SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2003  
TARSAL tarsa4l, adj.
Etymologi
[jfr eng. o. fr. tarsal; avledn. av TARS, sbst.2]
(i sht i fackspr.) som avser l. har samband med vrist o. dyl. l. tars (se TARS, sbst.2 2, 3); i sht ss. förled i ssgr. Tholander Ordl. (1872).
Ssgr: TARSAL-BEN. vristben; jfr meta-tarsal-ben. Språng-benet hvilar på häl-benet .. som är det största af alla tarsal-benen. Thorell Zool. 1: 234 (1860).
-LED. jfr led, sbst.1 1, 3, 8. Müller LbAnat. 59 (1905). Den översta, starkt förstorade och utplattade tarsalleden bildar den s. k. borsten, som bina använda, då de skola rengöra hårpälsen från pollen eller fylla korgen. VäxtLiv 3: 312 (1936).
Spoiler title
Spoiler content