SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1954  
PROCESS prωsäs4 l. pro-, sbst.1, r. l. m. (RA I. 1: 121 (1529) osv.) ((†) f. Hjärne DagDrabbn. 163 (i handl. fr. 1805); n. AOxenstierna 2: 7 (1607), Schroderus Os. 1: 727 (1635), KOF II. 2: 91 (c. 1655; ovisst, se nedan)); best. -en; pl. -er (G1R 1: 186 (1524) osv.) (ss. n. äv. = (Schroderus Waldt 6 (1616), KOF II. 2: 91 (c. 1655; möjl. sg.))).
Ordformer
(förr äv. -ces, -cesz, -ses(s), -sses)
Etymologi
[y. fsv. proces; jfr t. prozess, eng. process, fr. procès; av lat. processus, framskridande, till stammen i processus, p. pf. av procedere (se PROCEDERA). — Jfr PROCESSA, PROCESSERA, PROCESSUAL, PROCESSUELL]
A. om handling l. förfarande l. skeende samt i därmed sammanhängande bet.
1) förfarande, förfaringssätt, tillvägagångssätt, procedur (se d. o. 1); förr särsk. om proceduren vid rättegångar; numera bl. om en procedur som innefattar ett visst (i sht tekniskt l. kemiskt) skeende l. förlopp (en ”process” i bet. 5), med särskild tanke på detta skeende osv. (i denna anv. svårt att skilja från 5); i äldre ex. stundom svårt att skilja från 2, 3 l. 4; jfr PROCESS, sbst.2 Processen belangande, som i Rättegångarne brukeligh wara skal. Schmedeman Just. 140 (1614). Den vid voteringen i Rådet brukade processen. 2RARP 5: 288 (1727). Av råoljorna erhållas genom förnyad destillation och andra processer många rena preparat. Starck Kemi 281 (1931). — jfr ARBETS-, BESSEMER-, BETNINGS-, DESINFEKTIONS-, EXEKUTIONS-, FÖRSÄKRINGS-, MARTIN-, MASUGNS-, NEGATIV-, RENINGS-PROCESS m. fl.
2) (†) bestämmelse(r) l. föreskrift(er) angående förfaringssättet l. proceduren i ett visst fall (särsk. vid rättegångar); äv. konkret, om den skriftliga avfattningen av dylik(a) bestämmelse(r) osv.; jfr 1. Vij (skicka) tig .. her med tilhande enn procesz, som D. Philip um thänne tijnn svagheth (dvs. sjukdom) stälth haffver. G1R 28: 129 (1558). Thet Witnes Eedz Formular, som .. Hans Kongl. May:t .. uti Processen för Krigz-Rätterne har låtit upsättia. Schmedeman Just. 1494 (1697). Hennes Maij:tz befalning, at prästersk(apet) i morgon på den tid och ort sig infinner, som den tryckta processen förmähler. 2PrästP 1: 45 (1719). Bergv. 2: 33 (1737). — särsk. [jfr motsv. anv. i ä. eng.] i allmännare l. utvidgad anv., om stadgar l. traktat l. mötesbeslut o. d. Tess til visse ath vi så alle .. samtycht hafve, underscrifve vi alle hvar medh sinne hand och somblige hengie vor insigel för thenne process, som scrifven är i Örebro anno domini MDXXIX. RA I. 1: 121 (1529). The Montanisters Stadgar och Process. Schroderus Os. 1: 159 (1635).
3) (†) åtgörande, åtgärd, handling, gärning; tilltag; aktion; uppträdande, beteende; handlingssätt; jfr 1 samt PROCEDUR 2. LReg. 161 (1620). Då begärer Kong: M:tt at Rijkzens Ständer wele .. deres betänckende, så öfwer dee Keijserskes actioner, som öfwer Kong: Mttz eghne processer medhdeela. RARP 1: 105 (1629). Proclus .. förordnade .. (Thalassius) til en Biskop i Cesarea. Thetta Procli hastige och oförmodelige Procesz miszhagade .. Keysaren. Schroderus Os. 1: 727 (1635). RP 8: 463 (1641).
