publicerad: 2004
TERRASS tæras4, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(terras 1691—1868 (: terrasformig). terrase- i ssg 1900 (: terrasevis). terrass (tera-, -sz) 1807 osv. terrasse (tera-) 1695—1868. terrassen (tera-), sg. best. 1790 osv. terrasser (tera-), pl. 1783 osv.)
Etymologi
[liksom da. o. t. terrasse, eng. terrace av fr. terrasse, av ffr. terrace, dy, sörja, av lat. terracea, eg. f. sg. av terraceus, som har avseende på l. består av jord, avledn. av terra (se TERRA, sbst.). — Jfr TERRASSERA]
1) om anlagd avsats l. förhöjning av mark l. jordplan.
a) (†) jordvall upplagd av anfallande armé i skyddande syfte o. stundom använd till att placera kanoner o. d. på. Rålamb 8: 206 (1691). Under skygd af .. betäcknings-machiner nalkades man fästningen .. för att anlägga de såkallade Jorduphöjningarne (Terrasser), på hvilka antingen skjut- och kast-machiner, eller rörliga torn upfördes. Lefrén Förel. 1: 62 (1818). Schulthess (1885).
b) i trädgård l. park. o. d., om (bred) avsats l. förhöjning (av jord l. sten o. d.), ofta med av murverk o. d. förstärkt sida (o. försedd med stenläggning l. balustrad o. d.); särsk., i pl., om flera, ss. trappsteg på varandra följande avsatser; äv. om förhöjning l. avsats som omger l. utgör underlag för (större) byggnad (o. bildar övergång mellan byggnaden o. den omgivande marken); äv. om (stenlagd) större, från den omgivande marken förhöjd uteplats i anslutning till byggnads bottenplan. Tessin Brev till konungen 48 (1695). Således (bör) Dinéen ske aldrasist om Fredagen; på Carlberg t. ex. på terassen vid slottet, mellan Häggblommorne. Kellgren (SVS) 6: 262 (1790). (Xerxes’ ruiner) höja sig på tre genom fritrappor förenade terasser af slipad marmor. UB 1: 210 (1873). Med terrass menar jag icke endast den smala remsa, som löper parallelt med byggnaden, .. utan hela den mark, som bildar bas för huset. TT 1898, Byggn. s. 114. Partiet mellan gårdspaviljongerna (i Luxembourgpalatset) är upptaget av en terrass, till vilken en mindre trappa leder upp, bildande liksom en förnämare mottagningsgård framför den lägre mellan flyglarna liggande gården. Hahr NordeurRenässArkit. 65 (1927). Slottet innehåller stora, ljusa, vackra salonger och salar, som öppna sina glasdörrar ut till terassen, där blommorna frodas och vattenkonsterna spela. Lagergren Minn. 7: 167 (1928). En särskilt typisk terrassträdgård återfinna vi t. ex. vid Virkvarn .. där sluttningen från den högt belägna huvudbyggningen i terrasser sänker sig ner till sjön med trappor mellan terrasserna. Hofrén Herrg. 134 (1937). (Trädgårdsurnan) ska .. vara den levande punkten på stensättningen eller plattlagda terrassen. Form 1952, s. 98. — jfr SANDSTENS-, SLOTTS-, SOL-TERRASS. — särsk. om från den omgivande marken förhöjd (o. med staket o. d. omgärdad) uteplats i anslutning till restaurang o. d. fungerande ss. uteservering. Lagergren Minn. 6: 233 (1927). Det var middagar och utflykter och en eftersläckning på Operakällarens terrass. Kræmer Brantings 254 (1939). jfr SCHWEIZERI-TERRASS.
c) om avsats anlagd för att möjliggöra odling i (starkt) sluttande terräng. Cook 2Resa 176 (1783). Man har (på vinbergen) anlagt terrass öfver terrass ända upp till de högsta spetsarna. LbFolksk. 734 (1893). Risfälten, vilka .. i terrasser sträckte sig högt upp mot bergen. Mörne Elef. 167 (1931). På små terrasser och vingårdar (på ön Pantelleria utanför Sicilien), omgivna av generationers handstaplade lavastensmurar, växer den stora, söta druvan Muscat Lone Alexandria i skydd för vinden. SvD 15 ⁄ 9 1996, Näringsliv s. 12.
d) i utvidgad anv., om del av byggnad(skomplex) som utgör en avsats; särsk. om takterrass. Agrell Maroco 30 (1796). Terrass .. platt tak, på hvilket man beqvämt och utan fara kan hemta frisk luft. Gynther ConvHlex. (1848). Paramongas fästning (i Peru) utgöres av en i tre terrasser uppförd pyramid med en .. rektangulär bas. Ymer 1939, s. 8.
