SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1997  
SUBLIMERA sub1lime4ra, v. -ade (Berchelt PestOrs. F 2 a (1589) osv.) ((†) ipf. pass. -tes Scheffer ChemFörel. 34 (c. 1750)). vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(-limer- 1589 osv. -limir- i ssg 1745 (: sublimir-kiäril)—1755 (: sublimir-käril))
Etymologi
[fsv. sublimera; jfr t. sublimieren, ffr. sublimer (varav äv. eng. sublime; fr. sublimer); av lat. sublimare, upphöja, till sublimis, upphöjd (se SUBLIM). — Jfr SUBLIMAT]
1) (i fackspr., i sht fys. o. kem.) gm upphettning överföra (fast ämne) direkt i gasform o. låta det gm avkylning direkt avsätta sig i fast form (ofta i fråga om sådant förfaringssätt för rening); äv. intr., om fast ämne: överföras på sådant sätt i sådan form (äv. refl.; äv. i pass. närmande sig dep.); äv. ss. vbalsbst. -ing, om reaktionen, sublimation; äv. i fråga om ett fast ämnes övergång i gasform l. ett gasformigt ämnes övergång i fast form (särsk. om vattenånga som i atmosfären bildar iskristaller l. om snö som direkt förångas); jfr DESTILLERA 1. Berchelt PestOrs. F 2 a (1589). Bruno Gumm. 124 (1762; refl.). Försöker man att sublimera ett redan färdigt musiv-guld, så decomponeras det och svafvel sublimeras. VetAH 1813, s. 59. När t. ex. svafvel renas genom sublimering, upphettas det i ett slutet kärl till kokning, hvarvid svafvelångorna bortgå och afsätta sig i det afkylda förlaget som ett fint pulver (svafvelblomma). NF (1891). Snö sublimerar under kalla, torra vinterdagar och övergår då direkt i vattenånga. BraBöckLex. (1980). — jfr OM-SUBLIMERA.
2) i utvidgad l. bildl. anv. av 1: transformera l. överföra (ngn l. ngt) till ett högre (i sht andligt l. intellektuellt) plan l. en högre (i sht andlig l. intellektuell) form, (upp)höja, rena, förandliga, förfina; äv. refl. o. i pass. närmande sig dep.; förr äv. med avs. på råvara: förädla. Leopold 3: 378 (1801, 1816). Grönländska söndags-tröjor .. Af sublimeradt skälskinn med rödt stickeri. Atterbom Minn. 568 (1819). Kvinnan är .. en förädling, en förfining, en sublimering af mannen. Agardh (o. Ljungberg) II. 1: 272 (1854). Denna pligtkänsla som föga sublimerar sig till resonnement. Cygnæus 2: 225 (1858). Så läste jag Hiob och jag böjde mig, för Gud, icke för menniskor, och jag bar mitt öde med mera lugn, utan väntan på annan belöning än den sinnets sublimering som sorgen ger. Strindberg Brev 11: 133 (1896). Den melankoli, som är en av lungtuberkulosens psykiska utlösningar, sublimeras i .. (Sven Stolpes) roman (I dödens väntrum) till en saklig, men därför icke okänslig poesi. SvD(A) 1930, nr 305, s. 7. Sublimerad till ett lysande kors står Kristus på berget (på en fresk). TurÅ 1954, s. 229. — särsk.
a) i utvidgad anv.: framställa l. betrakta (ngn l. ngt) ss. upphöjd l. förfinad o. d. De bildade (i Athen) kanske mer än annorstädes voro angelägne om att genom sophistiska skenskäl och sentimental förgyllning sublimera (pederasti). Palmblad Fornk. 1: 282 (1843). Att ”vulkanens anda hit ur Aetnas svalg man kallar — att glädjens bud till skyar bli”, vilket .. på vanligt språk betyder att man kastade upp raketer — ett prov på huru banala ting genom omskrivning skulle sublimeras. SvLittH 1: 425 (1919).
b) (†) skämts.: upphöja l. placera (ngn) i högre samhällelig ställning. Fattig H. Ex. Arcemicum (dvs. E. Ruuth) ska ni nu Sublimera honom än vidare. CAEhrensvärd Brev 2: 37 (1795).
c) psykol. i fråga om psykoanalytisk teori, med avs. på drift (se d. o. 11 a; i sht sexualdrift) l. med drift nära förknippad företeelse: transformera till ngn form av andlig l. intellektuell (t. ex. konstnärlig l. vetenskaplig, äv. allmänt altruistisk) verksamhet; äv. med annat huvudord, med tanke på driftliv. Gadelius Tro 1: 139 (1912). När man studerar helgonens historia, ser man hur erotiken .. sublimerats till religionsbildning. Bjerre SjälLäk. 98 (1923). Ingen av människans drifter har undergått en sådan sublimering som den sexuella. Hellström MorgSkälm 268 (1952). (Frödings) med möda undertryckta eller sublimerade homosexualitet. PedT 1959, s. 94.
Ssgr: A (till 1): SUBLIMER-GLAS. (†) jfr glas 2 b o. sublimerings-kärl. HdlCollMed. 4⁄8 1735.
-HETTA. (†) temperatur (värmegrad) vid vilken sublimering (av ett visst ämne) sker. VetAH 1751, s. 253.
-KOLV. (†) sublimeringskolv; jfr kolv 7 a. Fischerström 2: 197 (1780).
-KRUKA. (†) jfr kruka, sbst.2 1, o. sublimerings-kärl. PH 6: 3992 (1756). Åkerman KemTechn. 1: 489 (1832).
-KÄRL. [jfr t. sublimiergefäss] (†) sublimeringskärl. Möller 1: 61 (1745). Ekbohrn (1904).
-UGN. (förr) ugn för (fabriksmässig) sublimering (i sht för framställning av sublimat). Dædalus 1949, s. 79 (cit. fr. 1747). Rinman 2: 1071 (1789).
B (utom i ssgn sublimerings-begrepp till 1 o. i denna anv. i sht kem.): SUBLIMERINGS-APPARAT. (numera bl. tillf.) jfr apparat 3 a o. -kärl. Nyblæus Pharm. 441 (1846).
(2 c) -BEGREPP. psykol. om begreppet (se begrepp 5 b) sublimering inom psykoanalysen. TSvLärov. 1949, s. 281. FaluKurir. 11⁄1 1969, s. 4.
-KOLV. (numera bl. tillf.) jfr kolv 7 a o. -kärl. UB 4: 678 (1873).
-KÄRL. (numera bl. mera tillf.) kärl för sublimering (i sht för framställning av sublimat); jfr -kolv o. sublimer-glas, -kolv, -kruka, -kärl. Holmberg 2: 825 (1795). Auerbach (1913).
Avledn.: SUBLIMERBAR, adj. [jfr t. sublimierbar] (i fackspr., i sht fys. o. kem.) till 1: som går att sublimera. Berlin Farm. 2: 585 (1851). TNCPubl. 30: 27 (1958).
Spoiler title
Spoiler content