publicerad: 2003
TAPETSERARE tap1etse3rare2, m.//ig., m. l. r. (i bet. 2); best. -en, äv. -n; pl. =; förr äv. TAPISSERER, m.//ig.; anträffat bl. i sg. obest.
Ordformer
(tapetserare 1736 (: Tapetserare Mester) osv. tapetsirare 1803. tapisserer 1546—1550)
Etymologi
[jfr t. tapezier(er), ä. t. äv. tapissier, ä. eng. tapisser, tapecer, tapser o. d.; ytterst av fr. tapissier, av ffr. tapecier, avledn. av tapis (se TAPISSERI); formerna med -ets-, -etz- (i sv. o. t.) sannol. av it. tapezziere med anslutning till TAPETSERA. — Jfr TAPETSERI, sbst.1]
1) († utom i slutet) motsv. TAPETSERA 1: hantverkare som tillverkar o. sätter upp tapet (se d. o. 1); jfr TAPET-MAKARE 1 a o. -VÄVARE. Jtem är förstrecht en Tapisserer opåå hans åårs besoldning och lönn Nemlige Gilius v: der möle Daler — 6 st(ycke)r. SjötågR 1546. Tapetserare, (dvs.) tapetmakare eller wäfware. Pfeiffer 344 (1837). — särsk. (fullt br.) hantverkare som klär l. stoppar möbel; äv. om hantverkare som med textilier dekorerar rum; jfr BOLSTER-, SADEL-MAKARE. SthmTapetserÄmbProt. 22 ⁄ 9 1778. Tapetserarens arbete består till större delen av stoppning och klädsel av möbler .. Dessutom tillverkar han madrasser och dynor av olika slag. SvYrkeslex. nr 474, s. 1 (1954). Till tapetserarens arbetsuppgifter hör även tillskärning, sömnad och uppsättning av gardiner .. samt inläggning av mattor. Därs. Arbetarna släpptes fria, två åar av tapetserare, snickare, maskinarbetare, polerare, lärlingar och springpojkar, som efter hand grenade upp sig i bäckar efter sidogatorna. Lorentzen Vingkl. 8 (1976).
2) [sannol. elliptiskt för TAPETSERAR-BI] (†) tapetserarbi; jfr BLAD-SKÄRARE. Den .. Vanliga bladskäraren eller Tapetseraren (Megachile centuncularis) visar sig först i början af juni. 1Brehm III. 2: 55 (1876).
Ssgr (till 1 slutet): TAPETSERAR-, äv. TAPETSERARE-ARBETE~020. arbete (se d. o. 5 b) med tapetsering; särsk. konkret, motsv. arbete (10 o.) 11. Klint (1906). Finare fibrer (hos manillahampan) användas till grova garner .. ibland även till grövre tapetserarearbeten. Varulex. Beklädn. 24 (1945). Ett slitstarkt tyg för fast möbelklädsel är i sig själv ganska kostsamt och tapetserararbetet betyder ytterligare en väsentlig utgift. Form 1950, s. 44. —
-BI. entomol. om bi som klär sitt bo med avbitna bladbitar, särsk. av släktet Megachile, bladskärarbi. 1Brehm III. 2: 54 (1876). Han .. spionerade på insekternas vardagsjobb .. Ett tapetserarebi var just på dagsverke och perforerade med sina starka, oplomberade tänder bort ett stort stycke av ett blad. Blomberg Överg. 110 (1915). —
-GESÄLL. jfr gesäll 2. Efter anmälan förekom Tapetserare Gesällen från Hamburg Otto Julius Christian Gärtner, som .. anhöll att hos Ämbetet få .. aflägga mästarprof uti Tapetserare yrket. SthmTapetserÄmbProt. 21 ⁄ 4 1838. De hade några tapetserargesäller anställda, och några gamla gummor, som redde tagel och krollsprint. Aschberg VandrJGlasbr. 10 (1946). —
-HAMMARE. (i fackspr.) ArbB 236 (1887). Tapetserarhammare är en liten hammare med långsmalt, i ena änden runt och i andra änden mejselformat huvud och används av tapetserare, glasmästare m. fl. till att slå i stift och nubb. Varulex. Byggn. 2: 45 (1955). —
-MÄSTARE. KatalIndUtstSthm 1897, s. 77. När sedan snickaremästare Jackson och tapetseraremästare Johansson tog hand om var sin grupp och demonstrerade och talade om sina alster, var det nog ingen som tvivlade på hantverksvarans stora fördelar. Form 1948, s. 69. —
-SPINDEL. entomol. om spindel i familjen Atypidae (som klär det inre av sitt bo med tråd), särsk. om arten Atypus affinis Eichwald; i pl. äv. om familjen. Rebau NatH 1: 676 (1879; i pl. om familjen). Hanne av tapetserarspindeln Atypus affinis från Kullen. DjurVärld 4: 132 (1963). —
-STIFT. möbelstift. jfr tapet-spik. UB 6: 172 (1875). Bland mera speciella arter af spik märkas följande: .. Tenlikor, tapetserar- l. möbelstift, tämligen korta, men med stora, buktiga, ofta ornerade, till prydnad afsedda hufvuden af mässing eller liknande metall. 2NF 26: 715 (1917). —
-SÖMMERSKA. SD 16 ⁄ 10 1895, s. 8. Sömnadsarbetet på gardiner, draperier och liknande liksom sömnad av möbelklädsel, skyddsöverdrag m m utförs i regel av tapetserarsömmerskor (gardinsömmerskor). SvYrkeslex. 2: 265 (1973). —
-VERKSTAD~20, äv. ~02. KatalIndUtstSthm 1897, s. 73. Barbara var lyhörd för tonfall, och hon undrade, om han inte tyckte tapetserarverkstad var fint. Alving DamKlubb. 261 (1931). —
-VÄV. Tapetserarväv eller sadelmakarväv är en gles 2-skaftväv, som förekommer såväl blekt som oblekt. Varulex. Beklädn. 146 (1945). —
-YRKE. SthmTapetserÄmbProt. 21 ⁄ 4 1838. Möbelman fullt komp(etent) inom branschen, mästarbrev i tapetserareyrket, söker anställning som föreståndare för möbelaffär eller verkmästare på stoppmöbelindustri. DN(A) 31 ⁄ 1 1964, s. 29.
Spoiler title
Spoiler content