SYN-TON -tå4n, adj.; adv. -T. [jfr fr. syntone; ytterst av gr. σύντονος, samspänd, p. pf. av συντείνω, anspänner, till σύν, samman (se syn-) o. τείνω, spänner, nära samhörigt med τόνος, spänning (se ton); jfr äv. eng. syntonic, synton] psykol. om substabil person: som reagerar harmoniskt o. känslomässigt riktigt på omgivningens stimuli; motsatt: schizoid (se d. o. I). PsykPedUppslB 2174(1946). Synton .. (dvs.) benägen för affektiv (känslomässig) förstämning inom ”normala” gränser. Lindskog o. Zetterberg(1981). —
-TONIN -toni4n l. -tωn-, n.; best. -et. [jfr eng. syntonin; till gr. σύντονος, samspänd (se synton), medelst det i kemiska namn vanliga suffixet -in (jfr fibrin, sackarinm. fl.)] (i fackspr.) om enkelt protein som gm inverkan av en syra l. syror omsätts till annan form av protein. Kemiskt består muskelsubstansen hufvudsakligen af ett med vanlig fibrin nära beslägtadt ämne, syntonin eller muskelfibrin, samt en mängd vatten. Thorell Zool. 1: 201(1860). Syror ge acid- (syre-) albuminat, även benämnda syntoniner, baser alkalialbuminat. 3NF 1: 430(1923). 2SvUppslB(1955). —
-ZOISK, adj. [med avs. på senare leden se kainozoisk] bot. om spridning av frön o. frukter: som sker gm djur. Sernander SkandVeget. 225(1901). Det återstår .. en enda spridningsmetod för ollonen och det är deras bortbärande i helt tillstånd af djur och fåglar, alltså synzoisk spridning. FoFl. 1920, s. 224. Synzoisk fröspridning. BonnierLex.(1966).
SAOB
