publicerad: 2001
SÅLLA sol3a2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE (se avledn.), -ERSKA (se avledn.).
Ordformer
(soll- 1640 (: bysollerskan, sg. best.), 1975. såld- 1552. såll- 1587 osv.)
Etymologi
A. låta passera genom såll (o. därmed avskilja l. sortera l. rensa) o. i anv. som ansluter sig härtill.
1) med avs. på mer l. mindre finkornigt l. pulverformigt material o. d.: låta passera genom ett såll (se SÅLL, sbst.2) l. såll- l. siktduk; medelst ett såll avskilja l. frånskilja l. sortera l. finfördela l. rensa (ngt); ss. vbalsbst. -ning äv. konkretare, om enskild omgång av sållande (i ovan anförd bet.); äv. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.; jfr SIKTA, v.2, SÄLLA, v. Sålla säd, sand, grus. G1R 23: 76 (1552). Om än tå något öfwer är (vid skörden av spannmål), så dryffta the (eller sålla medh Rissel) at thet må blifwa reen Sädh vthaff. Schroderus Comenius 89 (1639). Krasza .. gräf små Gropar, och såå Frön där uthi, sedan ströö där öfwer sållat Mull. Rålamb 14: 13 (1690). Säden bör wid rengörningen harpas och sållas. SamlRönLandtbr. 2: 182 (1777). Genom harpning och sållning kan utsädesfröet oftast lätt rengöras. Arrhenius Jordbr. 2: 6 (1860). Finpulvriserad och sållad blyoxid. Bolin OrgKemi 105 (1925). Insekter, som lever bland multnande löv eller i visset gräs och annan markbeteckning, ss. mylla o. förna, fångas lättast genom sållningar. DjurVärld 15: 370 (1961). Avgörande differenser i kornstorleksfördelningen .. har framkommit vid sållning. SvGeogrÅb. 1968, s. 185. Sållning (dvs.) avskiljning från flis av material som är för fint .. eller för grovt .. för avsedd produktionsprocess. TNCPubl. 74: 261 (1980). — jfr AV-, FRÅN-, REN-, UT-SÅLLA m. fl. — särsk. bildl. (jfr 3); särsk.: dels: gallra (se GALLRA, v.3 3), sovra (se d. o. 3), utskilja, dels med avs. på ord: skräda (se d. o. 3 a); äv. abs. Dahlstierna (SVS) 99 (1698). Tiden sållar sanning ifrån osanning. Tessin Skr. 5 (1766). Solstrålarne bröto sig in genom fönstren, men sållades först af de stora asparne utanför, hvilkas lätta bladverk sattes i rörelse af aftonvinden. Strindberg RödaR 176 (1879). En ordningsman var anställd för att sålla getterna från fåren. Schulze DrängSvBönd. 10 (1933). Då viseringsförbudet är upphävt, är det .. svårt att sålla de personer, som man icke anser önskvärda att komma in. SvD(A) 1934, nr 62, s. 7. Ni verkar att ha dåligt samvete, redan från början .. (visade ni) en fjäskighet och lättretad misstänksamhet på en gång, ja förlåt mig att jag säger så men ni själv sållar ju inte heller era ord. Gyllensten Senat. 72 (1958). Det är oerhört viktigt .. att det inte redan i förskolan sker en språklig sållning av barn med olika klasstillhörighet. DN 4 ⁄ 5 1984, s. 32. Jag hyser .. den uppfattningen att teve inte är farligt om man har förmågan att sålla. ICAKurir. 1993, nr 6, s. 3. jfr UT-SÅLLA.
2) (förr) utöva magi medelst såll (se SÅLL, sbst.2 b); i sht ss. vbalsbst. -ning; jfr SÄLLA, v. Murenius AV 54 (1640). Sållning sker så: I ett såll lägges ett nysta en knif & något af silfwer .. så stickes en sax i stommen fast, derpå hålla 2 emot saxen med fingrarna, och nämna de misztänkte. Då den rättes namn nämnes vrider sållet sig omkring och faller i backen. SkrGAAkad. 15: 141 (1758). (Sv.) Sålla (för att upptäcka tjufvar o. d.) (fr.) faire tourner le sas. Weste (1807). I hertigens krets sysselsatte man sig ifrigt med ”mystiska arbeten”, sållning, andeskåderi, skattgräfning m. m. Ljunggren SVH 1: 435 (1876). SkrGAAkad. 15: 44 (1946).
3) (numera bl. tillf.) i oeg. l. bildl. anv. av 1 (jfr 1 slutet): gm l. under skakning bringa (ngt) att komma fram l. framskaffa (ngt). Liksom trollkarln ut ur ärmen sållar / granna band och kort i långa banor, / så den lärde .. (osv.). Jensen BöhmDiktn. 165 (1894).
