SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1997  
STÄMPLA stäm3pla2, v.2 -ade (GIR 1: 166 (1523: stemplar, pr. sg.) osv.) ((†) pr. sg. pass. -es OPetri Tb. 46 (1525), OxBr. 12: 531 (1622)). vbalsbst. -AN (†, RA I. 1: 4 (1522), Prytz G1 G 3 b (1621)), -ANDE, -ING; -ARE (se avledn.), -ERSKA (se avledn.).
Ordformer
(stamp- 1524 (: stampling), 1524 (: stamplath, p. pf. n.). stemp- 1523—1839. stämp(p)- 1522 osv.)
Etymologi
[fsv. stämpla; liksom d. stemple av mlt. stempelen (lt. stempeln) i bet.: forma, bearbeta, påtvinga ngn sin vilja, anstifta ngt ont; etymologiskt identiskt med STÄMPLA, v.1, o. eg. bildl. anv. av d. o.; med avs. på bet.-utvecklingen jfr SLÅ, v., SMIDA, SMÄCKA, v., SMÄLLA, v.; den endast i en källa förekommande formen stampla torde bero på felskrivning. — Jfr STÄMPEL, sbst.2]
1) i fråga om att (enskilt l. i samverkan med annan person l. andra personer) planlägga l. anstifta l. uppvigla till, förr äv. åstadkomma l. igångsätta ngt brottsligt l. skadligt l. fientligt l. skändligt o. d., ofta liktydigt med: smida ränker l. onda anslag, intrigera; förr äv. dels: gm påtryckningar l. tvång ondsint l. förrädiskt o. d. förmå (ngn att göra ngt) (se a β), dels: (utan grund l. osannfärdigt) beskylla (ngn för ngt) (se a γ); ofta i fråga om politisk verksamhet.
a) (i sht i vitter stil) med obj.; förr äv. i förb. med att-sats l. indir. frågesats (se ε); numera nästan bl. med bestämning vars huvudord betecknar den l. det som utsätts för stämpling. G1R 1: 166 (1523). Han hafuer åter nu å Nyio stämplat ett skamda bref, som ähr alt sammans osanningh. VDAkt. 1661, nr 277. Daniel Hanson .. Oxenstiernornes dreng .. war pålagd edh, att befrija sig medh dhet han icke hafwer stemplat dhet slagzmål som skedde hoos Per Tönesons uppå några tullbetiente. UUKonsP 8: 49 (1667). Huru listeliga the Skriftlärde och Presterne hafwa stämplat Jesu död. Spegel Pass. 30 (c. 1680). (Civil- o.) criminaljurisdiction tillkom .. städernas Domstolar, och endast de fall, då någon i staden stemplade förräderi och uppror mot Konungen och riket, synas varit undantagne. Nordström Samh. 1: 333 (1839). Ej länge Ulysses / skall från de sina bli borta. Hvem vet, om han icke kanhända / redan är nära och stämplar fördärf och död åt dem alla (dvs. friarna)? Lagerlöf HomOd. 16 (1908). — jfr BE-, IN-, SAMMAN-, TILL-STÄMPLA. — särsk.
α) (†) i uttr. stämpla (ngt) ont (mot, i sht förr äv. emot ngn), förr äv. stämpla ngn (ngt) ont (up)på (jfr γ, 2), smida ränker l. onda anslag (mot ngn), konspirera (mot ngn). Her pedher Canceler Szom her haffwer rympt szin borgan och giffwit siigh wp tiil eder (i Dalarna) j then acth at han gerna stemplade oss nogoth onth paa. G1R 1: 276 (1524). Samma dag retted(es) .. brod(er) niels karolj som gaff sich wtaff vest(er)arss clost(er) .. och for wp j dalener och stemplade th(e)r ont emot wor nadig(es)te h(er)re. OPetri Tb. 72 (1525).