4) sammanfattningen av de olika handlingar (omfattande såväl domstolens som parternas värksamhet) varigm rätt skipas inför domstol, rättegång; jfr 1. Muntlig, skriftlig process. Summarisk process, med summarisk behandling av målet. En process om ngt. En process med l. mot ngn. Börja, anställa, öppna, äv. anlägga process mot ngn. Anhängiggöra en process vid hovrätten. Föra (en) process. Förlora l. tappa, vinna, nedlägga l. lägga ned en process. Ligga (äv. vara, förr äv. stå) i process. Få en process på halsen. Saken har gått till process. Processen är ännu icke avgjord. Processens utgång är oviss. RA I. 1: 267 (1540). En gelttsaak, som han uthi Dantzich stodh uthi process medh emoott en benembd Schuman. RP 1: 122 (1628). En mager förlikning är bättre än en fet process. Boding Mick. 36 (1741). Denne Nils var en bra karl till att föra processer, ty han vann dem alla. Wigström Folkd. 2: 196 (1881). Kallenberg CivPr. 1: 976 (1924). — jfr ARVS-, BROTTMÅLS-, CIVIL-, FÖRRÄDERI-, HÄX-, HÖGMÅLS-, INJURIE-, KLANDER-, KÄTTAR-, MENEDS-, RÄTTEGÅNGS-, RÄTTS-, SKILSMÄSSO-, ÅTERVINNINGS-, ÄREKRÄNKNINGS-PROCESS m. fl. — särsk.
a) [jfr fr. faire un procès à qlqn] (†) i uttr. göra ngn process, anställa process mot ngn. Gustaf III 4: 204 (1781).
b) jur. sammanfattande: (förande av) processer; processväsen, rättegångsväsen. Schück VittA 2: 17 (i handl. fr. 1667). Den försigtighet i fråga om individens rättssäkerhet, som i modern process tagit sig uttryck t. ex. i principen om rättegångens offentlighet. Thyrén StrafflRef. 1: 47 (1910).
c) (numera bl. ngt vard.) gren av juridiken som sysslar med reglerna för processer, processrätt. Han läser process den här terminen. Nehrman PrCr. 1 (1759).
d) (†) om skriftlig handling gällande en rättstvist l. process o. d. Atj (dvs. att I) strax .. sende oss vtj eth register bescriffuit copier af all breff oc processer som i haffue vtj then sak (dvs. rörande biskop Brasks tvist med Söderköpings hospitalom tionde). G1R 1: 186 (1524).
e) mer l. mindre oeg. l. bildl.; jfr 6; särsk.
α) (†) om Guds dömande av människorna vid den yttersta domen. Sigfridi a 7 a (1619). Yttersta domsens proces. Swedberg Påminn. § 3 (1712).
β) i uttr. som beteckna att en sak hastigt o. utan vidare omständigheter bringas till sitt slut l. att ngn l. ngt snabbt expedieras l. att ngn dödas på fläcken o. d.; numera nästan bl. i uttr. göra processen kort, äv. göra (en) kort process (med ngn l. ngt). AOxenstierna Bref 4: 421 (1647). Jag skal .. skaffa eder af med honom, och til at göra processen kort, så skal jag med egen hand sätta värjan i den hunden. Lagerström Molière Tart. 89 (1730). Fiskalen döden / Gör kort process. Hagberg Shaksp. 1: 443 (1847). Med jesuiterna gjorde det borgerliga samhället .. processen kort. De blefvo utvisade från det ena landet efter det andra. PT 1909, nr 186, s. 3. Grimberg VärldH 9: 408 (1940). särsk. i numera obr. (l. bl. tillf. använda) uttr. BtÅboH I. 13: 217 (1638: giöra kort process här om). Med kort process togo de ifrån honom alt hvad han hade af penningar. Osbeck Resa 201 (1751, 1757). Med er tänka vi inte göra lång process. Stridsberg Landpr. 63 (1795). Ingen förlikningsnämnd: promt process! Geijer I. 4: 55 (1822). Vår process blef ganska kort. Lind af Hageby Minn. 309 (1860).