B. strö l. beströ o. i anv. som ansluter sig härtill.
4) med avs. på mängd av ngt, särsk. ngt kornformigt l. sönderdelat: strö (se STRÖ, v.1 1); särsk. med bestämning inledd av prep. (särsk. över l. på l. omkring) med huvudord betecknande den l. det som beströs l. sållas (i ovan anförd bet.); äv. i allmännare l. utvidgad anv., med avs. på ngt icke kornformigt l. sönderdelat: fördela l. sprida åt olika håll, mer l. mindre oregelbundet sprida; äv. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv., särsk.: spridd; äv. med konstruktionsväxling (se b). Rosenhane Oec. 118 (1662). Till att få gått Lijn är rådligit, att när Frööt är sådt, och Jorden wäl lagat, man sållar öfwer heela Lijnlandet Fåår Dyngia, håller Musten och kommer det att växa långt. Rålamb 13: 21 (1690). Omkring granaten sållas fin sand. PH 9: 22 (1768). Lägger man .. fragmenter af lameller (från rakitisk benvävnad) under mikroskopet, så märker man en myckenhet små rosenröda punkter, hvilka så till sägandes synes sållade öfver sjelfva bensubstansen. Hygiea 1841, s. 84. Annandag Jul steg man tidigt upp och sållade den aska, som juldagen blifvit i kakelugnen, öfver kreaturen. Lovén Folkl. 72 (1847). I min barndom .. skulle man (vid begravningar) skära små grantoppar en aln höga, och de sattes med början vid dörren .. ända till grinden .. Se’n högg vi små grenar av gran och la’ i två rader vid granarna ända ut till grinden .. Se’n hackades granris och sållades emellan. Hagberg DödGäst. 289 (cit. fr. c. 1895). Man såg kvistar och fruktsporrar afbrutna och sållade på marken. Strindberg Kamm. 3: 357 (1907). Anne-Marie sträckte ut handen och bröt en grankvist och skakade den över sitt huvud. Ett fint, blåskimrande silverstoft sållades kring hennes skuldror. Malmberg Åke 65 (1924). — särsk.
a) (i vitter stil) mer l. mindre bildl. Hvadan kommer denna bitterhet, som ständigt sållas öfver .. (människans) dagliga bröd! Genberg VSkr. 2: 129 (1863). Se, ett haf af strålar sållar Solen öfver tufvor ut. Östergren Dikt. 15 (1871). De trettio år som flytt sedan .. (Levertins) plötsliga död, hade sållat aska över hans diktning, och för nitton-tjuguåringar var han bara ett namn. Swensson Willén 257 (1937).
b) (i vitter stil, ngt ålderdomligt) med konstruktionsväxling, med obj. betecknande det varpå l. varöver ngt sållas: beströ, översålla; vanl. med adverbiell bestämning inledd av prep. med med huvudord betecknande det som sållas; äv. med obj. o. predikativ; äv. motsv. a; i sht i p. pf. i adjektivisk anv.; jfr BESÅLLA 1, 2. JGOxenstierna 4: 253 (1815). Hvitgrå, som med aska sållad, / gapar en oändlig graf. Tegnér (TegnS) 4: 67 (1824). En med stenar sållad, hård sandslätt. Kræmer Orient. 337 (1866). Knappt februari har tillända nått, / och redan våren allt med glans förtrollar, / på Lido’s varma vallar gräset blått / Veronica med fina blommor sållar. Ekelund InCand. 17 (1905). Kustbergen, vilkas långa sluttningar voro sållade med gröna odlingar och små städer. Siwertz Abess. 49 (1926). Kanske är .. (Gud) ett av de skimrande molnen på himlen och sållar hela rymden med droppar. Krusenstjerna Fatt. 3: 159 (1937). — jfr SILVER-, ÖVER-SÅLLAD.
5) (†) i uttr. ej sålla med ngt, icke slösa med ngt, vara återhållsam med ngt. Michel, han måste stall och andalusier hålla, / Dem rida in galant och ej med hafran sålla. Almqvist God. 81 (1838).
C.
6) [sannol. utvecklat ur 1, möjl. med anslutning till SÄLLA, v.] (†) med koll. o. pluralt obj.: samla l. frambringa o. d.; jfr SÄLLA, v. Sletherus .. föregaf at Steen hade hemligen sållat en hoop gesseller emoot honom och låtit uppassa honom på gatan. ConsAcAboP 5: 336 (1683).
Särsk. förb.: SÅLLA BORT10 4.
