SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2004  
TILLFÖRLIT til3~fœrli2t, r. l. m.; best. -en.
Etymologi
[vbalsbst. till TILL-FÖRLITA l. möjl. ombildning av TILLFÖRLÅT (med anslutning till FÖR-LITA)]
tillit, förtroende; förtröstan. All min tilförlijt står nu till idher. VDAkt. 1656, nr 11. Innerlig och stilla tillförlit till sig sjelf. SvLitTidn. 1816, sp. 574. Relationerna till Turkiet grundas fortfarande på tillförlit och vänskap. UNT 13 ⁄ 11 1941, s. 8. (Han) låter .. med uppriktig tillförlit och puritansk fatalism saker och ting ske utan att gripa in. KvällsP 23 ⁄ 10 2001, s. 2.
Spoiler title
Spoiler content