SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2000  
SYNTES synte4s, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er. Anm. I ä. tid förekommer äv. den gr.-lat. formen synthesis (äv. med gr.-lat. böjning), äldst anträffat i den nu obrukliga bet.: sammanfogande (i fråga om sår). Chirurgien indelas .. uti Synthesin, som sammanfogar det som blifwit åtskilt e. g. i sår. Meyerson SerafimInstr. 22 (i handl. fr. 1761). Derföre kallar Författaren denna förknippning af det mångfaldiga uti åskådningen apprehensionens synthesis uti åskådningen. Lutteman Schulze KantCrit. 39 (1799). Bredwid analysen kan en synthesis anwändas och måste anwändas, om resultaten skola klart framstå. Reuterdahl InlTheol. 333 (1837).
Ordformer
(förr äv. synth-)
Etymologi
[jfr t. synthese, eng. synthesis, fr. synthèse; av lat. synthesis, av gr. σύνϑεσις, uppsättning, i senlat. äv.: sammansatt läkemedel, till συντιϑέναι, ställa l. lägga samman, sammansätta, till σύν, samman (se SYN-) o. τιϑέναι, ställa, lägga, rotbesläktat med DÅD (jfr äv. ϑέσις, sättande, placerande (se TES)). — Jfr SYNTETISK, SYNTETISM, SYNTHESIZER]
1) (i sht i fackspr.) sammanbindning l. förening l. sammansmältning av olika element (enkla(re) beståndsdelar) till en helhet (t. ex. av speciella element till ngt allmänt l. av konkreta element till ngt abstrakt); motsatt: analys. Hygiea 1839, s. 5. När vi kommo upp till Citta della Pieve, sågo vi syntesen af det umbriska landskapet. En dalande sol, en himmel i gyllene färg med blå zenit (osv.). Ahrenberg Männ. 5: 70 (1910). En syntes av Tolstojs tidigare litterära strävanden och mänskliga erfarenheter. Böök 4Sekl. 139 (1927). Schellings .. lära om konsten som den stora syntesen av tillvarons motsättningar. VetenskIDag 14 (1940). En prestation i styrka, stil och skönhet, som är idrottens syntes. Zetterström VärldHj. 239 (1942). Någon syntes mellan det allmängiltiga och det individuella uppstår aldrig. DN(A) 18 ⁄ 12 1964, s. 5. En aktuell syntes av de många skilda bidragen till vetandet om svensk språkhistoria, de nordiska språken och våra folkmål. KEspmark i 3SAH LXXXIX. 1: 56 (1981). — jfr MÅNGFALDS-SYNTES. — särsk. (i sht filos., log. o. psykol.) i fråga om kunskapsteori: förening av flera kunskapsinnehåll (uppfattningar l. föreställningar l. begrepp o. d.) till en enhetlig kunskapsbild; motsatt: analys (se d. o. d); i fråga om Hegels filosofi äv.: dialektiskt (se DIALEKTISK 1 b) upphävande av motsättningen mellan tes o. antites. Associativ, logisk, intuitiv syntes. filos. En apriorisk syntes, af förstånds- och sinnlighetsformer. Leopold 4: 182 (c. 1820, 1831). Synthes eller synthetisk .. method: det concretares sammanfattning till ett helt. Ribbing Log. 33 (1879). Den associativa syntesen. Larsson Kunsk. 4 (1909). Syntes .. (dvs.) en operation varigenom olika element smälts samman till en ny enhet. En sådan syntes är t. ex. ett begrepp som i sig förenar ett komplex av egenskaper. PsykPedUppslB 2174 (1946). I det nya ledet i utvecklingen — syntesen — är tes och antites upphävda och på samma gång bevarade. Marc-Wogau FilDiskuss. 92 (1955; i Hegels filosofi). I avhandlingen om Konstruktionen kan man urskilja tre huvudmoment, men Höijer har inte brytt sig om att låta dem figurera mot varandra som tes, antites och syntes. KRGierow i 3SAH LXXVII. 2: 130 (1969).
2) [specialanv. av 1] kem. o. biol. om (procedur för) framställning l. uppkomst av en (mera komplicerad) kemisk förening baserad på (enkla(re)) föreningar l. på grundämnen. Två olika grenar af samma vetenskap, såsom analysen och syntesen äro af kemin. TT 1881, s. 21. Syntesen eger rum i växterna och särskildt deras gröna, klorofyllförande delar. Widman OrgKemi 2 (1895). Ett hopfogande, en syntes av lägre komponenter. Ljungdahl ÄmnSj. 13 (1930). Föreliggande bok utgör ett försök att åstadkomma en handledning i organisk syntes .. Synteserna äro ordnade i trenne .. serier om 16 stycken i vardera. Smith OrgSyntes 3 (1935). Då vid synteser bildade förorenande biprodukter ofta ha mörk färg, ge dylika sig till känna genom missfärgning. Dens. OrgKemi 10 (1938). Skall man genom syntes efterbilda en naturprodukt, måste man först känna denna naturprodukts sammansättning och struktur. TT 1943, K. s. 17. TNCPubl. 81: 65 (1984). — jfr (i fackspr.) om process gm vilken växter o. vissa bakterier omvandlar ljus till kemiskt bunden energi; i ssgn FOTO-SYNTES (De första levande organismerna kunde med sitt klorofyll bilda syre genom spjälkning av vatten — s k fotosyntes. DN(A) 28 ⁄ 11 1965, Bil. s. 10). — jfr MINERAL-, SOCKER-SYNTES.
Ssgr (i fackspr.): (2) SYNTES-ARBETE~020. arbete (se d. o. 5) med syntesproduktion. NaturvForsknRådRed. 194748, s. 64.
(2) -GAS. om brännbar gasblandning framställd i teknisk process ur vattenånga o. kolrikt material. Även träsprit .. framställes i stor skala ur vattengas. Denna gasblandning går ibland under namnet syntesgas. Bolin KemVerkst. 99 (1942). TNCPubl. 81: 65 (1984).
(2) -GUMMI. syntetiskt gummi. Syntesgummit går till stordrift. UNT 12 ⁄ 2 1943, s. 1.
(1) -LITTERATUR. litteratur (se d. o. 3) som söker nå en syntes (en helhetssyn). Strindberg Brev 7: 248 (1889).
(2) -METOD. kem. metod använd för att åstadkomma syntes. PT 1912, nr 290 A, s. 3.
(2) -PROCESS. biol. process (se process, sbst.1 5) varvid syntes äger rum. NaturvForsknRådRed. 194748, s. 68.
(2) -PRODUKTION. produktion (se d. o. 3 a) medelst syntes(er). DN 25 ⁄ 4 1976, s. 24.
(2) -PROV. (numera mindre br.) prov gjort medelst syntes. Hon stod en dag på laboratorium och skulle göra ett syntes-prof. Strindberg Utop. 39 (1885).
(2) -SKÖTARE. (föga br.) i kemisk industri: arbetare med uppgift att övervaka syntesprocess(er). SvYrkeslex. nr 485, s. 2 (1956).
(1) -TÄNKANDE. tänkande varvid man söker nå syntes(er). Vannérus Metaf. 15 (1914).
Spoiler title
Spoiler content