1) till 1: gm sållning frånskilja (ngt); äv. bildl. Weste (1807). Sedan andra alternativ sållats bort ur diskussionen, återstå två huvudförslag. SvD(A) 1934, nr 76, s. 5. Sålla bort oväsentligheter. SvOrdb. (1986).
SÅLLA FRAM10 4.
1) till 1, 3: gm sållning framskaffa (ngt); särsk. bildl. Om vi vantrivs kan det kanske bero på olämplig färgsättning i hemmet eller på arbetsplatsen — det var ett av de psykologiska fakta som sållades fram vid Svenska Slöjdföreningens kurs i färglära på Gripsholms folkhögskola i juni. Form 1951, s. 110. Vi sållar fram den bästa möjliga hyresgästen för Er lägenhet. Hufvudstadsbl. 10 ⁄ 4 1998, s. 19.
2) (förr) till 2: gm sållning avslöja (en tjuv o. d.). Sålla fram en tjuf. Weste FörslSAOB (c. 1817). —
SÅLLA IFRÅN10 04 l. FRÅN4. till 1: sålla bort; gm sållning avskilja (ngt) från (ngt). Rosenhane Oec. 75 (1662). jfr frånsålla. —
SÅLLA IGEN10 04. (förr) till 2: gm sållning återfå (ngt stulet). Svenska folkets .. Fördomar: Korstecknet, stål .. läsa bort sjukdomar, sålla igen stulet. Bergman VSmSkr. 18 (1819). —
SÅLLA NED10 4 l. NER4. (numera mindre br.) till 4: strö ut (ngt) så att det faller ned; förr äv.: låta (ngt) falla ned (ngnstädes); äv. bildl. Taktäckar’ åther finns, som från en höger åhs / På gatan sålla nid Takpannor, kalck och båsz. Düben Boileau Sat. 32 (1722; fr. orig.: tout pleuvoir). Kärlekarnas tropp, / Som sväfva rundt omkring / .. Och sålla rosor ner, som öfver vattnet simma. JGOxenstierna 2: 113 (1796, 1806). Det ena snömolnet efter det andra jagade förbi månen och sållade ned sina hvita kalla rosor öfver jorden. Blanche Våln. 560 (1847). PT 26 ⁄ 11 1903, s. 3. —
SÅLLA TILLHOPA. (†) till 6; anträffat bl. i det refl., numera obr. uttr. sålla sig med allmogen tillhopa, med pluralt subj.: blanda l. sälla sig samman med allmogen. Soldater .. Präster, med flere andre ståndspersoner, och Borgare .. som sollat sig med Allmogen tilhopa. 2RARP 14: 208 (1743). —
SÅLLA UR10 4. till 1, 3: sålla ut; äv. bildl., i det refl. uttr. sålla ur sig ngt, ”skaka fram” ngt. Lind (1749). Gustav Vasa .. han trampade ner både den ena och andra, men i stället så liksom sållade han ur sig prima utsäde överallt. Dahlbäck Åb. 182 (1914). —
1) till 1: låta (ngt) passera genom såll o. därigm frånskilja (l. rena) (ngt). Sahlstedt (1773). Man kan .. sålla ut grovt material som inte är färdignedbrutet och låta det gå en vända till genom nästa kompost. Olsson Odlarb. 136 (1993). äv. bildl. (jfr sålla, v. 1 slutet), särsk.: gallra l. sortera ut (ngn l. ngt). Hr rikskommissarien är .. sysselsatt med att sålla ut de välsinnade studenter, vilka skola få stanna i Norge. GHT 6 ⁄ 12 1943, s. 14 (om förh. under andra världskriget). En jury har .. sållat ut de 16 som inför sakkunnig publik får chansen att vinna Guldfisken (för bästa fiskrecept). GbgP 10 ⁄ 3 1994, s. 26.
2) (numera föga br.) till 4; särsk. bildl.: strö ut (ngt); förr äv. med subjektsväxling, om pengar: flöda ut, strömma ut. Här sålla pengar ut på sina vissa dagar. Rademine Goethe 3 (1799). Der krämardrottar myndigt sålla ut / Sitt gods och sina påbud öfver verlden. CVAStrandberg 5: 135 (1865). —
SÅLLA ÖVER10 40. (numera knappast br.) till 4: översålla, överösa (ngn l. ngt) med ngt; äv. bildl. Weste (1807). Jag proppade honom med dåliga infall och sållade öfver honom med goda. Nyblom Twain 1: 87 (1873). Cannelin (1939). jfr översålla.
