publicerad: 2004
TILLSATS til3~sat2s, r. l. m.; best. -en; pl. -er (LandtmFörordn. 55 (1725) osv.) ((†) -ar Rosenstein Comp. 300 (1738)).
Ordformer
(förr äv. -tts, -t(t)z)
Etymologi
1) (utom i a, f o. vissa ssgr numera mindre br.) motsv. TILLSÄTTA 1 (a), 4 (c): handlingen att tillsätta l. tillfoga (ngt); i sht konkret(are), om ngt (stycke l. ngn mängd o. d. (av ngt)) som tillsätts l. tillsatts l. foga(t)s till ngt, tillägg, (ut)ökning; särsk. dels i sådana uttr. som med (en) tillsats av ngt, med angivande av det som tillsätts l. fogas till ngt (se särsk. f (α, β)), dels med av prep. till l. på l. i inledd bestämning med angivande av det som är l. blir föremål för tillägg osv.; äv. mer l. mindre oeg. l. bildl.; förr äv. övergående dels i bet.: bihang (se d. o. 1 a), utskott o. d., dels i bet.: komplettering, tillskott; jfr 2. Odödlighet .. Titt (dvs. K. X G:s) minne wunnit har, / Thet i tin Stora Son en härlig tillsatz röner. TRudeen FägneSång A 2 b (1696). (Jag hade inte kunnat försörja mig) så framt jag icke genom beswärlig privat information (dvs. undervisning) mig nogon tillsatz förtiena fått. VDAkt. 1719, nr 59. At mången (utlevad gubbe) .. med tilsats af aldeles främmande och krusade låckar wil skyla och giömma sin dödlike skalle. Lundberg Paulson Erasmus 73 (1728). Då jag .. upfyller .. mig med Grefve Carl Gyllenborgs hela person, lyftes jag utom mig sjelf, och skönjer lika som någon tilsats til min förmåga. Celsius ÅmVetA 1747, s. 4. Denna Deklinations Substantiver .. få alltid i Pluralis tillsatsen af er, då de ändas på en Consonant. Broocman SvSpr. 18 (1810). (Sidensvansen har) pergamentartade lackröda tillsatser på 2:dra ordningens vingpennor. Nilsson Fauna II. 1: 237 (1858). Att vara ensam har en liten tillsats, / som heter: vara ensam med sig själf. Hedberg Grim 20 (1897). När .. (beslagen på byrån) borttogos, var det .. därför att man var övertygad att de voro senare tillsatser. Rig 1949, s. 132. — jfr MÄNNISKO-, NY-TILLSATS. — särsk.
a) (fullt br.) övergående i bet.: utvidgande l. kompletterande stycke (till möbel l. maskin o. d.), tillbehör; ofta i ssgr. Polhem Test. 91 (c. 1745). Till Ett stort Bord giordt En nÿ tillsatts, 3 1 ⁄ 2 aln lång 1 3 ⁄ 4 aln bred. HusgKamRSthm 1760, s. 519. Det hörer till sednare tiders Instrumentförbättringar, att med hjelp af tillsatser blåsa Trompet och Valdhorn, i hvilken Ton som helst. Mecklin BegTonk. 11 (1802). Användaren är ansluten .. med en .. PC som utrustats med en speciell tillsats. ADBDig 108 (1992). — jfr STEREO-TILLSATS m. fl.
b) (†) om ngt som intas l. påstryks o. d., särsk. om läkemedel o. d. Lindestolpe SuurbrFr. 33 (1718). (Hon) hade förställt sin wackra hy med tilsatser från Apoteket. Dalin Arg. 1: 81 (1733, 1754).
c) motsv. TILLSÄTTA 4 a, i fråga om skrift l. tal o. d.: tillägg, bihang, bilaga, appendix. Isogæus Segersk. 1286 (c. 1700). Appendix eller Tilsats om främmande mineralier. Wallerius Min. 422 (1747). 3 och en half rubel bödo vi .. (vägvisaren) med tilsats, at vi sedan ägde ingen ting at uppehålla oss med. Dahlberg Lefn. 51 (c. 1755). En ny uplaga .. med rättelser, tilsatser och förbättringar. Wallquist EcclSaml. 5–8: 285 (1792). (Stadgandet av lagen) torde .. derest det icke får anses som en sednare med det hela icke i överensstämmelse bragt tillsats, kunna förklaras sålunda, att (osv.). Nordström Samh. 2: 408 (1840). Detta Efterspel .. bildar .. en högst originell tillsats till dramat. Lamm StrindbgDram. 1: 168 (1924).
