SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1998  
SUTURERAD, adj.
Etymologi
[efter nylat. suturatus, försedd med sutur, bildning (efter mönster av sådana ord som stellatus, stjärnbeströdd, togatus, klädd i toga) till sutura (se SUTUR)]
(†) försedd med sutur (se d. o. 2). Marklin Illiger 226 (1818; om rygg). Därs. 227 (om stjärt).
Spoiler title
Spoiler content