β) (†) i uttr. stämpla ngn att göra ngt, (ondsint l. illistigt l. förrädiskt o. d.) gm påtryckningar l. tvång (söka) förmå ngn att göra l. låta annan göra ngt; ss. vbalsbst. -ing äv. konkret(are) om enskild (omgång av) sådan påtryckning osv. Hvad feltmarskalken her Herman Wrangel vidkommer, känner han inthett h. Peder, uthan h. Peder hafver honom genom andras böner och förböner stämplat at beholla (präst)giäldet. OxBr. 12: 643 (1643). Adelen i gemen (ville välja Leszczynski till konung i Polen) af räddhoga för Cardinalens stämplingar, at taga en främmande. Nordberg C12 1: 504 (1740).
γ) (†) i uttr. stämpla ngn ngt uppå (jfr α, 2), (utan grund l. osannfärdigt) beskylla ngn för ngt. Sådent (dvs. olika slags beskyllningar) hafver varit .. ärlige män utaf blotthe hat och afund och utan all foge och rätt falskeligen och osanferdeligen opå stemplet och dichtet. RA I. 2: 297 (1569).
δ) (†) i uttr. stämpla ngn ngt utur händerna, gm att smida ränker osv. beröva ngn ngt. (Man bör tillse, att inte) sielfwa Regementet Honom (dvs. Sigismund) samt hela den Konungsliga Gustavianiska Familien stämplas utur händerne, antingen utaf de Påler .. eller ock utaf en part den gamle Adelen (i Sv.). Werwing Hist. 1: 111 (c. 1690).
ε) (†) i förb. med att-sats l. indir. frågesats: gm att smida ränker åstadkomma resp. undersöka l. planera. Ther stemplades .. huru konung Christiern skulle frijt komma till al thenna trij riken. OPetri Kr. 214 (c. 1540). Tå Keysaren belägrade stadhen Brisach .. stämplade .. (biskopen i Mainz) Fredericus medh List, at en Deel aff Keysarens Krijgszhäär rymde om een Natt sin koos. Schroderus Os. 2: 532 (1635). (Hertigen av Buckingham) gaff sigh ifrån Håfwet (sedan Richard III ryckt Englands krona åt sig), och begynte til at stämpla, huruledes Henrich Grefwen af Richmond, som tå .. wistades i Landzflychtigheet, måtte til Rijket blifwa befordrad. Brask Pufendorf Hist. 137 (1680).
b) intr.: smida ränker l. intrigera l. konspirera l. anstifta l. föreha onda anslag; särsk. i uttr. stämpla (e)mot ngn l. ngt, smida ränker osv. mot ngn osv.; särsk. i uttr. stämpla mot ngns liv, göra sig skyldig till stämpling till mord. (Hertigarna lovade) at the intit hwarken med breff eller bodh .. stempla skulle emoot honom (dvs. konung Birger). OPetri Kr. 104 (c. 1540). (Kaplaner) skola .. bewijsa .. (kyrkoherden) heder och lydna .. och hwarken hemligen stämpla, eller uppenbarligen sättia sig emot honom. Kyrkol. 24: 25 (1686). Stämpla mot staten. Björkman (1889). Stämplar ena maken mot den andres liv .. äge denne rätt till skillnad i äktenskapet. SFS 1920, s. 980. (Jag) bekymrade mig så litet om politik som det var möjligt i en omgivning, där varannan mänsklig varelse stämplade och intrigerade. Hildén Michajlovič När 237 (1933). Alla stämplar mot alla inom partiet. SvHandordb. (1966). — särsk.
α) (numera bl. mera tillf.) i uttr. stämpla på illdåd l. på ngns fördärv o. d., syssla med l. arbeta på att anstifta l. utföra illdåd l. anlägga försåt osv.; äv. i uttr. stämpla på att göra ngt, gm att smida ränker osv. (söka) uppnå att göra ngt. Screffue wi .. her ture iönson oc bispen til, rådandis them at .. icke stempla ther på, at draga nogre then meneman i frå wår käreste nodighe herre. G1R 6: 168 (1529). LReg. 104 (1616: förderff). Alla vi klaga på dig (dvs. Zeus), ty den galna, fördärfliga flickan (dvs. Athena) / föddes af dig, hon som aldrig hör upp med att stämpla på illdåd. Lagerlöf HomIl. 90 (1912). jfr PÅ-STÄMPLA.
