SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1928  
GESÄLL jesäl4, m.; best. -en, äv. -n; pl. -er ((†) -ar Schroderus Albert. 1: 38 (1638), ConsAcAboP 3: 361 (1669))
Ordformer
(gesäl(l) (gesel(l)) 1612 (: medhgesäll) osv. geselle 15241678)
Etymologi
[liksom d. gesel av nt. l. t. gesell(e), motsv. fht. gisello, kamrat, sällskapsbroder, eg.: den som bor i samma rum l. hus (som en annan), avledn. till fht. sal, hus (bestående av ett stort rum), sal (jfr SAL); jfr SÄLLE o. för bet.-utv. KAMRAT)]
1) (†) kamrat; reskamrat, följeslagare; ”kumpan”. GR 1: 218 (1524). Ansgarius medh sin gesäl / Efter et åhr bödh fara wäl. Messenius Christm. 217 (c. 1616). Een Menniskia född vthi Kräfwetan .. håller sigh i sälskap medh lättferdigt Folck och falska Geseller. Schwartz Alm. 1656, s. 15. Det Brutus strax förtröt medh flera des Geseller. Achrelius Dan. E 4 a (c. 1690). Weste (1807). — jfr DISK-, MED-GESÄLL.
2) under skråämbetenas tid (t. o. m. år 1846): utlärd lönarbetare som arbetade inom ngt av handtvärksskråna; äv. i vidsträcktare anv., om (likställd) lönarbetare i yrke som stod utanför skråordningen; i fråga om nutida förh., om lärling som avlagt gesällprov inför fabriks- o. handtvärksförening; stundom (numera bl. kvarlevande i mindre samhällen o. på landsbygden) om utlärd arbetare som är anställd hos handtvärkare; jfr (MÄSTER)SVEN. (När en lärpojke uttjänt) må han tiena hoos samma mestare för ehn geselle på ett åhr och taghe geselle löhnn. BtÅboH I. 2: 159 (1621). En Mästare äge i sit hus så emot Gesäller som Poikar husbonde rättighet. SkråOrdn. 1720, s. D 2 a. Hvar och en Gesäll, ja, hvar och en Bönhås vil heta Mästare. Dalin Arg. 1: 119 (1733, 1754). Förse Apoteket med en god Provisor och duglige Edsvurne geseller. Anderson Stadsl. 26 (i handl. fr. 1740). Stolt som en Tysk gesäll, / Som skyr sin värdinna, / Och borgar och bjuder farväl. Bellman 5: 112 (c. 1775). Eliæson SthmHandtvF 92 (i handl. fr. 1890). jfr APOTEKS-, BADAR-, BAGAR-, BARBERAR-, BLECKSLAGAR-, BOKBINDAR-, BOKTRYCKAR-, BÄRGS-, FABRIKS-, HALV-, HANDTVÄRKS-, HOVSLAGAR-, KIRURG-, KOCK-, KOPPARSLAGAR-, KÖP(MANS)-, MUR(AR)-, MÅLAR-, PLÅTSLAGAR-, SKOMAKAR-, SKRÄDDAR-, SMED-, STENHUGGAR-, TRÄDGÅRDS-, TUNNBINDAR-, VAGNMAKAR-, VANDRINGS-, VÄRK-, ÅLD-GESÄLL m. fl. — särsk. bildl. (Valerius) var en af Academiens gamla Gesäller som förtjente sitt mästarbref. Tegnér (WB) 5: 600 (1826).
3) (†) om ung man i allm., sven. Wåre Qvinnor .. äre icke så ohöfflige, at the senda tilbaka eller häfwa för vnga Gesällars Fötter the Gåfwor, som aff them presenteras. Schroderus Albert. 1: 38 (1638).
Ssgr (till 2): A: GESÄLL-BINDEL. (förr) lång rulle (”bindel”) av skinn, vaxduk, grovt (målat) tyg o. d. som innehöll gesällens packning o. under vandringen bars hängande från högra axeln snedt över bröst o. rygg. VexjöBl. 1839, nr 31, s. 3. BoupptVäxjö 1857. Sahlin SkånFärg. 119 (1928); jfr Därs. 137. —
-BOK. (gesäll- 1844 osv. gesälle- 1691) (förr)
1) bok i vilken en gesällförenings räkenskaper o. d. infördes. Altgesellerne skohle wid alla sammankomster flitigt annotera i geselleboken dagen när de sammankomma och hwad af Straff och tijde Penningar inkommer. HdlCollMed. 1691, s. 735.
2) bok i vilken gesällens arbetsgivare införde uppgifter om hans arbete o. uppförande. SFS 1844, nr 2, s. 1.
