SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1997  
SUBSON, r. l. m.; pl. -er. Anm. I allm. o. sporadiskt in på 1900-talet användes den fr. formen soupçon (äv. -con; förr äv. med pl. -er), ngn gg äv. med bet.: aning, skymt (av ngt). Rosenstein 3: 400 (1789: soupçoner, pl.). Jag har ändå en annan soupcon på honom. MinnSvNH Bih. 1: 88 (1790). (Rocken) hade till och med en soupçon av Johannas trassel- och maskinoljelukt. Engström Milst. 26 (1929).
Ordformer
(soub- 1667. sub- 1685—1726)
Etymologi
[liksom ä. t., eng. soupcon av fr. soupçon, misstanke, tvivel, smula, av ffr. soupeçon, souspeçon, av vulgärlat. suspectio (gen. -ōnis), av lat. suspicio (gen. -ōnis), vbalsbst. till suspicere, se upp, se upp till, misstänka, av sub, under (se SUB-), o. specere, se, till den rot som äv. föreligger i SPEJA. — Jfr SUBSONERA, SUBSONÖS]
(†) misstanke l. tvivel. IArcher 19⁄11 1667, mom. 7. Om alla subsoner som nu äro kunde hämmas igenom Eden, så måtte man vähl giöra icke allenast en Ed, utan vähl tije. 2RARP 4: 239 (1726).
Spoiler title
Spoiler content