(numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh., vard.) gask (se d. o. 3); jfr RULLA, sbst.2 3.ÅbSvUndH 34: 108 (1861). (Tillställningen) kunde väl ej kallas ’sexa’, ty mat fick man aldrig hos Åkerstens, det var således af det der slaget, som på studentspråket kallas ’zwyck’. Sundblad Ups. 279(1884). Samkvämet hade i början en något mindre uppsluppen karaktär än de vanliga zwyckarne. Lundegård Prins. 63(1889). En ryslig Zwück med Looström och Söderberg på Ekholmen .. i dag per Dalaröbåt med 6 halfva punsch (2 per djuret). Strindberg Brev 8: 28 (1890). Sedermera kunde det hända .. att eleverna (till den gamla skådespelerskan) inbjödos till en enkel ”zwyck” i den lilla villan, där den guldfärgade punschen glänste i remmaren och franska romanser sjöngos. Hellander Teaterorig. 66(1900). (Vi) fingo .. ibland — med rektors vetskap och tillstånd — ställa till en s. k. zwyck i samma stil som studenternas. HågkLivsintr. 17: 38 (1936). BMalmberg i 3SAH LXIV. 2: 128 (1954). — jfr EXAMENS-,NATIONS-,RECENTIORS-,STUDENT-SVYCK.
Ssg: SVYCK-BRODER. (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh., vard.) dryckesbroder; jfr broder 7.OLevertin(c. 1880) hos Söderhjelm Levertin 1: 89.
SAOB
