SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1991  
STRIKT strik4t, adj. -are; n. o. adv. =. Anm. Beträffande komp. -are (o. superl. -ast) se STRIKTE anm. 1:o.
Ordformer
(strechtt 1625. stricht 1614. strikt (-ckt, -ct) 1639 osv.)
Etymologi
[jfr d. strikt, t. strikt, eng. o. fr. strict; av lat. strictus, stram, trång, p. pf. av stringere, draga åt, sammandraga (se STRINGERA). — Jfr STRIKTE, STRIKTUR]
1) som (ytterligt) noga l. förbehållslöst följer l. präglas av vissa regler l. som är bunden till bestämda föreskrifter l. regler o. d.; särsk. dels med avs. på moraliska grundsatser o. deras tillämpning: (obevekligt l. överdrivet) sträng, dels om order l. bestämmelse o. d.: som noga l. till punkt o. pricka skall följas l. iakttagas; stundom närmande sig bet.: korrekt. Uthan tunga kan regementett intett bestå. .. Vill man giöra strickt ordningh ther uthi, så tiger den, som dett mäst angår. RP 7: 446 (1639). (Det är ovedersägligt) att man icke behöfver åberopa sig i Rätts-läran sjelf något moraliskt postulat utan endast en verklig strict rätts-lag för inträdet uti Stat. Biberg 1: 158 (c. 1820). Hofmästaren, mr Brown, hade strikta order att rådgöra med sin matmor om allt, som rörde dukningen och serveringen. Elkan Hall 10 (1899). I fina världen, känd för strikta seder, / för ”comme il faut” och ton av gentleman. Petre Fling. 67 (1915). Det berättas, att ormar .. iakttaga en monogami inom äktenskapet, vilken är vida striktare än kristna människors. Bengtsson Austr. 215 (1928). Inom vänsterpartierna reagerade man häftigt mot det avsteg från en strikt neutralitet som med rätta ansågs ligga i en dylik hänvändelse (från G. V till italienska regeringen för att påverka dess ställningstagande). Höglund Branting 2: 85 (1929). Den strikta vetenskapens ram. HT 1955, s. 30. — särsk.
a) om förfaringssätt l. handling l. åtgärd o. d. Agardh ThSkr. 2: 157 (1856). Rimmet .. är nödvändigt, trots den strikta stavelseräkningen. Wulff Leopardi 73 (1913). Strikta säkerhetsåtgärder hade vidtagits inför Bothas ankomst till Lissabon. På flygplatsen förekom dock inga demonstrationer. Arbetet(R) 30/5 1984, s. 13.
b) om person: som (ytterligt) noga l. förbehållslöst följer strikta regler l. dyl. l. som är sträng anhängare av viss skola l. åsikt o. d., närmande sig bet.: omutlig l. obeveklig. De mest strikta målsmännen för offentliga understöd hafva fått något torrt, kallt, oevangeliskt; man gör godt, men med sträfhet. PT 1909, nr 48 A, s. 3. De flesta av mina ryska vänner voro socialdemokrater, strikta anhängare till Karl Marx' doktriner. Olzon Nevinson Vittne 116 (1936). De var mycket strikta i moraliska frågor, kyrkligt verksamma och anhängare av en samhällsbevarande åskådning. Ekman Dödsklock. 35 (1963).
c) särsk. (jur.) i uttr. strikt ansvar l. skadeståndsansvar o. d., betecknande att ngn i ansvarig ställning är skyldig att stå till svars för ngt (brottslig handling l. skada o. d.), äv. om han är utan skuld. 1NJA 1943, s. 61. (Riksåklagarämbetet) gjorde .. gällande i första hand, att Adolfsson ådagalagt oaktsamhet i det han brustit i nödig tillsyn över avverkningen, och i andra hand, att i allt fall s. k. strikt företagaransvar åvilade honom i hans egenskap av avverkare. Därs. 1950, s. 532. Till stöd för ändringsyrkandet (i hovrätten) anförde Karlsson: Sprängningsarbetena voro ej av sådan natur att strikt skadeståndsansvar vid inträffad skada förelåge för vare sig Karlsson eller annan person. Därs. 1955, s. 267. Utövare av ”farlig verksamhet” säges ha ett strikt skadeståndsansvar. DN(B) 1959, nr 23, s. 4. Beträffande hanteringen i hans eget departement ikläder sig .. (justitieministern) vad som brukar kallas ett strikt ansvar .. Dvs han tar på sig ansvaret för en försummelse, trots att han säger sig inte ha känt till den. SvD 20/10 1987, s. 2.
d) allmännare, med förbleknad bet., närmande sig l. övergående i bet.: noggrann (o. prydlig); äv. ss. adv. (jfr e). I strikt symmetri hänga de gamla familjeporträtten på väggarna. Lindberg AnnLis 191 (1901). Innanför ett vackert, rött staket växte granplantor i tusental, i strikta och välordnade rader. Martinson Nässl. 234 (1935). Varje föremål var strikt och ordentligt placerat. SvHandordb. (1966). Några (av mentalpatienterna) låg olydigt ovanpå de inför besökstiden strikt uppbäddade sängarna, med sträckta överkast. Gyllensten Pal. 20 (1970).
