publicerad: 1997
STÖP stø4p, n.; best. -et; pl. =; äv. (numera mindre br.) STÖPE stø3pe2, n.; best. -et; pl. -en.
Ordformer
(stop 1730—1753. stöp (-öö-) c. 1600 osv. stöpe 1681 (: Snöstöpe)—1906. stöpet, sg. best. 1674 osv.)
Anm. Formerna med o innehåller antingen ett ur au ljudlagsenligt utvecklat o l. ett äldre kort o l. u o. återger då å-uttal o. är då att hänföra till STÅP.
Etymologi
[sv. dial. stöp, stop; jfr d. støb, nor. bm. støp, nor. støyp; jfr äv. fvn. staup, fördjupning (i väg o. d.), nor. nn. staup, hål i väg o. d., djupt fotspår; till STÖPA, v., o. i avljudsförh. till STÅP]
om handlingen att stöpa, stöpande, stöpning; äv. konkret(are). — särsk.
2) motsv. STÖPA, v. 6; dels abstr., dels konkret, dels om material för stöpning, dels koll., om gjutgods. Ferrner ResEur. 256 (1760). Wid 4 eller 5 Hyttor idkas nu mer och mindre stöpe, alt efter behof och afsättning. Hülphers SvStäd. 1: 83 (1778). 2.007 ton direkt från masugn framställdt gjutgods eller stöpe. Nyström SvGeogr. 462 (1895). (Kulorna) voro inte så billiga, eftersom i stöpet ingick både silver och klockmalm. Bergfors PörtRenv. 112 (1934). Hälla stöp i en gjutform. SvHandordb. (1966). — jfr TENN-STÖP o. KÄRN-, TACKJÄRNS-STÖPE. — särsk. bildl.; särsk. i uttr. göra ngt i ett stöp, göra ngt så att det blir helgjutet (se HEL-GJUTEN 2). Detta lappverk, med namnet konstitution .. är ett stöp av teorier. Ahnfelt HofvLif 2: 76 (c. 1845). Arbetade .. utan att få den fart och drift som behöfves för att göra något helgjutet, ’i ett stöp’. OFHultman (1903) i HLittSt. 9: 39.
3) (i sht om ä. förh.) motsv. STÖPA, v. 7; dels abstr.: stöpning, dels konkret, om den figur som bilda(t)s vid stöpningen. ZTopelius (1828) hos Vasenius Top. 1: 255 (konkret). (Z. Topelius) är .. med om företag som åsyfta att utforska framtiden: knytor, stöp, spådom med såll. Vasenius Top. 2: 267 (1914). Holmström UngdLandsfl. 22 (1934; konkret). — jfr NYÅRS-STÖP.
4) motsv. STÖPA, v. 8; särsk. abstr.: stöpning; äv. i utvidgad anv., konkret, om uppsättning redskap för ljusstöpning (i ssgn LJUS-STÖP). Weste FörslSAOB (c. 1817). Redan aftonen förut, innan stöpet skulle börja, ställde (matmor) i ordning allt i ett rum innanför köket. De Frese Hemsyssl. 52 (1869). — jfr LJUS-STÖP.
5) motsv. STÖPA, v. 9; abstr.: stöpning, särsk. i sådana uttr. som slå l. sätta l. lägga ngt i stöp, placera ngt i vatten i ett kärl för stöpning (för att uppmjukas o. d.), l. stå l. ligga i stöp, på sådant sätt vara placerad för stöpning; äv. konkret, om det som sätts l. ligger i stöp. IErici Colerus 1: 191 (c. 1645: sätter). Lät .. (jord i destillerat vatten) några dygn stå i stöp. Celsius Alm. 1736, s. 16. Så ofta något Hwete wid Sterckelse-Bruket slås i stöp til arbetning, bör (osv.). PH 6: 4336 (1756). Korngryn, hvilka öfver natten legat i stöp. De Frese Hemsyssl. 48 (1869). I stöp lagda linfrön. Klint (1906).
a) (numera föga br.) motsv. STÖPA, v. 9 a. OBroman hos Celsius Alm. 1732, s. 28. Frö (av persiljerot) kommer sent vp, therföre måste thet några dagar förvt sättias i stöp förr än thet sås. Broocman Hush. 4: 39 (1736). Ibland kraftiga medel (mot sädesknäpparlarven) håller jag före det äfven bör räknas att, innan säden utsås, slå henne i stöp i saltlake. Dahlbom Insekt. 30 (1837).
b) brygg. motsv. STÖPA, v. 9 b. (Maltkorn) skal .. stå i stöp i tre nätter. Oec. 184 (1730). Första dagen tilställes med första stöpet uti det ena karet. VetAH 1769, s. 279. Sjögren Journ. 12⁄11 1800 (: slogos). QLm. 2: 59 (1833: legat). En större mängd malt sattes ”i stöp” och överöstes med enrislag. Hembygden(Hfors) 1914, s. 2. TNCPubl. 47: 51 (1971; konkret, om stöpt l. under stöpning varande korn).
c) (numera mindre br.) motsv. STÖPA, v. 9 c; särsk. konkret om i blöt lagt fodermedel (i sht förr använt i medicinskt syfte), sörpa; förr äv.: sleke (se SLEKE, sbst.1 1). Schroderus Dict. 117 (c. 1635; för medicinsk användning). Dens. Lex. 55 (1637; om sleke). Tag (mot kvarka) fænum Græcum, sätt i stöp och gif Hästen det i Foder med Saltpetter blandat ett Skedbladh. Rålamb 13: 157 (1690). Sommarfödan (för höns) är rent watn i hoen, och stöp eller mäsk 2 gånger om dagen. Dahlman Reddej. 114 (1743). S. k. stöp, en blandning av agnar och gröpe, gavs i stöplådor eller ämbar (i Uppl. vid 1800-talets mitt). Fatab. 1925, s. 79. IllSvOrdb. (1964; om sörpa).