2) geol. naturlig, oftast gm erosion l. ackumulation o. d. bildad avsats på bergssida l. i floddal o. d. Hisinger Ant. 4: 87 (1828). Fördeladt i olika lager, åtskilda genom lodräta väggar .. reser sig berget i vida terrasser från stranden af Venern till en höjd af flere hundra fot. Höjer Sv. 2: 1409 (1881). Under den fortsatta djuperosionen skar sig Nilen långsamt allt djupare ned varvid en serie ännu lägre terasser bildades. Ymer 1936, s. 179. Hett vatten (från varma källor) för med sig kalk från berggrunden .. När vattnet svalnar vid markytan ger det ifrån sig kalk som bildar terrasser. ForsknFramst. 1994, nr 8, s. 18. — jfr EROSIONS-, FLOD-, INLANDS-, RAND-, STRAND-TERRASS m. fl.
3) i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv. De klasser som i kunskaper, i makt eller förmögenhet .. innehafva den öfre terrassen i samhället. Bremer Brev 3: 544 (1852). Brickor med röd kanderad frukt som siratligt var upplagd i terrasser. Wieselgren Waln LandsflH 26 (1934).
Ssgr: (1, 1 b) TERRASS-ANLÄGGNING~020. särsk. konkret; jfr anläggning III 1 f. Fornlemningar (i Peru) vitna om förkärlek för terrassanläggningar. Upmark Lübke 3 (1871). —
(1, 2) -AVSATS~02 l. ~20. (numera bl. mera tillf.) jfr avsats 1 a. En i terrassafsatser sluttande gård. Eichhorn Stud. 1: 35 (1869). De bäckar, hvilka från fjällslätten störta ned öfver terrassafsatsen. Sjögren Torneträsk 49 (1909). —
(2) -BILDNING. (i sht i fackspr.) abstr. o. konkret; jfr bildning 4 a, b α. (Det är uppenbart) att terrassbildningen icke är beroende af någon stötvis skeende rörelse af jordskorpan. Nathorst JordH 317 (1890). Av terrassbildningar uppvisar Wolga sådana egentligen först nedanför Nisjnij Nowgorod. Fennia XXXXII. 8: 24 (1921). —
(2) -BRANT. (i sht i fackspr.) brant (se brant, sbst. 1) som bildar vinkel med terrassplan. De Geer SkGeogrUtv. 89 (1896). —
(1, 1 b) -BYGGNAD. byggnad (se d. o. 3) (som utgör en avsats o.) vars plana tak kan användas som terrass; jfr -hus. TT 1896, Byggn. s. 117. —
(3) -DYNAMIK. mus. stegvis förändring av tonstyrka; äv. bildl. SohlmanMusiklex. (1952). SvD(A) 6 ⁄ 10 1960, s. 4 (bildl.). —
(1 b, d) -DÖRR. (klenare, med fönster försedd) dörr som leder ut till terrass. Tunström Prästungen 214 (1976). —
(1 (, 2)) -FORM. jfr form I 1 o. -formad, -formig. Trädgård, anlagd i terassform. Lundin o. Strindberg GSthm 485 (1881). I terrassform stigande inlandsis. Ymer 1951, s. 101. —
(1 (, 2)) -FORMAD, p. adj. jfr -form, -formig. På andra sidan om dalen reste sig ett terrassformadt berg. Bremer GVerld. 3: 152 (1861). —
(1 (, 2)) -FORMIG. som har form ss. terrass l. terrasser; jfr -form, -formad. Vidsträckta terassformiga höjder .. bildade ramar åt detta hela. Almqvist TreFr. 1: 126 (1842). Den vackra, terrassformigt stigande trädgård, som fanns kvar ännu på 1870-talet. Schück VittA 4: 444 (1935). —
(1) -GATA. (numera mindre br.) gata anlagd på (uppmurad o. d.) avsats. En 18 meter bred terrassgata, byggd ofvanpå förrådshvalf, från Långholmsgatan till östra ändan af qvarteret Kofoten. PT 1908, nr 228 A, s. 3. —
(1 b, d) -GOLV. Terrassgolvets ektrall är fläckad av en gråvit arkipelag av fågelspillning. Delblanc Nattresa 237 (1967). —
(2) -HAK. (i sht i fackspr.) jfr hak 1 o. -inskärning. De Geer SkGeogrUtv. 126 (1896). Vid Kungsmarkendalens nedre del har förmodligen funnits en kortvarig liten issjö att döma av terrasshak i västra sidan av dalens mynning i den större Sularpsdalen. SvGeogrÅb. 1978, s. 35. —
