SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1997  
STÅHEJ stohäj4, äv. (numera föga br.) STOHEJ stohäj4, n. (GNHeml. 17 ⁄ 8 1893, s. 3), äv. (numera föga br.) r. (Thulin Boo ÄvTid. 176 (1932)); best. -et resp. -en.
Ordformer
(sto- 1913—1976. stå- 1886 osv. -hej 1886 osv.)
Anm. I nedanstående källa är stohojet sannol. felaktigt för stohejet för så vitt det icke är en skämtsam ombildning av ståhej med anslutning till HOJ, sbst.3 (Politikern Hans Linderots) bitande sarkasmer mot paragrafrytteri, blankettskriverier, stohojet kring pilsnern i Krylbo .. är bekanta. Obs! 1948, nr 5, s. 8.
Etymologi
[liksom nor. ståhei, lt. staheu, av d. staahej; förleden av ä. d. staag, stoj, motsv. nor. dial. ståk, stoj, (jfr sv. dial. ståka, bullra, larma); besläktat med STOCK; formerna med sto- möjl. med anslutning till STOJ, sbst.1; senare leden är HEJ, sbst.1]
(vard.) i fråga om stoj l. oväsen l. larm l. buller, liv (se d. o. I 10) l. flängande l. stimmande o. d.; stundom med särskild tanke på verksamheten l. agerandet, särsk.: (av indignation l. upphetsning o. d. föranlett) jäktande l. uppståndelse l. rabalder o. d., hallå (se d. o. II 2), ”cirkus” o. d. Linder Regl. 14 (1886). När det gäller att få ett mer reellt samhällsbygge i gång, då brister, trots allt beskäftigt ståhej på byggnadsplatsen, organisationsförmågan. Karlgren BolsjevRyssl. 105 (1925). Vad farsen lever på är .. den sydfranska interiören med sin komiska festivitas, sitt surrande ståhej av kyssar och tårar och daskar i stjärten. DN(A) 1932, nr 324, s. 1. Polisåklagaren .. understryker att vissa motorcyklister är ett plågoris. De finna en barnslig glädje i att göra så mycket ståhej omkring sig som möjligt. GbgP 1947, nr 194, s. 1. De satt och festade om lördagskvällarna .. Det var skratt och ståhej — ibland förbyttes festglädjen i gräl och höga obehagliga röster. Höijer Solv. 140 (1954). Allt det här förbaskade ståhejet kring julen. Gustaf-Janson Äng. 259 (1967). — jfr BEHEJ, DANKHEJ.
Spoiler title