γ) [möjl. urspr. till 6] (vard., skämts., i vissa trakter) i uttr. ligga i process med gåsungarna, hålla på att få mustascher. Östergren (1935).
5) sammanfattningen av en följd moment l. stadier som tillsammans bilda ett visst skeende l. en viss utveckling, ofta med särskild tanke på sättet för skeendet l. utvecklingen; äv. abstraktare, om det sätt varpå ngt sker l. utvecklar sig, utvecklingsgång, förlopp; jfr 1. Kemiska, fysiologiska, psykologiska processer. FinKyrkohSP 5: 132 (c. 1778). Den process hvarigenom det onda i verlden förstör sig sjelft. Geijer I. 5: 169 (1811). Mitt för våra ögon avspelar sig .. en världshistorisk process, i vilken det organiserade proletariatet spelar huvudrollen. Lidforss Dagsb. 28 (1906). Den process, varigenom syre förenar sig med ett grundämne, kallas oxidation. Bolin VFöda 37 (1933). — jfr ASSIMILATIONS-, DELNINGS-, DEMOKRATISERINGS-, DIGESTIONS-, FÖRBRÄNNINGS-, FÖRMULTNINGS-, FÖRRUTTNELSE-, FÖRSTÖRELSE-, FÖRVANDLINGS-, FÖRVITTRINGS-, JÄSNINGS-, LIVS-, MATSMÄLTNINGS-, MOGNADS-, NATUR-, OXIDATIONS-, SJÄLS-, SÖNDERDELNINGS-, UPPLÖSNINGS-, UTVECKLINGS-PROCESS m. fl.
6) [jfr motsv. anv. i fr.; jfr 4 (e)] (†) tvist, strid, träta; bråk; ”sak” l. dyl.; äv. i uttr. göra process mot ngn l. göra ngn process (jfr 4 a), opponera l. resa sig mot l. tvista l. ”bråka” med ngn o. d. Fru Dårskap, med hvilken jag så ofta (ty värr) ligger i Process. Dalin Arg. 1: 130 (1733, 1754). (Såpsjudaren) i Messina, som med sit handtverksfolk i sin verkstad gjorde process emot de stora af sin nation och genom lönnmord röjde dem ur vägen. Höijer 4: 306 (1797). När jag talar om att stiga ut igen (ur vagnen), / Då gör man mig process; befaller kusken köra. Leopold 1: 268 (1808, 1814). — särsk. bildl., betecknande skarp kontrast l. dyl. Skira gazer, åldrig barm, / I process med bröstbouquetten. Lenngren (SVS) 2: 193 (1797).
B.
7) anat. utskjutande parti av en organism (vanl. av ett ben), utskott. Retzius EthnolSkr. 18 (1842). LbKir. 2: 185 (1922). — jfr CILIAR-PROCESS.
Ssgr (i allm. till 4, jur. — Anm. Vissa av de nedan anförda ssgrna, t. ex. -girig, -lust, -lysten, kunna äv. hänföras till processa): A: PROCESS-AKT. [jfr t. prozessakten, pl.] jfr akt, sbst.1 II a. Fatab. 1933, s. 108.
-FORM; pl. -er. form för förandet av en process. Nordström Samh. 2: 739 (1840).
-FULLMAKT~02 l. ~20. [jfr t. prozessvollmacht] fullmakt (för ombud, t. ex. advokat) att föra en viss process (för ngns räkning), rättegångsfullmakt. Hernberg Rättsh. 496 (1922).
