publicerad: 1998
SUR- sur1- l. syr1- l. med mer l. mindre genuint franskt uttal, l. SYR- syr1- l. med mer l. mindre genuint franskt uttal.
Ordformer
(sur- 1690 (: surpassera) osv. syr- 1847 (: Syrkupp) osv.)
Etymologi
[liksom t. o. eng. sur- av fr. sur-, ssgsform till sur, på, över, av lat. super, över (se SUPER-). — Jfr SURPLUS, SURPRENERA, SURVIVANS]
ss. förled i ssgr: över-.
Ssgr: SUR-CHARGERA syr1ʃarʃe4ra. [av fr. surcharger] (numera föga br.) bildl.: överlasta l. över hövan betunga (ngn l. ngt); jfr chargera 1. HH XXXII. 2: 26 (1783). Ekbohrn (1904). —
-COUP syrkω4 l. syrkωp4 l. med mer l. mindre genuint franskt uttal, l. SYRKUPP (LoW (1889; med uppgift att ordet uttalas med huvudtryck på sista stavelsen l. ”vanl.” med grav accent o. med långt l. kort y), syrkup4 vanl. sy3r~kup2 l. syr3~ LoW (1911)), r. l. m.; best. -en; pl. -er. (-coup 1809—1847. -kupp 1845—1913) [av fr. surcoupe, avledn. av surcouper (se -coupera)] (numera föga br.) i fråga om kortspel, om handlingen att sticka över (se sticka över 4) l. om det stick (se stick, sbst.1 II 15) man tar i sådant fall, överstick. Om du näst til spelarn sitter, / Spela deraf mäst du har; / Ty om än han coupa gitter, / Lätt han ock surcoupen tar. ReglKortsp. 2: 5 (1809). Surcoup kallas, då någon i sista hand sticker öfver. HbiblSällsk. 1: 60 (1838). Auerbach (1913). —
-COUPERA syr1kupe4ra l. -kω- l. SYRKUPPERA syr1kupe4ra l. -kω- (syr1kupe4ra l. -kw- LoW (1911)), förr äv. SURKUPPA, v. -ade. (-coupera 1809—1871. -kupera 1850. -kuppa 1838. -kuppera 1889—1913) [av fr. surcouper; senare leden är couper, avhugga (se kupera). — Jfr -coup] (numera föga br.) med avs. på spelkort: sticka över (se sticka över 4); äv. dels med obj. betecknande motspelare, dels utan obj. Lät carte incertaine passera, / Ej i otid surcoupera. ReglKortsp. 1: 18 (1809). Om jag fått svar i min färg, så hade jag syrkuppat damen, tagit sticket. Almqvist AMay 44 (1838). Det är af vigt .. att med trumf kunna sticka spelarens kungar och äfven surcoupera honom, om han är renonce för samma färg. HbiblSällsk. 1: 28 (1838). Ekbohrn (1904). —
-NUMERÄR, adj. o. sbst. m.; ss. sbst. best. -en; pl. -er. (-air(e) 1766—1798. -är 1808 osv.) [av fr. surnuméraire, övertalig, ä. fr. supernumeraire, av senlat. supernumerarius, av lat. super, över (se super-) o. en avledn. av numerus, antal (se numerus)] (numera bl. i skildring av ä. förh.)
I. adj., om tjänsteman (i sht om officer): (som är) övertalig, anställd över stat (se stat, sbst.3 III 4 b); äv. i överförd anv., om anställning. Discoursen gick ut på en Surnumerair RiksRåd. Tilas Ant. 1: 394 (1766). KrigVAH 1808, s. 15 (i pl., om anställningar). Jag .. är yngsta, surnumerära tjenstemannen vid ett Verk med 3 usla löner. Rydqvist (1833) i 3SAH LVII. 3: 127. Arvode till surnumerära yngsta officerare vid fortifikationen. Ekstrand Karlbg 20 (1937).
II. sbst. supernumerär tjänsteman (i sht officer), tjänsteman (resp. officer) över stat. Undersökningar uti Tactiqven och Artilleriet, framstäldte til försök af en tio-årig Surnumeraire. GT 1788, nr 47, s. 4. Underlöjtnanter utan lön (surnumrärer). TjReglArm. 1889, s. 233. Någon skyldighet att tjänstgöra hade jag .. inte i min egenskap av surnumerär, d.v.s. lönlös underlöjtnant. Douglas Officer 89 (1950). —
-PASSERA. [av fr. surpasser] (†) anträffat bl. bildl.: (i ngt avseende) övergå l. överträffa (ngn l. ngt). CCSparre (1690) i SvBrIt. 2: 22. Han .. hoppas at uti redeligit hiertelag ingen skall surpassera honom. 2RARP 2: 309 (1723). Gefle är den 3:dje handelsstaden i Riket och surpasserar Norköping uti Tullimporten. Dædalus 1951, s. 92 (1807). Pfeiffer (1837). —
-PRENANT, -PRENERA, -PRIS, -REALISM, -REALIST, -REALISTISK, se d. o.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content