SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2003  
TARGUM targɯ4m, r.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t., eng., fr. targum; ytterst av aram. targūm, översättning, tolkning, till targēm, tolka; nära besläktat med DRAGOMAN]
teol. (parafraserande) översättning (från hebreiska till arameiska) av de judiska heliga skrifterna. (Fr.) Targum .. (sv.) Targum eller Chaldeiska Commentarier öfwer gamla Testam(entet). Björkegren 2635 (1786). Sedan targumerna länge fortplantats genom muntlig tradition, började de, tidigast i 1:sta eller 2:dra årh. e. Kr., skriftligen upptecknas. NF 15: 1397 (1891). Targumer finnas till alla Gamla Testamentets böcker utom Esra — Nehemja och Daniel. Zetterstéen SemSpr. 66 (1914). Trots principen att targumen skulle vara muntlig gjorde man ändå nedskrivningar ibland. NE (1995).
Spoiler title
Spoiler content