-FULLMÄKTIG~020, m.||ig. [jfr t. prozessbevollmächtige(r)] person (ombud, advokat) som är befullmäktigad att föra en viss process (för ngns räkning). Kallenberg CivPr. 1: 739 (1922).
-FÖRARE. [jfr t. prozessführer] person som för en (viss) process. Kallenberg CivPr. 1: 507 (1922).
-FÖREMÅL~002. det varom en process föres. 2NF 20: 531 (1914).
-FÖRING. Steffen Krig 1: 204 (1914).
-FÖRUTSÄTTNING~0020. [jfr t. prozessvoraussetzung] omständighet som utgör en förutsättning för att en domstol skall ingå i prövning av framställda yrkanden i själva sakfrågan. 2NF 5: 369 (1906).
-GEMENSKAP. förhållandet att det på endera sidan (svarande- l. kärandesidan) i en civil rättegång finnes flera parter (passiv resp. aktiv processgemenskap). Kallenberg CivPr. 1: 442 (1918).
-GIRIG. (ngt vard.) = -lysten. Holmbergsson Sartorius 153 (1800).
(1) -GÅNG. (†) förfaringssätt, gång (se d. o. I 11). Schroderus Os. III. 1: 109 (1635).
-HABIL. som har rätt att föra sin egen talan vid en process. Kallenberg CivPr. 1: 548 (1922).
Avledn.: processhabilitet, r. l. f. Kallenberg CivPr. 1: 545 (1922).
-HANDLING.
1) abstr.: handling som utgör ett led i en process. Kallenberg CivPr. 1: 499 (1918).
2) konkret: skriftlig handling tillhörande en process. Schrevelius CivPr. 32 (1853).
-HINDER. formellt hinder som står i vägen för upptagandet l. inledandet av en process. Hernberg Rättsh. 576 (1922).
-HINDRANDE, p. adj. som utgör processhinder. BtRiksdP 1901, 7: nr 40, s. 2.
-INHABIL. icke processhabil. Kallenberg CivPr. 1: 542 (1922).
Avledn.: processinhabilitet, r. l. f. Kallenberg CivPr. 1: 566 (1922).
-INLAGA~020. 3SAH 44: 155 (1933).
-INVÄNDNING~020. invändning (se d. o. 3 b β) som innebär ett bestridande av att processförutsättning förefinnes. 2NF (1915).
-KOMMISSION. kommission med uppgift att värkställa utredning om rättegångsväsendet o. avge förslag till ny processlagstiftning; särsk. i sg. best., ss. benämning på en dylik kommission 1919—1926. SFS 1909, Bih. nr 2, s. 2.
-KOSTNAD. om kostnader för förandet av en process; vanl. i pl. SvTyHlex. (1851).
-KRÄMARE. [jfr ä. t. prozessenkrämer] (†) = -makare. Nordforss (1805). Meurman (1847).
-LAG, r. l. f. l. m. lag om rättegångsväsendet, rättegångslag. Schrevelius CivPr. 20 (1853). jfr civil-processlag.
-LAGSTIFTNING~020. lagstiftning gällande rättegångsväsendet. 3SAH 2: 21 (1887).
-LEDNING. [jfr t. prozessleitung] om den ledning av en process som tillkommer domaren, omfattande dels åtgärder för att ordna gången av processen (formell processledning), dels åtgärder för själva sakutredningen (materiell processledning). NF 2: 1176 (1878).
-LUST. [jfr d. proceslyst] (överdriven) lust att processa (i egen sak). Runeberg 4: 270 (1836).
-LYSTEN. [jfr d. proceslysten] jfr -lust. Berndtson (1880).
-LYSTNAD. jfr -lust. Berndtson (1880).
-MAKARE. [jfr d. procesmager] (ngt vard.) processlysten person, person som ständigt ligger i process (i egen sak) l. ”bråkar” med folk o. d.; i sht förr äv. ss. nedsättande benämning på advokat l. sakförare. Dalin Arg. 1: 112 (1733, 1754; om advokat l. sakförare). Strömborg Bygd 70 (1932).