-BREV. förr: skriftligt intyg varigm ngn efter fullgjort gesällprov av skråämbetet förklarades vara gesäll; jfr LÄRO-BREV; numera om likartat intyg utfärdat av en fabriks- och handtvärksförening. DA 1808, nr 107, s. 4. Eliæson SthmHandtvF 92 (cit. fr. 1890).
-FÖRENING.
-HÄRBÄRGE~020. (gesäll- 1751 osv. gesälle- 1769) (förr) härbärge för vandrande gesäller inom ett yrke. PH 5: 3170 (1751).
-KAMMARE. (gesäll- 1837 osv. gesälle- 1817) BoupptVäxjö 1817. Verkstadsbyggnad af tegel .. innehållande .. på vinden en liten gesällkammare. PT 1903, nr 275, s. 1.
-KÄPP. (förr) käpp (vanl. knölpåk) som användes under gesällvandringarna. (Lundin o.) Strindberg GSthm 360 (1881).
-LÅDA. (förr) eg.: låda i vilken en gesällförening förvarade sin kassa o. d.; ofta om föreningens kassa l. symboliserande själva föreningen. (Lärpojken) gifwe i vthskrifnings penningar twå eller 3 Dal. S:mt, effter som ämbetet är til, jemwäl i Gesellådan. Stiernman Com. 3: 740 (1669).
-LÖN. (gesäll- 1677 osv. gesälle- 16211763. gesälls- 17521764) (i sht förr) Stiernman Com. 1: 787 (1621).
-PASS. (förr) pass som utfärdades för en gesäll av hans handtvärksämbete, då han lämnade en stad. Dalin (1852).
-PROV. (gesäll- 1821 osv. gesälls- 1817) förr: prov som i vissa yrken efter lärotidens slut avlades inför skråämbetet av en lärling, för att han skulle bliva förklarad för gesäll; jfr MÄSTER-PROV; numera om likartat prov som avlägges inför styrelsen i en fabriks- o. handtvärksförening; äv. konkret = -STYCKE; äv. bildl. SvLitTidn. 1817, sp. 229. SvLittFT 1835, sp. 431 (bildl.). ArbStat. A 1: LIX (1899).
-STYCKE. [jfr t. gesellenstück] (i sht förr) arbete som blivit utfört l. föremål som blivit förfärdigat ss. gesällprov. Almqvist Mål. 70 (1840). TT 1881, s. 74. bildl. CFDahlgren (1825) hos Thomander TankLöj. 135. —
-TID. jfr -ÅR. Dalin (1852; under gesällår). — —
-VANDRING. (förr) vandring varunder en gesäll förkovrade sig i sitt yrke gm att taga anställning hos olika mästare. Gesällvandring vare hädanefter, såsom hittills, tillåten. SPF 1842, s. 35. Gustaf Nords gesällvandringar och äfventyr. Wetterbergh (1862; boktitel).
-ÅR. (gesäll- 1766 osv. gesälle- 1726) jfr -TID. VRP 9/2 1726.
B (†): GESÄLLE-BOK, -HÄRBÄRGE, -KAMMARE, -LÖN, se A.
-SKEN. gesällbrev. VäxjöMagEkonPolP 1818, § 72.
-ÅR, se A.
C (†): GESÄLLS-LÖN, -PROV, se A.
Avledn.: GESÄLLSKAP, n. [jfr t. gesellschaft]
1) (†) till 1: sällskap. Så vill jag väl bedja Eders Kärlighet, att .. komma dit (dvs. till Stockholm) denna vinter nu är förhanden, mig till ett kärligt gesälskap. Crusenstolpe Tess. 1: 125 (i ett brev som uppgives vara skrivet år 1680). jfr DISK-GESÄLLSKAP.
2) (i sht förr) till 2: koll. om alla gesällerna i ett visst yrke; korporation som bildades av gesällerna i ett visst yrke. MeddNordM 1897, s. 97 (1711). De olägenheter, som af åtskillige Gesällskapers hittils brukliga sammankomster, under namn af krogdagar, vandringsdagar och qvartalsdagar orsakas. ÖfverståthEmbKungör. 30/7 1813, s. 3. jfr: Bokbindaregesällskapet sammanträdde i går. SD(L) 1898, nr 71, s. 4. jfr KAKELUGNS- OCH KRUKMAKAR-, LOGARVAR-, SADELMAKAR-, SEJLAR-, SKRÄDDAR-, SOCKERBAGAR-, STENHUGGAR-, STOCKMAKAR-, TUNNBINDAR-, VAGNMAKAR-GESÄLLSKAP.
3) (†) till 2: förhållandet att ngn är l. blir gesäll. Om .. besvären vid Gesäll- och Mästerskap undanröjdes, så vore til förmodande, at ej så många Gesäller gingo ut. SvSaml. 5: 206 (1765).
Spoiler title
Spoiler content