Ssgr (till 1. Anm. Vissa av nedan anförda ssgr kan äv. hänföras till såll, sbst.2): A: SÅLL-APPARAT. (i sht i fackspr.) sållningsapparat. Juhlin-Dannfelt 394 (1886). MeddJordbrTeknF 65: 58 (1940). —
-GODS. sållat gods (se d. o. 3); äv. oeg. FoFl. 1934, s. 124. Sedan sållet fyllts ungefär till hälften med löv, mossa eller förna .. skakas det kraftigt. Det finare materialet, sållgodset, faller ned i struten, tömmes därefter ut och granskas på en utbredd duk. DjurVärld 15: 370 (1961). —
-KONSTRUKTION. En av C. M. Lewenhaupt omkring 1850 konstruerad ytterst enkel sorteringsmaskin (för säd) med cylindrisk sållkonstruktion togs på 1880-talet upp av Tidaholms Bruk. Moberg JordbrMek. 184 (1989). —
-MASKIN. maskindrivet såll; jfr sållnings-maskin. Auerbach (1913). Henrik Ekvall .. hade kring 1760 i sin avhandling om bok- och vaskningar (av kopparmalm) ingående behandlat .. sållsättningen, för vilken han mycket ivrade; bl. a. konstruerade han sållmaskiner av nytt slag. Lindroth Gruvbrytn. 2: 219 (1955). —
-MATTA. lant. Sållmatta (dvs.) kedje- eller brandtransportör som sållar bort jord m. m. SIS 35 70 01: 1 (1962).
-MEKANISM. särsk. (psykol.) bildl., mekanism (se d. o. 4 b) som sållar (o. censurerar) en persons psykiska impulser; jfr sållnings-mekanism. Denna sållmekanism (som sållar och censurerar människans impulser) utgörs av våra värderingar, normer intressen och attityder. Husén Psyk. 162 (1954). —
-SATT, p. adj. (förr) som undergått sållsättning; jfr -sättning. JernkA 1838, s. 228 (om malm). Lindroth Gruvbrytn. 2: 218 (1955; om koppargods). —
-SPÅR. (i fackspr.) om fint material uppkommet vid sållning av flis. Sålla flis .. (dvs.) från massaflis avskilja för fint material, sållspån, eller för grovt material, stickor. TNCPubl. 29: 16 (1958). —
-SÄTTNING. (förr) = sib-sättning. Ljungenstjerna PVetA 1752, s. 50. Sållsättning (Siebsezen) är et slags vaskning, hvarmedelst bergarten .. i det närmaste kan skiljas ifrån den renare malmen med tilhjelp af vatten. Rinman 2: 944 (1789). Lindroth Gruvbrytn. 2: 219 (1955).
Ssgr (förr): sållsättnings-apparat. Sållsättningsapparaterna .. voro enkeltverkande och mycket ändamålsenligt konstruerade. JernkA 1865, s. 321.
-verk. jfr -sättnings-bruk. Kongl. Maj:ts Bref til Bergs-Collegium, angående friheter för præcipitations och sållsättnings-werken wid Stora Kopparberget. Bergv. 3: 316 (1767).
-MEKANISM. särsk. (psykol.) bildl., sållmekanism. En sållningsmekanism blir .. nödvändig (i fråga om tidsplanering). SvGeogrÅb. 1974, s. 137. —
-TID. (i högre stil) särsk. bildl. Hwad Herren i .. mörka sållnings-tider gör med sina barn, det är en .. djup hemlighet. Rosenius FaderVår 144 (1858). Kongomissionärens arbete är i allmänhet tungt och tålamodsprövande, — församlingsvården den svåraste .. Detta erfar man mest smärtsamt i sållningstider. Så väl vid Kibunzi som vid de andra stationerna hava de flesta avfallen (från kristendomen) skett på grund av begäret efter palmvin. DagbrKongo 277 (1911). Så kommer den grå vardagen, högspänningen viker, känslorna falna ner. I dessa trons sållningstider kommer det fria och formlösa bönelivets stora kris. Giertz Kyrkofr. 116 (1939).
SÅLLARE, m. ⁄ ⁄ (ig.). (numera bl. mera tillf.) person som (yrkesmässigt) arbetar med sållning. Juslenius 340 (1745). Som sållare (på en exkursion för undersökning av långans biologi) medföljde d:r Johan Johansson. Jägerskiöld Upplevt 517 (1943). —
SÅLLBAR, adj. om ämne l. massa: som är möjlig att sålla, som kan sållas. I de näringsrika sjöarna uppstår genom den ständiga tillförseln av avdöda planktonorganismer en lätt sållbar .. i svartgröngrått skiftande s. k. gyttja. LAHT 1931, s. 1187. —
SAOB
Alfabetisk lista
Spoiler title
Spoiler content