SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1989  
STILLEBEN stil4~le1ben l. stile4ben, äv. stil3~le2ben l. med mer l. mindre genuint tyskt uttal, n.; best. -et, i best. anv. äv. utan slutart.; pl. =; pl. best. -en, äv. -a.
Ordformer
(stilleben 1854 osv. still-leben 18371871)
Etymologi
[liksom dan. o. nor. stilleben sannol. av t. stilleben, liksom eng. still life sannol. efter nl. stilleven, av stil, stilla (se STILLA, adj. o. adv.), o. leven, liv (se LEVEN, o. jfr LEBEN, LIV); jfr äv. fr. nature morte (eg.: död natur), om stilleben]
1) (numera bl. mera tillf.) stilla (se STILLA, adj. o. adv. 1) liv (se LIV I 3) l. stillsamt l. stillasittande l. overksamt liv; numera bl. med mer l. mindre klar anslutning till 2 (o. uppfattat ss. oeg. anv. av 2). I går (Söndag) rådde på Bjurslätt fullt Stilleben, till följd af regnet. SAHedlund (1866) hos Rydberg Brev 1: 34. (K. XV) trifdes väl (ss. konvalescent) under de härliga vårdagarna i relativt stilleben på landet. SD(L) 1902, nr 431, s. 1. Eckert-Sylwan Bismarck Brev 140 (1918).
2) i sht konstvet. målat (l. tecknat l. i relief l. mosaik o. d. framställt) konstverk (tavla) föreställande livlöst l. livlösa föremål (äv. livlöst l. livlösa l. orörligt l. orörliga djur); i sht om tavla föreställande frukter, blommor, kärl l. matvaror o. d., arrangerade på ett bord; äv. oeg., om litterär skildring av utsnitt ur livet o. dyl. l. om anblick som ngt stillastående l. ett stilla liv (jfr 1) erbjuder o. d. Bremer Grann. 1: 90 (1837; om anblick som ett stilla liv i en familj erbjuder). Min första tafla, ett stilleben med punschbutelj, cigarrlåda och brinnande .. cigarr. Engström Lif 27 (1903, 1907). Den tunga, snidade ekbyffén flankerades av två svartnande holländska stilleben. Siwertz Förtr. 8 (1945). (Författaren S. Minkoff) ger eleganta litterära stilleben ur instrumentens och retortrarnas värld. Ruin SjunknH 113 (1956). jfr äv. (med syftning på de föremål som utgör ett stillebens motiv): Jag måste väl erkänna, att jag hellre plockar ihop stilleben på taveldukar än på borddukar. Rootzén Vård. 115 (1930).
Ssgr (till 2; i sht konstvet.): A: STILLEBEN- l. STILLEBENS-ARTAD, p. adj. jfr arta, v. V 3. Lamm UpplRom. 1: 408 (1918; om naturdiktning).
-BILD. stilleben; jfr -tavla. NF 15: 553 (1891).
-GRUPP. grupp (se grupp, sbst.1 1) av stilleben; äv.: grupp (se grupp, sbst.1 1 a) i ett stilleben. Hintze KEJansson 41 (1926). Form 1949, s. 32.
-KONST. konst (se d. o. 4) bestående i stillebensmåleri; jfr -måleri. Lamm Oxenst. 344 (1911).
-KONSTNÄR. stillebensmålare. Östergren (1946).
-MOTIV. motiv (se d. o. 3) för ett stilleben; äv.: stilleben. (Värdinnans son) hade målat de stillebenmotiv som prydde väggarna. Dahl Forbes Kvinn. 70 (1935).
-MÅLARE. målare (se målare, sbst.2 3) som ägnar sig åt stillebensmåleri; jfr -konstnär. Laurin Konsth. 320 (1900).
-MÅLERI410101 l. 030~102 l. 300~102. måleri (se d. o. 2) som producerar stilleben; äv. bildl. (jfr stilleben 2); jfr -konst, -målning 1. Eichhorn KonstH 103 (1881). Den Gjörwellska brefväxlingen är en lång följd af .. stillebensmålerier. MoB 2: X (1900).
-MÅLNING.
1) stillebensmåleri; jfr målning, sbst.1 1 b. Ljunggren Est. 2: 286 (1860).
2) konkret: målning (se målning, sbst.1 c β) utgörande stilleben, stilleben; jfr -tavla. Ljunggren i 2SAH 29: 73 (1856).
-STYCKE. stilleben, stillebensmålning (se d. o. 2), stillebenstavla. Lundegård Tit. 219 (1892).
-TAVLA. tavla utgörande stilleben, stilleben; jfr -bild, -målning 2, -stycke. PedT 1899, s. 14.
Spoiler title