SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1993  
STRY stry4, sbst.1, n.; best. -et, äv. -t ((†) pl. =, i bet. 2, Schroderus Comenius 452 (1639)).
Ordformer
(stry (-yy) 1538 osv. strö- i ssg 1671 (: Strötäcken; pl.))
Etymologi
[fsv. stry, strygh, hästtäcke av blånor, hästmundering, (pann)prydnad för häst, sv. dial. (Norrl.) stry, stryg (i bet. 1); motsv. ä. d. stry, r. l. n., nor. stry, fvn. strý (nor. dial. stry), alla i bet. 1; biform till STRIGE. — Jfr SALPETER-STRIGLA]
1) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) blånor (se BLÅNOR, sbst.1). Nemnich Waarenlex. 728 (1801). Håret ringlade som ormar af stry. Molin SSkr. 119 (1894). Affallet i den grofva (lin-)häckeln kallas ”stry”, i den fina ”finhäckling”. SvSlöjdFT 1905, s. 22. Östergren (1948).
2) [möjl. bestod föremålen helt l. delvis av blånor] (†) (persedel ingående i) hästmundering l. sadeltyg (för stridshäst); i sht: prydnad (på panna l. bröst) för ridhäst (stridshäst); äv. om prydnad för person. (Lat.) Phalere .. (sv.) stry. VarRerV 36 (1538). (Kvinnor pryda sig i sin fåfänga med) widha hattar, krokärmer, stry i håret, snöresatte muffer. L. Paulinus Gothus PræstigKumbl. E 1 a (1630). Förtygh, Hindertygh, ryggestycket och the andre stryy, äre honom (dvs. hästen) til en prydnat, (ornat). Schroderus Comenius 452 (1639). Lind (1749; om sadeltyg).
Ssgr (till 1; numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat): STRY-FÄRGAD, p. adj. som har samma färg som blånor. Bergfors Norr. 178 (1936; om hår). —
-GARN. blångarn (se d. o. 1). SAOB B 3549 (1917). Östergren (1948). —
-SKÄKTNING. skäktning med uppgift att framställa skäktblånor. Högberg Vred. 3: 348 (1906). —
-SUDD. blånsudd. Bergfors Norr. 181 (1936). —
-TAPP. blåntapp; särsk. bildl., om skäggtofs; jfr -sudd. Högberg Baggböl. 2: 182 (1911). —
-TÄCKE. hästtäcke av blånor? 1. Strötäcken 1. Räckebolster. BoupptRArk. 1671.
Spoiler title
Spoiler content