e) ss. adv. (jfr d): (ytterligt) noga l. till punkt o. pricka; strängt; stundom äv.: precis l. absolut l. exakt; äv. mer l. mindre oeg.; jfr STRIKTE 1. Doch kan her i Finlandh dermedh (dvs. med utanordningar) icke så stricht holles. OxBr. 1: 45 (1614). Jag tror han (dvs. generalmajor F. Berndes) haver icke en gång sänt Dahlbergh bort eller strikt efterföljt de muntliga order jag honom genom Dahlbergh gav. Carl X Gustaf (1658) i HT 1951, s. 39. Det anses såsom ett axiom att en målaratelier skall ligga strikt åt norr, så att inte solen skall kunna komma in. Larsson Solsid. 1 (1910). (Under tsartiden) hade judarnas tillträde till universiteten begränsats till vissa procent .., en begränsning som .. i praktiken aldrig strikt iakttogs. Karlgren BolsjevRyssl. 321 (1925). Håll noga reda på trafikreglerna och följ dem strikt, då du skall gå in för att landa. Söderberg PrFlygl. 1: 129 (1935). Jag tror att vi skall kunna hålla oss strikt till sanningen utom beträffande Brocksley och hur du fann honom. Ljungman Eberhart Hus. 149 (1936). (Man) försäkrade .. att den militära rättvisan skulle tillämpas strikt. SvD 27/11 1969, s. 3. — särsk. ss. bestämning till adj. l. adv.: i sträng mening; renodlat; äv. övergående i bet.: absolut l. fullständigt. Så mycket voro vi utan vidare öfverens om, att allt bagage, som icke vore strikt nödvändigt, .. skulle skickas per ångbåt till San Francisco. Zilliacus VandrÅr 1: 130 (1920). (T. Wulffs) dagböcker ha också ett värde utöver det strikt vetenskapliga. AElvin (1934) hos Wulff GrönlDagb. 5. Det är nog också avgjort bäst så länge man kan ordna saker av denna klass (dvs. tjuvskytte) på strikt laglig väg. Petre KonstJakt 6 (1935). (J. Ihre) är den förste som har uppgjort och sökt förverkliga planen på en allomfattande strikt språkvetenskaplig svensk ordbok. Nyberg i 3SAH LXII. 2: 26 (1951). ”Staden” betecknade ett verkligt genombrott för Sten Selander. Han blev läst och citerad även utanför den strikt litterära kretsen. Hedberg Därs. LXVI. 1: 237 (1957).
2) [eg. specialanv. av 1] om person l. om en persons väsen l. (ngt som hör till) en persons yttre uppträdande l. klädsel o. d.: som noga står i överensstämmelse med vad som gäller ss. riktigt l. tillbörligt l. passande l. är skick o. bruk; korrekt; stundom liktydigt med: sober l. (stramt) elegant; äv. ss. adv. Sjöberg Kris. 20 (1926). Ett och annat ansikte blossade och hade blivit rött. De unga däremot höll sig strikta i sina stadsköpta cheviotkostymer. Lo-Johansson Stat. 2: 279 (1937). Striktare klädd än någonsin går parisiskan på vernissage. SvD(A) 11/7 1937, s. 8. Dräkten i en strikt ”skräddarmodell” behöver aldrig bli omodern och den kan användas praktiskt taget året runt med ulster eller regnrock över, när det är kallt. MärthaskolHb. 70 (1941). Håret är strikt mittbenat. Sandblad Trulson 120 (1944). Chefen är alltid mycket strikt. SvHandordb. (1966).
3) som är i överensstämmelse med det rätta l. verkliga förhållandet l. med originalet, absolut korrekt l. riktig, (ytterligt) noggrann, exakt; absolut; övertygande; stundom äv. övergående i bet.: klart l. skarpt avgränsad, bestämd, klar; äv. ss. adv. Jag (anhåller) härmedelst at en gång för alla få Hans Kongl. Maj:ts stricta befalning, huru jag mig ifrån instundande år 1781 i detta ärende förhålla skall. HH XXXII. 1: 125 (1780). Den stricta gräns, hon själf uppdragit omkring det område, där rejela personer med ömsesidigt förtroende .. kunna förhandla med hvarandra. Geijerstam LycklMänn. 78 (1899). Det säger sig självt att jag i nedan givna översättningar eftersträvat en långt striktare trohet mot grundtexten än mina föregångare. Karlgren KinNov. 11 (1921). Minervas kapten och dess ”superkarg”, magister Kyrklund, fingo inga strikta order huru uppgiften skulle lösas. FinlÖde 54 (1927). Det kanske kan vara svårt att ge en strikt definition på begreppet jägare, men om (osv.). Petre HbJäg. 15 (1931). Jag har så strikt som möjligt följt originalet. NEdgren hos Käll KlKrylbo 5 (1939). Ahlgren Atomkrig 13 (1946). — särsk. övergående i bet.: bokstavlig l. egentlig l. sträng; ss. adv. äv.: i sträng(aste) mening, strängt taget. Normen för begge ur-stegens största utspärrning kan .. anses densamma, och utgör på det närmaste en tredjedel af hästens strikta längd. Ehrengranat Ridsk. I. 1: 51 (1836). Åsigten, att det organiska lifvet kan förklaras på mekaniskt sätt, bör derföre icke .. anses för materialism, åtminstone i detta begrepps strikta betydelse. Rein Psyk. 1: 230 (1876). Var .. (författaren B. Sjödin) då i egentlig och strikt mening realist? SvLittTidskr. 1944, s. 178. Även om vi med ”filologi” i fortsättningen strikt menar texttolkning, är ”filologisk språkhistoria” ändå ambiguöst. Nordlund 5: 18 (1984).
4) (†) om hästs steg. Det gifvas (hos hästen) tvenne slag ur-steg, nemligen strikta och drifvande .. Strikta (halfva) steg äro sådana, der en fot enstaka flyttes och icke förbifar sin make. Ehrengranat Ridsk. I. 1: 51 (1836).
Avledn.: STRIKTHET, r. l. f. [jfr t. striktheit] om egenskapen l. förhållandet att vara strikt; särsk. till 1. Östergren (1947). ST 25/3 1953, s. 4.
Spoiler title
Spoiler content