6) motsv. STÖPA, v. 10 a, konkret: av stöpvatten bildad is- l. snösörja (på tillfrusen vattensamling l. tillfruset vattendrag); äv. om dylik sörja på tillfrusen mark; äv. dels om stöpvatten, dels om ställe l. område med stöp (i ovan anförd bet.); utom i slutet numera bl. i fackspr. (i sht hydrologiskt o. skogsv.) o. i vissa trakter. Stöp på ijsen. Bureus Suml. 23 (c. 1600). De slätta fälten, som boro åt Kolomak, (voro) så öfwerhölgde med stöp och watn, at man deruti måste föga annars än wada sig fram, såsom genom en siö. Nordberg C12 1: 895 (1740). Det uti 21 slädar inpackade sällskapet som under musik gjorde sin rond (över sjön) och öfwerhöljde med stöp återkom till en å Gästgifwaregården .. tillstäld annimerad Bal. VexjöBl. 1846, nr 6, s. 2. Å isen uppträngande vatten, s. k. stöp. Ekman SkogstHb. 33 (1908). De stöp, som finnas på sjön, ämnar K. A. K. fylla med snö. Östergren (cit. fr. 1931). DN(A) 9⁄3 1965, s. 6 (om stöpvatten). — jfr IS-, SNÖ-, UPP-STÖP. — särsk. (fullt br.) bildl.; företrädesvis i α o. β. Bara jag ännu får andas ut litet till och arbeta mig ur mitt stöp, så skall du och din goda hustru få höra af mig. Strindberg Brev 2: 72 (1879). — särsk.
α) i uttr. gå i stöpet, om ngt planerat: gå om intet, inte bli av, inte komma till utförande l. fullbordan; äv.: misslyckas; gå omkull; ngn gg äv. om person, särsk.: gå under. Balen för les Dames de la Halle .. gick i stöpet genom ett förfärligt stöpregn. AnderssonBrevväxl. 2: 137 (1852). VL 29⁄4 1908, s. 5 (om plan). Man vill klandra hans (dvs. G. III:s) regeringshandlingar .. Liksom om inte hela riket höll på att gå i stöpet, då han trädde till styret! VFl. 1913, s. 87. Du måste bestämma dig Jenny. Nu, nu. Säj något, om du inte vill se en människa gå i stöpet. Aronson Medalj. 270 (1935). SvLittTidskr. 1960, s. 163 (om inbjudan).
β) i uttr. stanna i stöpet, gå i stå, bli stående, inte komma framåt l. någon vart o. d. (jfr γ); äv.: gå i stöpet (se α). Wallerius Tank. 65 (1776). Det är ju så, att de flesta ynglingar lösa dessa problem (dvs. latinlinjens geometriska konstruktionsproblem) icke med förståndet, utan med fantasien. Äro de icke begåfvade med fantasi, så stanna de i stöpet. PedT 1896, s. 11. Det såg ut, som om affären skulle stanna i stöpet. Schück VittA 4: 536 (1935). Vad hade då Hjalmar Söderberg hoppats av åttitalsrevolten, som enligt hans åsikt stannat i stöpet? Bergman i 3SAH LXI. 2: 18 (1950).
γ) (numera föga br.) i uttr. komma l. råka i stöpet, råka i knipa l. i svårigheter; inte komma någon vart (jfr β, δ). Det vore .. önskansvärdt .. om de nya statscheferne .. icke .. genom krokvägar sökte utvidga eller befästa (sin makt) .. ty då komma de åter i stöpet, som man säger. Wingård Minn. 8: 103 (1848). Björkman (1889: råka). Vid senaste riksdag artade sig skolfrågan att spela en stor rol, men kom af åtskilliga orsaker i stöpet. GHT 12⁄11 1896, s. 2.
δ) (numera föga br.) i uttr. stå (äv. sitta) i stöpet, stå stilla l. sitta fast l. inte komma någon vart, stå o. stampa o. d.; vara i svårigheter l. knipa (o. inte veta vad man skall ta sig till); vara villrådig; om ministär o. d.: vara oviss till sin blivande sammansättning; äv. i uttr. stå illa i stöpet, sitta illa till. Mycket hinder borttager .. min tid och när gossarna föga arbeta i min frånvaro, står jag där i stöpet. Muncktell Dagb. 2: 125 (1817). Den nya ministèren står ännu i stöpet. Liljecrona RiksdKul. 107 (1840). Vår så länge i stöpet stående försvarsfråga. VL 25⁄8 1894, s. 2. DN 1898, nr 10088 A, s. 2 (: illa). Det var dock en tur att jag betalte assuransen (på det nedbrunna huset) da’n förut, annars hade jag suttit i stöpet. Strindberg Kamm. 2: 23 (1907).
Ssgr (jfr stöpa, v. ssgr): (5 c) STÖP-KAR, sbst.1 (sbst.2 se sp. 14221). (numera bl. i skildring av ä. förh.) kar för l. med stöp; jfr -låda, sbst.1 Brauner Bosk. 25 (1756). —
(5 c) -LÅDA, sbst.1 (sbst.2 se sp. 14221). (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr -kar, sbst.1 Fatab. 1925, s. 79 (om förh. i Uppl. vid 1800-talets mitt). —
(5) -LÄGGA, -ning. (i sht i fackspr.) lägga (ngt) i stöp. Schulthess (1885: stöpläggning). Björkman (1889). —
(5) -SÄTTA, -ning. (numera föga br.) sätta (korn o. d.) i stöp. TT 1881, s. 150. UtsädT 1895, s. 199 (: stöpsättning).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content