(1 d) -HUS. byggn. (bostads)hus byggt i avsatser så att taket på varje avsats kan utnyttjas som terrass; jfr -byggnad. Ymer 1929, s. 183. Varje kommun med självaktning tycks vilja bygga terrasshus idag. Men så lät det inte för bara några år sedan .. De terrassformade passade ej i centralbyråkraternas tabeller. DN 27 ⁄ 11 1983, s. 37. —
(2) -INSKÄRNING~020. (numera bl. mera tillf.) på bergssida l. sluttning l. i floddal o. d.: inskärning som utgörs av terrass; jfr -hak. Sjögren Torneträsk 149 (1909). Fennia XXXVI. 1: 477 (1915). —
(1 c, 2) -KANT. jfr kant, sbst. 4 (b). Abelin VTr. 34 (1903). Terrängen är .. vidrig, med groft, kantigt grus bildande en skarp terrasskant. Hedin Transhim. 1: 118 (1909). (Vi) fick biodlarens tillstånd att gena nerför de branta odlingsterrasserna .. De höga terrasskanterna bestod av jord och löst grus som rasslade under oss. GbgP 24 ⁄ 1 1998, s. 22. —
-KRÖN.
1) (numera bl. tillf.) till 1 b; jfr krön 1. Från terrasskrön och altaner på olika höjder över dalen var utsikten storslagen och grann. Hedin Jehol 40 (1931). Östergren (1956).
(1 c) -KULTUR. terrassodling; jfr kultur 2. Det Canaaneiska folkets terrass-kultur gjorde .. Palestinas kullar fruktbara. Bremer GVerld. 3: 221 (1861). —
(2) -LAND. (i fackspr.) landområde präglat av terrassbildning(ar); jfr land 1 c. SvLitTidn. 1820, sp. 413. Från Böhmerwalds fot i öster till Schwarzwald och Odenwald i väster utbreder sig det egentliga terrasslandet, kulliga eller vågformiga högslätter i tre sinsemellan ganska olika afsatser, hvilka resa sig öfver hvarandra. Torpson Eur. 1: 306 (1895). —
(2) -LANDSKAP~02 l. ~20. (i sht i fackspr.) jfr landskap 5 o. -land. Hagman FysGeogr. 16 (1903). Först när man vid Alais (i södra Frankrike) når Cevennernas nedre sluttningar, möter man på allvar terrasslandskapet. Ymer 1927, s. 372. —
(1 (, 2)) -LIK. Den stackars staden låg der i en krets / Terrasslikt bygd. CVAStrandberg 5: 14 (1862). —
(1 b, c) -MUR. särsk.: mur med uppgift att stödja l. avgränsa l. pryda terrass. SthmSlH 2: 174 (i handl. fr. 1756). Terrassmurar, som befolkningen .. af sten uppfört på bergen, där annars intet kan växa. Cederström Ströft. 67 (1915). 1685 voro såväl slottsterrassen som den låga terrassmuren mellan de båda parterrplanen färdiga (vid Drottningholms slott). SvTrädgK 1: 80 (1930). —
(1 c) -ODLING. odling (se d. o. 1) i terrasser; jfr -kultur. Några af .. höjderna kring den nästan cirkelrunda hamnen visa terrassodling. Bremer GVerld. 6: 18 (1862). —
-PLAN. geogr. särsk. till 2: plan (se plan, sbst.1 I 3 e) i terrassbildning. TT 1900, Allm., s. 291. Mellan strändernas våtjordspartier med deras täta videsnår reser sig på torrare terrassplan små dungar av björk, sälg och hägg. TurÅ 1958, s. 281. —
(1 b) -SERVERING. särsk. konkret, om (avdelning av) kafé l. restaurang o. d. belägen på terrass, uteservering. Gråsparfvarna .. hoppade omkring på terrasserveringens bord. Öberg Makt. 1: 160 (1906). SAOL (1986). —
(1) -TRAPPA. särsk. till 1 b, c: trappa som förbinder terrass med den omgivande marken l. olika terrasser med varandra. GHT 30 ⁄ 12 1874, s. 2. —
(1, 2) -VIS. i terrasser l. ss. terrasser. Terrassvis uppstigande skoghöljda klippor. Nicander Minn. 1: 4 (1831). På andra ställen klättra husen terrassvis uppåt högplatån. Taube Inte 122 (1918).
Spoiler title
Spoiler content