SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1997  
SUBLEVATION, r. l. f.
Etymologi
[liksom ä. t. sublevation, eng. sublevation, upplyftande, revolt, av lat. sublevatio, lyftande l. höjande, vbalsbst. till sublevare (se SUBLEVERA)]
(†) hjälp, bistånd, (under)stöd; äv.: avhjälpande (av brist o. d.). Till sublevation af den brist, som hafuer warit och än är uppå myntet, willia de (osv.). 1BorgP 64 (1668). Den till fattigas Sublevation i Staten anslagne summa. CivInstr. 135 (1684). At städerne .. böra .. komma the fattiga scholarna til sublevation. 2PrästP 2: 440 (1723). Dalin (1871).
Spoiler title
Spoiler content