[sv. dial. svepa; jfr fvn. sveipa; till SVEPA, v.1]
om duk l. tygstycke o. d. att linda l. vira om ngt l. ngn; äv. om klädesplagg att svepa om ngn l. att svepa in sig i; numera bl. ngn gg i a—c. (Sv.) Swepa .. (Lat.) Indumentum, cui quid involvitur. Sahlstedt(1773). (Sv.) Swepa .. (t.) ein Wickeltuch. (fr.) enveloppe. maillot. Dähnert(1784). (Sv.) Svepa .. (Eng.) Wrapper, A loose garment thrown over the body. Widegren(1788). Under bordskifvorna (i ostköket i ett mejeri) finnas .. hyllor och lådor för svepor, handdukar och nummer. TByggn. 1859, s. 56.— särsk.
a) (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) om svepning (se SVEPA, v.1 1 a). Så har herr Ekebohm sin ögon sammanlagt, / att ta en roolig sömn i sina svepor hvita. TRudeen Vitt. 250(1686). Kläderna sys ihop till ett skynke, vilket fastsättes med träspetor efter innerkanten av kistan, så att det helt täcker den döde upp under armarna, eller till och med under hakan. I förra fallet läggas armarna, iklädda särskilda ärmar, över svepan, i senare fallet under. Fatab. 1923, s. 96.
b) (numera bl. ngn gg, arkaiserande, i vitter stil) om linda (se LINDA, sbst.2 1 b) l. mantel (se d. o. 1 b). Thet Ena (barnet) war så stoort att thet kunne gå jempte moderen, dhet andra lågh vthi swepan. VDAkt. 1671, nr 93. Robert fick tag i Dan och lyfte upp honom: — Den här låg i svepan när jag for! Moberg Nybygg. 257(1956).
