publicerad: 2004
TES te4s, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er32. Anm. I ä. tid förekommer ordet äv. i den gr.-lat. grundformen thesis o. med gr.-lat. böjning. Men det wore alt för barnsliget, een Thesin och Proposition till Troons och Religionens eenigheet proponera. Kempe Krigzpersp. 163 (1664). Werwing Hist. 2: 151 (c. 1690: thesi, abl.). Denna mörka thesis måste jag fuller explicera. Roland Minn. 36 (c. 1748). Ekbohrn (1868).
Ordformer
(tes 1787 (: teser, pl.) osv. thes 1755 (: Thesernas, gen. pl.)—1901 (: thesförfattaren). these 1800)
Etymologi
[liksom d. tesis, tese, t. these, eng. thesis, fr. thèse sannol. närmast av lat. thesis, av gr. ϑέσις, sättande, ställande, läggande, till τιϑέναι, sätta, ställa, lägga (äv. med abstr. obj.), till den rot som äv. föreligger i DANN, DOM, sbst.1, DÅD. — Jfr ANTITES, DAGOP, DAMM, sbst.1, DIATES, FACIT, HYPOTEK, HYPOTES, METATES, PARENTES, PROSTETISK, PROTES, SYNTES, TETISK]
(vetenskapligt l. religiöst) påstående l. antagande om ngt (sak)förhållande l. samband som kan bevisas l. vederläggas; äv. (o. numera i sht) allmännare l. med mer l. mindre försvagad bet., om teori, idé, tanke o. d.; jfr ARTIKEL II c, SATS 9. Framställa, uppställa, uppsätta, förfäkta, försvara, driva, (mot)bevisa en tes. Argumentera för en tes. En (o)hållbar tes. Nu har min högfärd gifvit mig in den vackra Thesen ”om ingen frågar efter mig bryr jag mig ingen om.” Kellgren (SVS) 6: 15 (1773). Den 31 Oktober 1517, lät Luther på domkyrkodörren i Wittenberg uppslå sina berömda 95 theser mot aflats-krämeriet. Geijer I. 1: 293 (1845). Det, som skall bevisas, kallas tes eller påstående. Mellberg Bergroth 8 (1885). Frågan om ljudlagarnas undantagslöshet har väckt mycken strid, och tesen har framför allt bestritts av den s. k. dialektgeografiska skolan. SagSed 1937, s. 42. Filmens tes .. (är) att i skyddshem och ungdomsfängelser sammanförts notoriska ligister med egentligen hyggliga och oskyldiga pojkar, som råkat illa ut. UNT 1942, nr 266, s. 6. Femtio nyskrivna kapitel som .. bevisade hans teser om världens uselhet. Pleijel Fungi 230 (1993). — jfr HUVUD-TES. — särsk.
a) (numera bl. i skildring av ä. förh.) om påstående l. sats (se d. o. 9) (på latin) som försvarades vid disputation (se d. o. 3). Enär någon sig .. anmäler til undergående af Pastoral-examen .. skal en sådan .. under termin eller läsetiden publice .. förswara Latinska Theses, antingen uti Philologien eller ock uti Philosophia .. Theserne skola förut af Consistorio wara öfwersedde, gillade och anslagne. PH 13: 440 (1786). Öfver alla Academiska Disputationer och Theser, samt andra Skrifter, hvilka i Universitetets namn och på dess föranstaltande från trycket utgifvas, äger Universitetet sin egen Censur. SPF 5: 378 (1828). De yngre prästerna förhördes på de teser, som preses utgivit. Brilioth SvKyrkKunsk. 345 (1933). — jfr PASTORAL-, STIPENDIAT-TES.
b) (i sht filos. o. log.) om påstående som ställs mot ett motpåstående. Höijer 2: 162 (1799). En tanke slår över i sin motsats, eller med Hegels terminologi: tesen slår över i sin antites. Marc-Wogau FilDiskuss. 92 (1955). — jfr MOT-TES.
Ssgr: TES-DRAMA. (numera bl. mera tillf.) drama där tonvikten ligger på utvecklingen av en etisk, religiös l. social o. d. tes; jfr idé-, problem-drama. PT 6 ⁄ 6 1899, s. 3. Kraftiga, men tekniskt ej så fullkomliga tesdramer. 2NF 26: 544 (1917). —
-DRAMATIK. (numera bl. mera tillf.) jfr -drama. En logisk tes-dramatik, som tjänade moraliska och sociala syften. 2NF 35: 1029 (1923). Strömberg ModFrLitt. 163 (1928). —
-TUGGANDE, n. (i sht vard.) jfr -tuggare, -tuggeri. ArbP 1948, nr 13, s. 4. Han är en praktisk politiker som inte fastnat i testuggande. DN 1 ⁄ 6 1997, s. D4. —
-TUGGARE. (i sht vard.) nedsättande, om person som (osjälvständigt o. med åberopande av auktoriteter) ihärdigt framför (föråldrade) teser l. åsikter o. d. (i politisk debatt). De gamla fjärrstyrda testuggarna på kommunistsidan. DN(A) 12 ⁄ 12 1965, s. 2. —
-TUGGERI. (i sht vard.) jfr -tuggande, sbst., -tuggare. Den ryska likriktningen .. framträdde som ett oerhört pseudomarxistiskt testuggeri. Meurling KommunismSv. 26 (1950).
Spoiler title
Spoiler content