[av lat. subiicere, kasta under, underkasta, underkuva, av sub, under (se SUB-) o. iacere, kasta, breda ut, besläktat med gr. ἵημι, sätter i rörelse, kastar. — Jfr SUBJEKT, adj.]
(†) underkasta, underlägga; särsk. refl.: underkasta sig (ngn). Den garanti, som den allmänna magten, såsom på en gång universell och intellectuell, måste låna af deras lydnad, som subjicierat sig densamma. Biberg 2: 267(c. 1820). Dalin(1871).
