SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1997  
SUBSONERA, v. -ade. Anm. Ordet uppträder äv. med fr. stavning av stammen soupçonn- o. med sv. ändelse o. med försvenskat uttal (supsånnera Andersson (1845), sŭppsånnera Ekbohrn (1868)). AOxenstierna 7: 567 (1632). Som han witnat i Musicaliska låtteriesaken .. wil det soupçonneras at han blifwit understödd med resepeng:r af dem som frugtadt dess ytterligare hörande. HH XXXII. 2: 75 (1784). Ekbohrn (1868).
Ordformer
(soub- 1729. sub- 1672—1771. -çon- 1672. -son- (-sonn-) 1675—1771)
Etymologi
[av fr. soupçonner, avledn. av soupçon, misstanke o. d. (se SUBSON)]
(†) misstänka (ngn l. ngt); äv.: fatta misstankar; äv. i p. pf.: misstänkt. Hwarutaf Commissarierne hafwa tagit sigh tillfälle att subçonera och tänckia såsom wore detta en vnderstucken handel. BoupptSthm 25⁄4 1672. Hofmästaren blifwer subsonerad, lagd under tortur, den han ej kunne uthärda. Linné Nem. 171 (c. 1770; uppl. 1968). Det subsoneras, at afsichten warit få kongaförsäkran til expedition. HTSkån. 6: 372 (1771).
Spoiler title
Spoiler content