β) (numera bl. mera tillf.) i uttr. stämpla efter ngt, med ränker o. stämplingar stå l. trakta efter ngt; särsk. i uttr. stämpla efter ngns liv l. ngn efter livet, smida ränker osv. för att beröva ngn livet; äv. i uttr. stämpla efter ngn, med ränker o. stämplingar stå l. trakta efter, förr äv. förfölja ngn. (Upprorsmakarna) haffua stemplath epther .. suerigis schada och fordarff. G1R 2: 209 (1525). Mången sticker hans nästas huus, hustru .. etc. i öghorne, stemplar ther effter. OMartini QuatConc. C 1 b (1603). Drotning Maria i Skottland .. hade stämplat Drotning Elisabeth effter Lijfwet och Rijket. Schroderus Os. III. 2: 303 (1635). (Den åtalade åberopade) Wachtmestarens Pahlmans wittnesmåhl, hwilken krukmakaren sökte att jäfwa, emedan han wore honom afwig .. hwilcken afwughet .. Pahlman .. skall hafwa wijst, i det han för nogra dagar sedan stämplat effter hans son så att han .. på gatan blifwit fasttagen. ConsAcAboP 8: 417 (1704). Jesu fiender stämplade efter hans lif. Franzén Pred. 3: 84 (1843). jfr EFTER-STÄMPLA.
c) ss. vbalsbst. -ing (förr äv. -an) motsv. a, b; äv. konkret(are), om enskilt (utslag av) stämplande, ofta liktydigt med: ont anslag l. komplott l. sammansvärjning o. d.; i sistnämnda anv. numera företrädesvis i pl. Hemliga l. förrädiska stämplingar. RA I. 1: 4 (1522: stämplan). Så tage the (dvs. lybeckarna) sig nu .. monge hande practiker och stämplinghar före til at vile bringe och före thetta Riket j nogon nådell, skade och vndergongh. HFinlH 2: 299 (1550). (Svenska män torterades) på misstankar, at de skulle förehafva en stämpling, til at återbringa Konung Carl Knutson til thronen. Schönberg Bref 1: 49 (1777). Konung Sigismunds svenskfientliga stämplingar i Wien. Ahnlund AOxenstierna 522 (1940). — jfr UNDER-, UPPRORS-STÄMPLING. — särsk. i fråga om brottslig handling; särsk. (jur.): handlingen l. förhållandet att ngn (i vissa i lagen särskilt angivna fall) i samråd med annan beslutar att utföra brottslig gärning l. söker anstifta annan till l. åtager l. erbjuder sig att utföra sådan gärning; särsk. i uttr. stämpling till brott l. det l. det brottet. Om stämpling till föräderi .. gälle hvad i 2 och 3 §§ sagdt är. SFS 1906, nr 42, s. 1. Stämpling till landsförräderi. Höglund Branting 2: 98 (1929). I fall som särskilt angivas dömes .. för stämpling till brott. SFS 1962, s. 1876.
2) (†) gm att smida ränker l. gm onda anslag l. intrigerande o. d. anskaffa l. samla (ngt); äv. dels i uttr. stämpla ngn ngt (uppå) (jfr 1 a α, γ), gm att smida ränker osv. åsamka ngn ngt, dels i uttr. stämpla sig ngn till hustru, gm att smida ränker osv. vinna ngn till hustru, dels i uttr. stämpla sig ngt l. ngt åt sig, gm att smida ränker osv. förskaffa sig ngt. (Då de svenska hjälptrupperna återkallats från Danmark o. skulle lämna Skåne) warth oss .. thet wederfareth att ith mæckta tal folk warth tiil hopa stamplath i wægen for for:ne worth folk Ock sloge somliige wtaff them i hæl. G1R 1: 221 (1524); möjl. särsk. förb. (Ni) hadhe bortt warit medh tilstädes, och siälffue hulpitt till at intage, och försware thet idert wåre, och icke leget her heme, till at Stemple oss een Baackhär opå. SUFinlH 1: 59 (1600). Nu hafver häredzskrifvaren .. stemplatt migh fastt mera skade än gagn. OxBr. 12: 365 (1615). (Det tillfälle) at Debitorem til sine Creditorers förfång sin egendom föryttrat, och sedan han märckt sig icke förmå skulden betala, swikeligen sig Penningar til läns stämplat af andre. Schmedeman Just. 1121 (1687). Hwar igenom han wille stempla henne sig sielf till hustru. VDAkt. 1695, nr 467. (Isebel) stemplade Nabots Wijngård åt sig. Fernander Theatr. 417 (1695).
