(anträffat bl. skrivet ss. två ord. gefwes (-ffw-) 1526–1541. gifvens (-ffu-, -fw-, -ins) 1541–1747. gjefwes 1844. gäfves 1769)
Etymologi
[fsv. tilgivins; sannol. kontraktion av förb. till förgäves (se FÖRGÄVES), l. möjl. av ett icke anträffat mlt. tōgevens, till p. pf. av tōgeven, skänka bort m. m.]
(†) gratis, till skänks; jfr GIVA, v. I 4 c. Ey heller (har vi) taghit brödhit till geffues aff någhon idhra. 2Tess. 3: 8(NT 1526). Glad war jag; gladare, än then ther hade fått en stor skatt til gifwins. Swedberg Ungd. 210(1709). Den idoge och arbetsamme, som efter Apostelens föresyn icke will taga brödet till gjefwes af någrom, han gifwer åt samhället mer än han emottager. Melin Pred. 1: 24(1844).
