SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1998  
SVALA sva3la2, v.2 -ade.
Etymologi
[avledn. av SVALA, sbst.2, l. bildn. direkt till SVAL-STJÄRT (i bet. 2 a)]
(numera föga br.) infoga ”sval-stjärt” i ett härför hugget urtag (för sammanfogning av balkar l. dyl.). Svala är .. en timmermansterm, helst till sjös, för Infoga i ett inhuggit hål. Weste FörslSAOB (c. 1817).
Ssg: SVAL-JÄRN. (numera föga br.) järn l. järnskena varigm en ”svalad” sammanfogning av stäv o. köl förstärks. Stenfelt (1920).
Spoiler title
Spoiler content