publicerad: 2010
UNDER, prep. o. adv. ssgr (forts.; jfr anm. sp. 138):
(II 1 e) UNDER-STÅNG. undre stång. Understången, som håller ihop fram-hjulen och bak-hjulen. Lind 1: 524 (1749). Borrstången (delas) i en öfre del, öfverstången, och en undre, understången och mejseln. 2UB 5: 80 (1902). —
(II 4 slutet) -STÅTHÅLLARE. (förr) jfr ståthållare (a). KlädkamRSthm 1622 A, s. 92 b. Styrelsen över Stockholms stad är anförtrodd åt överståthållaren .. med underståthållaren såsom ställföreträdare. SFS 1938, s. 1255. —
(II 4 slutet) -STÄDERSKA. (förr) GHT 29/8 1895, s. 4. Husfrun organiserar städerskornas arbete (hotellstäderskor, över- och understäderskor, lokalstäderskor) .. Varje överstäderska har i regel en understäderska till sin hjälp. SvYrkeslex. nr 702, s. 1 (1957). —
-STÄLL.
1) till II 1 (e), undertill förefintlig(t) ställning l. ställ (se ställ, sbst.1 1); särsk. om maskin(del)s l. vagns o. d. underrede; jfr -ställning, sbst.2 JernkA 1868, s. 67. Vagnskorgen vid den Rowanska vagnen hvilar på tvenne rörliga, fyrhjuliga underställ, af hvilka det ena uppbär maskinen. TT 1880, s. 33.
2) till II 2, om omgång l. uppsättning (av tunnare o. oftast heltäckande) kläder avsedda att bäras (närmast kroppen) under andra plagg (för att hålla värmen); jfr ställ, sbst.1 2 b. Plocka ut vad som behövs! Gummistövlar, arbetsskor, underställ, oljerockar, sydvästar, blåkläder. Kjellgren Smar. 172 (1939). jfr super-underställ. —
1) till II 1; jfr ställa under I; särsk. (o. numera nästan bl.) i p. pf. BoupptSthm 1672, s. 759 a, Bil. (1662). Att vasslan lätt må kunna afrinna uti ett understäldt kärl. Grotenfelt Mejerih. 238 (1886).
2) [jfr t. unterstellen] till II 4 (jfr 3): ställa (ngn l. ngt) under ngns befäl l. ansvar l. styre o. dyl. l. under ngn l. ngt i rang, underordna; ofta i fråga om militära förh.; särsk. (o. nästan bl.) dels refl. l. pass., dels i p. pf., särsk. med avs. på ngt sakligt, med försvagad l. undertryckt föreställning om handlande subj.: vara avhängig av l. underkastad (se under-kasta 2); jfr ställa, v.1 II 2, o. inordna 2 (slutet). AOxenstierna XI. 1: 511 (1634). Om icke then mindre underställer sig then som öfwer honom är, blir alsingen lydna. Richardson Krigsv. 2: 193 (1741). Artilleribefälhafvaren lämnar honom underställda divisioner de uppgifter, som af hvar och en skola lösas. ExFältartill. 1893, 1: 189. I den fysiska världen äro alla förändringar understälda en exklusivt mekanisk kausalitet. Vannérus WundtPsyk. 370 (1896). Kanonartilleri, som underställts fördelningschef. ArtillRegl. 1940, 2: 49. Vi söker .. skicklig kvalificerad kökschef .. som med fast hand kan leda underställd personal. DN(A) 4/8 1964, s. 29.
3) [jfr t. unterstellen] till II 4 (jfr 2): överlåta (ngt) åt (ngn) att besluta om l. bedöma l. ansvara för o. d., hänskjuta; äv. i sådana uttr. som underställa ngt en prövning l. ngns omdöme l. dyl., låta en prövning l. ngns omdöme osv. få avgöra l. påverka (utgången av) ngt; särsk. (o. i sht) i fråga om rättstvist l. process o. d.: överlåta (ngt) åt (myndighet l. domstol o. d.) att besluta osv.; särsk. (numera bl. tillf.) med en indirekt frågesats (i allm. inledd av konj. om l. huruvida), angivande det som hänskjuts, stundom övergående i bet. 4; äv. i p. pf. i adjektivisk anv., särsk. (jur.) i uttr.: (ett) underställt mål, underställningsmål; jfr ställa, v.1 I 18, o. -kasta 2 a slutet. Schmedeman Just. 1223 (1688: omdöme). (Ni) underställen .. Wårt nådiga wälbehag, om icke hädanefter må tillåtas at Bergstingen (i Södermanl.) skiftewis å de omförmälte ställen (dvs. Nyköping o. Eskilstuna) få hållas. Bergv. 2: 299 (1743). Jag skall be att få underställa dig mina betänkligheter. Tegnér Brev 9: 67 (1839). Anses parts yttrande i underställt mål böra inhämtas, äga vederbörande revisionssekreterare meddela de föreskrifter, som finnas erforderliga härför. Advokaten 1016 (1902). (Riksåklagarämbetet har) ansett sig böra underställa målet HD:s prövning. 1NJA 1954, s. 50. (Tories) partiledare, David Cameron, har sagt att han vill underställa Lissabonfördraget en brittisk folkomröstning. Sydsv. 11/10 2009, s. A5. särsk. språkv. i uttr. underställande fråga l. frågesats o. d., rogativ fråga, ”ja-eller-nej-fråga”. Underställande frågesats .. som i ”undrande och spörjande” form framställer ett förslag till sats .. och af svaret kräfver ett gillande eller förkastande af detta förslag. SoS 1901, s. 5. Underställande frågor. Beckman SvSpr. 201 (1904).
