SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2004  
TICKTACK, sbst.2 oböjl.
Ordformer
(äv. särskrivet. tick- 16481755. ticke- 1674)
Etymologi
[jfr d. tik-tak, t. ticktack, nl. tiktakken, eng. tick-tack; sannol. ljudhärmande bildning (med tanke på ljudet då brickorna slår mot brädet), identisk med TICKTACK, interj. o. sbst.1, möjl. ombildning av det likaledes ljudhärmande fr. trictrac, ett slags brädspel]
(†)
1) om l. ss. namn på brädspel som spelas med tärningar. Brädspel är ock een lust, i Tick-tack, och All-bowerie. Stiernhielm Herc. 156 (1648, 1668). Möller 1: 287 (1755). — särsk. i utvidgad l. bildl. anv., i uttr. utlärd på tick tack, skicklig i list l. ränkspel o. d. Satans behendighet och illistiga wercken, som är vtgammal och vtlärd på hokus pokus och på tick tack. Swedberg SabbRo 146 (1704, 1710).
2) om l. ss. namn på lek påminnande om tafatt; jfr DATT, sbst.1, PJÄTT, sbst.2 At leka Natt-Hugg, Ticketack, / Ok gien snart här, snart där en Plack. Lucidor (SVS) 432 (1674; uppl. 1997). Leeka i godt lag först tick tack, så mig möter / Monsieur, hur heter han? med hundra tusend stöter. Keder Vitt. 362 (1690).
3) om l. ss. namn på danslek. Lustelig nu til dansz af brumande spälemän ställes. / .. Gagliard, Spanilett, Frantz, Tysk, Pålz lustige lieder, / Engelsk Näcktergaal, Tick Tack (spelas upp). 2Saml. 35: 222 (1662).
Spoiler title
Spoiler content