SUB- ssgr (forts.):
(5) SUB-PRIOR3~20. [fsv. subprior] i kloster: priors närmaste man, underprior. Om Clostren i Swea och Götha Rijken bör wetas, att dhe woro, den tijden Påfwaläran stodh här högst i flor, .. till antalet några och 70, hafwandes hwart för sigh sin Abbot, Prior och Sub-Prior. HSH 21: 237 (1691). Hildebrand Medelt. 3: 933 (1903). —
(9) -REKTANGULÄR. (†) om (snitt (se d. o. 4) hos) fyndföremål: som har (nästan) plana smalsidor o. ngt konvexa bredsidor. AntT XIX. 2: 51 (1911; om yxa). Stenyxa med subrektangulärt snitt. Fornv. 1918, s. 8. —
(5) -REKTORAT1004 l. 3~102. (förr) om subrektors befattning. Broocman Mag. II. 4: 59 (1812). —
(1) -REPTION -repʃω4n, r.; best. -en; pl. -er. [av lat. subreptio (gen. -ōnis), undansmygande, vbalsbst. till subrepere, smyga undan, senare leden är ssgsform till rapere, rycka m. m. (se raptus)] (numera föga br.) tankefel bestående i att ett obevisat l. obevisligt påstående l. en förutfattad mening smyger sig in i en tankekedja. Lutteman Schulze KantCrit. 171 (1799). Vi tro, att både lärare och lärjungar följa strängt logiska tankegångar, där både mannen i katedern och barnet vid pulpeten göra hävdvunna subreptioner. PedT 1944, s. 170. 2SvUppslB (1955).
