SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2002  
SÄTA, sbst.1, f. ⁄ ⁄ ig.; best. -an.
Etymologi
[utlöst ur ssgn BRUDSÄTA (se d. o.)]
(†) = BRUDSÄTA. Lind (1749). Schultze Ordb. 3933 (c. 1755; angivet ss. obsolet). Vi ha nu brudvärjarn prisat, men brudsätan må ock rosas! / Varifrån har sätan skaffats, Vadan ha vi statt den sälla? Collinder Kalev. 206 (1948).
Spoiler title
Spoiler content