3) (†) utsprida (osant l. falskt påstående l. rykte); ss. vbalsbst. -ing äv. i utvidgad, konkret anv., om sådant utspritt påstående osv. Kom .. (G.I) wpa radzstugune .. (o. hade) it spørsmal til th(e)m huru the wille sich haffua j th(et) røchte som saa stemples j bland th(e)n mene man i land(e)t emot (honom). OPetri Tb. 46 (1525). Szaa wart ther i bland annet förhandlat om the monga stemplinger ock lögner, szom i bland almogen föres. PrivFrihetsbrJönk. 242 (1525).
Särsk. förb. (i allm. till 1, 2; †): STÄMPLA AV. i uttr. stämpla livet av ngn, gm att smida ränker osv. beröva ngn livet. Dalin Hist. 2: 70 (1750). Sedan Telemaque var hemkommen .. gaf Antinous de öfrige af Penelopes älskare det förslag, att de borde stämpla lifvet af honom. 2VittAH 3: 18 (1793).
STÄMPLA BORT. i uttr. stämpla ngn en järpe bort, gm stämplande lägga beslag på ngt som tillhör ngn annan l. rikta sig på ngn annans bekostnad. G1R 17: 559 (1545).
STÄMPLA IFRÅN. till 1.
1) i det refl. uttr. stämpla sig ifrån det l. det stället, gm att smida ränker osv. taga sig ifrån det osv. stället. Stämplat sig ifrån fängellset. UUKonsP 21: 93 (1695).
2) i uttr. stämpla ngt ifrån ngn l. ngn ifrån ngt, gm att smida ränker osv. beröva ngn ngt. Praecaverades .. at Alanus warder wedh lägenheeten bijbehållen, til des han sigh medh någon annan tienst förseer, på det ingen må hemliga stämpla honom derifrån. ConsAcAboP 6: 182 (1687). (Det) lyckades .. för några afundsmän att stämpla befälet ifrån honom. Fryxell Ber. 5: 3 (1831).
STÄMPLA IHOP. till 1: gm stämplande fundera ut l. koka ihop (ngt). Sahlstedt (1773). Almqvist GMim. 3: 136 (1842).
STÄMPLA TILL SIG. gm stämplande förskaffa sig (ngt). Brask Pufendorf Hist. 372 (1680). En Bruns Medicus .. tarf intet stämpla til sig en stoor myckenhet af Patienter. Lindestolpe SuurbrFr. 24 (1718).
STÄMPLA UNDER SIG. gm stämplande bemäktiga l. lägga under sig (ngt). Stilico .. stämplade igenom listige Praktiker vnder sigh och the sijna Keyserdömet i Occident. Schroderus Os. 1: 537 (1635).
STÄMPLA ÅSTAD. gm stämplande åstadkomma (ngt). RA I. 2: 265 (1568).
Avledn.: STÄMPLARE, sbst.2, m.//(ig.). [fsv. stämplare; jfr d. stempler] (numera bl. med ålderdomlig prägel) till 1: (mans)person som bedriver l. är benägen att bedriva stämpling(ar); särsk. i uttr. stämplare mot ngn l. ngt; jfr anstiftare, ränk-smidare, upprors-makare, uppviglare. Hoppes w: N: h: att ij Dannemenn sadanne Stemplere och förrädere (som sprider förtal om plundring av kyrkor o. kloster) iche gierna höra eller lyda wille. G1R 1: 127 (1523). Det lät nästan som om han instämt i den oförskämde verssmedens loftal öfver stämplarne mot samhällets välgörare. Rydberg Dikt. 1: 240 (1882). Stämplare mot statens välfärd. Östergren (1950). jfr med-, ärke-stämplare.
STÄMPLERSKA, f. (†) till 1: kvinnlig stämplare; jfr anstifterska, ränk-smiderska. Linc. (1640; under molitrix). Leopold 1: 472 (1814).
Spoiler title
Spoiler content