SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2003  
TELNING te3lniŋ2, sbst.2, äv. (numera bl. i vissa trakter) TÄLNING 3lniŋ2, sbst.1, l. TILLING til32, om sak: r. l. m. l. f., om person: m.//ig.; pl. -ar (Psalt. 80: 12 (öv. 1536) osv.) ((†) -er LPetri Œc. 44 (1559)).
Ordformer
(teldning 1672. tellning 16191767. telning (-ee-, -hl-, -gh) 1536 osv. tilling 17461951. tillning c. 1640. tilning 1771. tälning (-hl-) 16421752)
Etymologi
[fsv. telninger, telnunger, tenlunger, sv. dial. telning, tilling; jfr d. dial. tilling, vissen gren, nor. telning, ävensom (med l-lös bildning) nor. teinung, isl. teinungr; dimin. av TEN, sbst.2; formen telning uppkommen gm omkastning av -nl-. — Jfr TELNA, v.2]
1) skott l. rotskott, i sht av lövträd; särsk. om skott använt ss. stickling l. ympkvist; äv. om vidja. (Lat.) Uirgultum (sv.) teelning som rinner vp aff rotenne. VarRerV 56 (1538). (Dalarna) äre fulle af mullbärs-träd .. alla lijka höge, emedan qwistarna eller telningarna åhrligen skiäras af dem. KKD 5: 314 (1712). Uti swedjeland wäxa telningar och buskar af biörk, merendels til sådan täthet, at man med beswär får tränga sig igenom. SamlRönLandtbr. 2: 238 (1777). En trädgårdstäppa, hvari en bonde ses inympa en telning på en trädstam. Rydberg Varia 152 (1894). En del av halmen var redan tingad liksom rafter och tillingar att binda kärvarna med. Wigforss Minn. 2: 187 (1951). Nya telningar (av humlen) ska planteras ut. Salje NattBröd. 270 (1968). — jfr AL-, BJÖRK-, PLOMMON-, ROT-, RÖKELSE-, SOMMAR-TELNING m. fl. — särsk.
a) i bild l. jämförelse; jfr 2. Psalt. 80: 12 (öv. 1536; äv. i Bib. 1917; Bib. 1999: skott). Itt Rijs skal vpgå vthaff Jsaj slechte, och en Teelning vthaff hans root frucht bära. Jes. 11: 1 (Bib. 1541; äv. i Bib. 1917; Bib. 1999: skott). Om I ei theruti ehr önskan kunnen winna, / At vtaf edor stam en telning vp wil rinna, / Så låter nöja ehr. Kolmodin QvSp. 1: 22 (c. 1710, 1732). Af desza nya rötter komma sedan nästan otaliga telningar och skott på Grammaticaliska fälltet. Brunkman SvGr. 106 (1767). Hägna och bevara .. vår dyre, åldrige konung .. och de från en fräjdad hjeltestam uppspirande friska, sköna telningar! Valerius 2: 211 (1836). Ändlösa soldatkyrkogårdar, där tusentals små bleka kors växte som telningar i en dödens plantskola. Siwertz Förtr. 69 (1945).
b) (†) i utvidgad anv., om ngt som liknar en telning. At en del coraller förökas lateraliter igenom en ny telning, som förut haft communication med modern, men sedan continuerar sit egit lif. VetAH 1752, s. 118. Martin PVetA 1763, s. 120.
2) i bildl. anv. av 1; i vissa språkprov svårt att skilja från 1 a.
a) barn l. avkomling; jfr PLANTA, sbst.1 4 a. Hafwer ochså Salige Fadren lemnat effter sigh en teelning oss wäll tiänligh och behageligh. VDAkt. 1657, nr 216. De fyra telningarne voro alla ljushåriga, blåögda, rosenkindade och litet lurfviga. Carlén Skuggsp. 1: 352 (1861, 1865). (Pappan) kastade en blick full av kärlek på sin ljushåriga telning och grymtade godmodigt. Lindgren MästBlomkv. 8 (1946). — jfr SIDO-, SOMMAR-TELNING.
b) (numera föga br.) om ngt som härstammar från ngt l. är en produkt av ngt. Schück VittA 3: 198 (i handl. fr. 1673). Manrique .. nämner allenast, at (klostren) Saba och Wreta woro telningar af Clarawall. Lagerbring 1Hist. 2: 253 (1773). Rätoromanerna, hvilkas språk är en telning af latinet. Torpson Eur. 2: 22 (1896). Strindberg HMin. 2: 188 (1905).
Spoiler title
Spoiler content