SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2001  
SÅR 4r, adj.2
Etymologi
[jfr sv. dial. sår, issörja, nor. dial. sor, tunn isskorpa, o. nyisl. sori, grums; till den rot som äv. föreligger i SÖRJA, sbst., o. möjl., med annat avljudsstadium, i SUR, adj.; med anslutning till SÅR, adj.1]
(numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om öga: (inflammerad o.) fuktig, sur (se SUR, adj. 1 d). Mr. Ellis försäkrade, at såra ögon med ingen ting skola så wäl botas, som genom fett och ister af Ormar och Swin. Kalm Resa 1: 196 (1753). Om ögonen (på svin som har koppor) äro flytande eller såra, badas de med ljum mjölk. Florman Hushållsdj. 270 (1834).
Ssg: SÅR-ÖGON. (†) om rinnande, sura ögon, surögon. (Lat.) Lippitudo (sv.) swrögon, sår öghon. VarRerV 16 (1538).
Spoiler title
Spoiler content