1, betecknande att ngn går på ett sådant sätt att man observerar de enskilda stegen l. går med markering av varje steg (gm att stegen är långa l. fasta l. avmätta l. försiktiga l. målmedvetna o. dyl. l. att foten lyftes högt o. d.); vanl.: gå med långa o. markerade steg; jfr KLIVA, v.1 3. Anders stegade i väg och myste belåtet öfver att å nyo vara ute på jagtstig. TIdr. 1897, julnr s. 46. Där stegade Adrian (i demonstrationståget) och kunde naturligtvis inte hålla takten. Ossiannilsson Barb. 389 (1908). Han (dvs. badmästaren) städar och bockar / och handdukar plockar / och stegar ibland öfver utsträckta ben. Nycander Mar. 40 (1910). Han stegade karskt framåt. Lindqvist Locke Balt. 296 (1920). (Gästerna) stegade uppför trappan. Henning HbgMinn. 1: 172 (1950). — jfr IN-STEGA. — särsk. (numera bl. mera tillf.) med bestämning betecknande steglängden: ta (så l. så långa) steg (äv. i uttr. stega längre, ta längre steg). (Älgtjuren) spårade större och stegade längre än någon af de andra älgarna. Hemberg Jaktsk. 106 (1896). Den äldre (rå-)bocken stegar från 120 till 140 cm. Dens. JagtbDäggdj. 177 (1897).
3) (föga br.) motsv. STEG, sbst.1 2 i: mäta ut o. markera med ”steg”. Arwidsson Strömm. 67 (1913; från Hälsingl.).
4) el.-tekn. motsv. STEG, sbst.1 5 j, m, i fråga om stegrelä: koppla stegvis (se d. o. I 2); ss. vbalsbst. -ning äv. om förhållandet att koppla stegvis. SEN 43: 12 (1947: stegning).
5) motsv. STEG, sbst.1 5, särsk. 5 k—m: stegvis (se d. o. I 2) förflytta sig (i en riktning, särsk. uppåt l. nedåt); äv. refl. I sicksack med mycket långa slag stegade vi uppåt (på skidorna). TurÅ 1937, s. 210. Sekreterarens penna behövde inte långsamt stega sig nedåt namnlistan, hela (elev-)kullen .. kunde behandlas i klump. Spong Sjövinkel 99 (1949). TNCPubl. 82: 114 (1984).
Särsk. förb.: STEGA AV10 4. till 2: stegande bege sig av. Engström Kryss 143 (1912).
STEGA FRAM10 4. till 2; jfr fram 5; äv. tr., med obj. betecknande steg o. d.; äv. bildl. (jfr stega, v. 5). Hedin Transhim. 1: 82 (1909). Efter som åren gingo, visst inte genomlopp man, utan snarare stegade man fram inom sin nation de olika stadierna, som ledde upp till senioratet och platsen som nationsdeputerad i Akad(emiska) föreningen. LundagKron. 1: 148 (1918). Då målet uppropades stegade käranden fram till domarebordet. SvD(A) 1931, nr 250, s. 8. Den beräknade telefonavgiften omsättes till en impulsserie, som efter samtalets slut sändes till den påringande abonnentens räkneverk, vilken härvid stegar fram ett antal steg proportionellt mot samtalsavgiften. TT 1944, s. 921.
STEGA IN10 4. till 2; jfr in 1 a; äv. bildl. Vi stegade in på Vega .. Inne i matsalen hägrade smörgåsbordet. Engström 1Bok 50 (1905). Jag tyckte ett tag det var hemskt, när funktionalismen stegade in i Stockholm. GHT 1934, nr 56, s. 10. jfr instega.
STEGA NED10 4, äv. NER4. till 2; jfr ned 1. Cederschiöld Väntan 180 (1915).
STEGA OMKRING10 04. till 2; jfr kring, prep. o. adv. II 5 b. Siwertz Varuh. 35 (1926).
STEGA OPP, se stega upp.
STEGA PÅ10 4. till 2: fortsätta att stega, kliva på (se kliva på 3). Klint (1906). Johnson Se 192 (1936).
STEGA UPP10 4, äv. OPP4.
1) till 1: med stegning uppmäta (sträcka l. yta o. d.); äv. i utvidgad anv.: medelst steg (över en yta) beskriva formen av (ngt). Ridderstad Samv. 1: 261 (1851; med avs. på längd av våning). Arkitekten .. stegade upp en trapez på flossamattan. Strindberg GötR 5 (1904). Doktor Borgs brorson, arkitekten Kurt Borg, stegar upp det gamla krypinet. Lamm i 3SAH LIII. 2: 231 (1942). jfr uppstega.
2) till 2: stegande bege sig upp (till en plats o. d.); äv. utan bestämning angivande målet. Med en packe på ryggen stegade Suän upp på brohufvudet. Hedin Transhim. 3: 510 (1912). Han skulle ha rektorsvarning för professor Thore Fries och stegade upp i frack. UNT 3/6 1919, s. 4.
STEGA UT10 4.
1) till 1: mäta ut (sträcka l. yta o. d.) med stegning; äv. bildl. Wingård Minn. 3: 103 (1846; med avs. på distans). VL 1904, nr 258, s. 5 (bildl.). Han stegade ut jordgubbslandet. SvHandordb. (1966).
2) till 2: stegande komma l. gå l. bege sig ut. Engström Kryss 159 (1912).
Ssgr: A: (3) STEG-BOTTEN, sbst.2 (sbst.1 se sp. 11336). (föga br.) om överbotten i laggkärl (som uttogs gm ”stegning”); äv. om varje botten i laggkärl. Arwidsson Strömm. 67 (1913; från Hälsingl.).
B: (1) STEGNINGS-OPERATION. (numera bl. tillf.) jfr operation 4. Scheutz Ritk. 50 (1832).
Avledn.: STEGARE, m. till 1: person med uppgift att utföra stegning. KrigVAT 1893, s. 74.
Spoiler title