4) [sannol. utvecklad ur bet. 3] (†) till II 4: framställa en (ödmjuk) förfrågan om (ngt) (till (ngn)); fråga (ngn) om (ngt); särsk. (o. nästan bl.) med obj. utgörande en indirekt frågesats inledd av konj. om l. huruvida; jfr hemställa 7. Atterbom Minnest. 1: 240 (i handl. fr. 1661). Och fördristar sig för den skull .. (Kammar)Collegium med underdånig wördnad at underställa, om icke .. Eders Maij:t i nåder skulle täckas anbefalla .. at (osv.). Fennia XVI. 2: 9 (1736). Den bekante (dvs. Almqvist) underställde honom (dvs. Geijer), huruvida det passade en man med sådan öfvertygelse att fortfara på det han sjelf kallade det förruttnades sida. CJLAlmqvist i 2Saml. 40: 43 (1838). Almqvist GMim. 3: 154 (1842).
Avledn.: underställelse, r. l. f.
1) (†) till -ställa 1. (Lat.) suppositio (sv.) Vnderläggning, vnderställelse. Linc. Eeee 4 a (1640).
2) till -ställa 3; jfr -ställning, sbst.1 1. Underställelsen (af den representativa församlingens beslut) under folkomröstning. 2NF 22: 1168 (1915). SAOL (1950). —
(II 1 (e)) -STÄLLE. (†) jfr ställe, sbst.2 Åkerman KemTechn. 1: 249 (1832). Då stället (i masugnen) har en viss betydlig höjd öfver formen, kallas den öfre delen deraf öfverstället, och den nedre aflånga delen understället. Almström KemTekn. 1: 57 (1844). Rig 1932, s. 7. —
1) motsv. -ställa 3; särsk. (o. numera i sht, jur.) konkretare: (skriftlig) begäran (utan parts inblandning) från domstol l. annan myndighet att i (ett av densamma redan behandlat) fall l. ärende o. d. låta högre instans pröva o. besluta. Bergv. 1: 73 (1630). Om förfarandet i mål, som genom besvär eller underställning till hofrätt inkommit. BtRiksdP 1901, I. 2: nr 24, s. 18.
2) (†) motsv. -ställa 4: fråga l. förfrågan; äv.: förslag l. hemställan (se hemställa 7). 2BorgP 7: 206 (1741). At then wälmente underställning, jag ernar hos Högl. Deputationen anmäla, blifwer .. uti ömt öfwerwägande tagen. Fries 2Linné 1: Bil. 43 (1747). Med underställning huru jag härutinnan bör mig förhålla. NoraskogArk. 5: 539 (1785). Crusenstolpe Tess. 5: 232 (1849).
Ssgr: underställnings-mål. jur. till -ställning 1; jfr besvärs-mål 3. Intill des Kongl Hofrätten detta brottmål såsom underställnings mål pröfwat och dom derutinnan fäldt. Hdl-ÅgerupArk. 7/10 1790.
-vis, adv. särsk. till -ställning 1: gm underställning. (Justitiedeputationen lär) finna, att jag ej annorledes än underställningsvis kunnat i Rådet anmäla Executionsterminen. HSH 2: 302 (1747). —
(II 1 c) -STÄMMA. i sht mus. stämma som i flerstämmigt sång- l. musikstycke ligger lägre i tonhöjd än melodistämman; äv. i mer l. mindre bildl. anv. (jfr -ton 1 a). Bauck 1Musikl. 1: 97 (1864). Ett exempel på en dubbel kontrapunkt, hvilken till altens .. (Cantus firmus) kan nyttjas både som sopran och som understämma. Berg Jadassohn 59 (1901). Det fromt medeltida och legendartade .. finns bitvis kvar som motiv i Nya dikter, men det har blivit en understämma och står där oftast för kontrastens skull. IllSvLittH 4: 247 (1957). —
(II 1 (e)) -STÄMPEL. (i fackspr.) i sht i fråga om smide l. prägling av mynt o. d.: den undre (nedifrån o. uppåt pressande) av två (mot varandra riktade) stämplar (se stämpel, sbst.1 2). Vet-AH 1740, s. 444 (i fråga om myntprägling). Att stöta med öfverstämpeln mot det på understämpeln liggande blecket. TTekn. 1859, 1: 22. —
(II 1) -STÄMPLING. (†) (i hemlighet utförd) stämpling (se stämpla, v.2 1 c). HSH 12: 148 (1599). (Denna mantals)längd, som i sig sjelf aldeles är oriktig, ensidig och på oordenteligt wis med understämpling til wäga kommen. HC11H 5: 172 (1687).
Spoiler title
Spoiler content