publicerad: 1991
STRINGERA striŋge4ra (uppgift om alternativt uttal med -nj- hos LoW (1889)), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[jfr ä. t. stringieren o. ä. eng. stringere (i bet. 4); i bet. 1—3 av lat. stringere, kort avfatta (tal o. d.), sammandraga, avskära, åtstrama, åtsnöra, draga (ett vapen o. d.), i bet. 4 av it. stringere, binda, av lat. stringere (se ovan); rotbesläktat med STRÄNG, sbst. — Jfr STRIKT, STRINGENDO, STRINGENT, ävensom STRÄNGERA]
1) (numera knappast br.) kort avfatta (skrivelse o. d.), sammandraga; förkorta. AOxenstierna 13: 426 (1635). (Sv.) stringera .. (t.) stringieren, eng zusammenziehen, streifen. Auerbach (1913). Stringera .. (dvs.) sammandraga, avfatta kort. Bergström Språkm. (1915). Noreen o. Warberg (1944).
2) (†) i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv., = STRINGENT. Stringent eller Stringerande, bindande, eftertrycklig, sträng. Ekbohrn (1868).
3) (†) om ryttare: spänna o. räta upp (bålen). Slår hästen: så tilsluter Ryttaren sina lår, stringerar bålen, och gör tygeln verksam genom hela armens åtgärd til hufvudets uplyftande. KrigVAH 1828, s. 19.
4) i fråga om icke fysisk påverkan: klämma åt l. ekonomiskt pressa (ngn l. stad o. d.); införa restriktioner för l. inskränka (ngt) o. d. Bårgo haffwer warit en wacker (dvs. präktig l. blomstrande) stadh, men nu genom Tiärehandelen stringerat. RARP 4: 179 (1649). Uthi Stadgan påminthes, att synas skulle wara förswårt allt för myckit stringera Gudztiensten för the främmandhe. Därs. V. 2: 187 (1655). M(agister) Flachs(enius): At upbördzmän stringeras till wisse terminer med alfwar och åtskillige åhrs räntor icke confunderes. ConsAcAboP 3: 326 (1669). Jag kan intet uti mitt samwete låta öfwertyga mig, at jag .. skulle i det ringaste mål hafwa gifwit Deras Excellencer någon orsak til misztroende til min Person, som wore jag intet sufficient nog, at förestå Förswarswerket å Norska sidan, utan at stringeras at hålla mig til General Mörners och Gref Lewenhaupts ompröfwande uti de operationer och desseiner som de pröfwa. MStenbock (1712) hos Loenbom Stenbock 3: 282.
5) (†) binda l. låsa (motståndarens värja o. d.) vid fäktning; (anfalla l. attackera motståndare o.) göra undanmanöver så att en blotta uppstår. Porath Pal. 1: A 1 b (1693). Så är dett och nödwändigt, att du (dvs. den fäktande) så wäl i stringering som stöten blifwer patron öfwer din Klinga och förer henne på Finte sätt. Därs. E 1 a. Gör nu en retirade, var ferm i cavation! / Om han stringerar der, gif honom ej pardon! Lannerstierna Vitt. 13 (1777).
6) (†) i uttr. stringera på ngt, lägga vikt vid ngt. Eliest så hafwa Commissarierne wedh Lawa bekommit H: K: M:tz resolution om Titulen, att dee intet så hårdt deropå Stringera skole, uthan skrida til hufwudh Actionen med Stoorförstens deputerade, det dee och giordt hafwa. BrevStiernhielm 239 (1652).
Spoiler title
Spoiler content