publicerad: 1993
STRÄVA strä3va2, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE (se avledn.).
Etymologi
(i sht i fackspr.) ge (ngt) stadga l. stadighet gm anbringande av en sträva l. strävor (se STRÄVA, sbst.), stötta l. stödja (ngt) med en sträva l. strävor; (äv. i uttr. sträva ngt med ngt). Wijnblad Tegelbr. 27 (1761: sträfwade med korsband). Alla dessa stolpar (vilka nedgrävas kring milan o.) .. som blifva något högre än milan, fästas och sträfvas ganska väl. Uhr Koln. 49 (1814). Järnbalkramar; hvilka .. gå tvärs igenom tornrummet (i pansartornet) och sträfva dess tak och väggar. KrigVAH 1891, s. 188. De på medarna placerade ståndarna (har) varit fastbundna och strävade med remmar. NordKult. 10: 43 (1947). — jfr AV-, FÖR-STRÄVA o. KORS-STRÄVNING. — särsk. ss. vbalsbst. -ning i konkretare anv., om sätt varpå ngt är strävat, l., företrädesvis, konkret, om den anordning varmed ngt strävas. SP 1792, nr 30, s. 2. Rothstein Byggn. 356 (1859; i pl., konkret). I ursprungligt skick saknade .. (klockstapeln) de långa strävningar, som (osv.). Fornv. 1944, s. 348. Skriftens rekommendationer för strävningens utförande. TT 1964, s. 839.
Särsk. förb.: STRÄVA UPP. (†) bildl.: uppresa sig l. sätta sig upp (mot ngt). Det unga sinnet sträfvar upp mot föräldrarnes befallningar. Wingård 2: 44 (1820).
Avledn.: STRÄVARE, sbst.2, r. l. m. (numera föga br.) sträva (se sträva, sbst.). HSH 35: 411 (1673). Mäktiga sträfvare hålla .. (den gamla borgen Tancarville) kvar vid klippan. Anholm Norm. 6 (1898).
Spoiler title
Spoiler content