Avledn.: processmakeri, n. (ngt vard.) handlingen l. förhållandet att uppträda ss. en processmakare, ständigt ligga i processer o. d. Meurman (1847).
processmakerska, f. (ngt vard.) kvinnlig ”processmakare”. Schröderheim Fjäsk. 46 (1791).
-MATERIAL. om det material till belysning av den fråga som en process gäller, vilket vid processen förebringas l. framkommer (t. ex. bevismaterial, vittnesmål o. d.). 2NF 22: 315 (1915).
-MÄSSIG. som har formen l. karaktären av l. som liknar (vad som förekommer vid) en process. Nordforss (1805).
-OMKOSTNAD~020. omkostnad för förandet av en process; numera bl. tillf., företrädesvis i pl. Posten 1769, s. 397.
-ORDNING. [jfr t. prozessordnung]
1) (†) till 1: bestämmelser angående förfaringssättet l. proceduren i ett visst fall; jfr 2. Chesnecopherus Skäl L 3 b (1607). RA II. 2: 22 (1617; om riksdagsordning).
2) till 4; om (bestämmelser gällande) ordningen l. sättet för förandet av en process, rättegångsordning; stundom närmande sig bet.: processrätt; i äldre ex. stundom svårt att skilja från 1. 1695 åhrs processordning. FörarbSvLag 8: 215 (1734). Wachtmeister Sanning 14 (1933). jfr civil-processordning.
-REFORM. reform gällande process- l. rättegångsväsendet, rättegångsreform. BtRiksdP 1894, 2Hufvudtit. s. 10.
-RÄTT, r. l. m. den del av rättsordningen som omfattar reglerna för förfarandet vid rättegångar, skiljedomar o. straffvärkställighet; äv. om den gren av rättsvetenskapen som sysslar med denna del av rättsordningen. Schrevelius CivPr. 19 (1853). SvStatskal. 1939, s. 686.
Ssg: processrätts-byrå(n). under justitiedepartementet lydande lagbyrå med uppgift att förbereda lagpropositioner inom processrättens område. SvStatskal. 1936, s. 73.
-RÄTTSLIG. som har avseende på l. hör till l. har samband med processrätten. Olivecrona Bevisskyld. 158 (1930).
-SJUKA.
1) [jfr t. prozess-sucht] (numera mindre br.) (stark) processlystnad. Porthan BrCalonius 123 (1794). Östergren (1935).
2) [jfr d. processyge] med. en form av paranoia, som yttrar sig däri att den sjuke anser sig orättvist behandlad i ngn rättsfråga o. därför gm ständigt nya processer söker skaffa sig rätt; jfr -vansinne. ST 1898, nr 2535, s. 2.
-SUBJEKT. benämning dels på domstolen som dömer i en process, dels på parterna i processen. Kallenberg CivPr. 1: 632 (1922).
-VANSINNE~020. med. = -sjuka 2. 2NF (1915).
-VÄG. [jfr t. prozessweg]
1) (†) ”väg” som man har att gå l. ordning som man har att följa vid processer. Holmberg 2: 498 (1795). Heinrich (1828).
2) i de adverbiella uttr. (på) processvägen l. (numera bl. tillf.) i processväg(en), gm process. Skaffa sig rätt processvägen. Nordforss (1805). Kallenberg CivPr. 1: 951 (1924: i processväg).
-VÄSEN, äv. -VÄSENDE. [jfr t. prozesswesen] sammanfattande, om allt som har samband med processer, rättegångsväsen. RiksdP 1908, 2K nr 51, s. 65.
B (†): PROCESSE-DJÄVUL. jfr djävul 2 b. Processe-diefvulen med rättgångs-lust besticker. Kolmodin QvSp. 2: 399 (1750).
Spoiler title
Spoiler content