SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2002  
TAFFLA taf3la2, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(taf- 18331840. taff- 1837 osv.)
Etymologi
[jfr t. tafeln, nl. tafelen; till TAFFEL, sbst.1]
(i fackspr.) vid beredning, i sht färgning av tyg o. d.: lägga samman (stycke l. längd (se d. o. 6) av tyg osv.) i fram- o. återgående lika breda sicksackveck (i sht för att åstadkomma luftning l. genomfärgning); särsk. ss. vbalsbst. -ing, om förhållandet l. handlingen att taffla. (Dollfus mangel) är försedd med en inrättning som sammanlägger eller taflar tyget, hvilket annars förrättas af en särskilt arbetare, som nu besparas. Pasch ÅrsbVetA 1833, s. 50. Då styckena tagas upp, pressas lagen ut mellan ett par valsar och tafflas derefter raskt igenom några gånger, för att förvandlingen från indigohvitt till indigoblått skall blifva jemn. MeddSlöjdF 1893, s. 108. De varma och ångande rullarna öppnades .. och styckena tafflades till avkylning samt gingo slutligen i präss. Sahlin SkånFärg. 90 (1928). Tafflingen kan ske på en med stadiga hjul försedd pressplatta, som .. köres in på pressbordet. HantvB I. 8. 2: 158 (1940). HantvSv. 117 (1996).
Ssg (i fackspr.): TAFFLINGS-MASKIN. maskin för taffling av tyg. Pasch ÅrsbVetA 1840, s. 41. Tyget veckas i tafflingsmaskin; glättade pappskivor läggas mellan tyglagren. HantvB I. 8. 2: 158 (1940).
Spoiler title
Spoiler content