e) (†) närmast motsv. TILLSÄTTA 4 b, övergående i bet.: bidrag, tillskott, medverkan. Carlberg SthmArchitCont. C 1 a (1740). Tiden lefver endast genom det närvarandes tillsats af ny kraft. Geijer I. 3: 394 (1817). Ödmann lofvade att bidraga (till en påtänkt tidskrift), men med tillsats ”efter förmåga”. Ljunggren SmSkr. 1: 140 (1872).
f) (utom i α, β numera i sht i fackspr.) motsv. TILLSÄTTA 4 c, om ((mindre) mängd av) ngt ämne som tillsatts l. tillsätts l. avses att tillsättas annat ämne l. vara o. d. ((vanl.) i avsikt att höja användbarhet l. smak o. dyl. l. för att underlätta bearbetning l. lagring o. dyl. l. ss. utdrygning l. utfyllnad o. d.), (extra) beståndsdel l. ingrediens; jfr TILLBLANDNING 2, TILLSATT, TILL-SLAG 5. (Rödbräckt malm) måste hafwa en tillsatz af bättre Malm och god Flusz. UHiärne Berghl. 448 (1687). (Alunjord) är .. en tjenlig tilsats för smärre eldfaste kärl. Rinman 1: 36 (1788). Fjortonkaratigt guld består af 14 delar guld och 10 delar tillsats. Almroth Karmarsch 72 (1838). Gödseljord .. användes mest som tillsats i jordblandningar. Ekbrant VVRumsväxt. 19 (1955). En .. analys av vilka tillsatser som används i plast. MotRiksd. 1972, nr 562, s. 9. — jfr SLAGG-TILLSATS m. fl. — särsk.
α) i fråga om livsmedel l. foder l. läkemedel o. d. En tillsats av vin kan göra underverk i såsen. Förteckning över ämnen tillåtna som tillsatser i livsmedel. Företaget vill inte avslöja vilka tillsatser som finns i korven. När man then (dvs. kinabarken) tuggar eller bryter, är han mycket sköör, men then som seeg är och limmig, är falsk, och med någon tilsats öfwerdragen. Lindestolpe Fross. 51 (1717). Wi bruka dricka kaffe med grädda och socker; men i Österlandet dricka Turkarne och Araberna sitt kaffe utan någon sådan tillsats. Berlin Lsb. 240 (1866). Skinkorna och svinhösen .. saltades med tillsats av sirap och kryddor. Wrangel FornTid. 141 (1926). Ett läkemedel består .. också av olika tillsatser som gör det lämpligt att använda praktiskt. PatFass 1990–91, s. 17. — jfr KAFFE-, SMAK-TILLSATS m. fl.
β) mer l. mindre oeg. l. bildl.; äv. närmande sig l. övergående i bet: inslag (se d. o. 3); i sht förr äv. om inslag i mera konkret bemärkelse. Socialism med en tillsats av korporativism. Man finner sällan någon blymalm utan tilsats af Silfwer. Bromell Berg. 89 (1730). Det tilkommer et Käckt Folk at uplysa och stadga sig sjelf och förädla sit egit Lynne. Detta är det man kallar Original i Caracteren, nemligen, at den är oblandad och utan främmande tilsatser. Lanærus Försök 81 (1788). En kristendom hvari ingår en god del rationalism med rika tillsatser af Rousseau och Saint-Simon. Samtiden 1874, s. 348. Hans vilja var svag, men med en stark tillsats av egensinne. Estlander 11Årt. 3: 2 (1923). Mellersta inre Norrland visar upp enstaka gårdar med stark tillsats av gårdgrupper. Ymer 1950, s. 202.
2) (†) motsv. TILLSÄTTA 3: anfall, angrepp, ansättande. Naturens liflighet, hwilken icke tåhl twång eller tilsatzer. Dalin Arg. 1: 78 (1733, 1754); möjl. till 1. Han war så oförsiktig, at han uppenbarligen beskylte honom för otro och at wilja rycka til sig Kronan, hvilket ock af Drotningens hatfulla tilsatser understöddes. Dalin Hist. 2: 257 (1750).
3) (†) motsv. TILLSÄTTA 6 (b): utnämnande, förordnande, tillsättning. Flera förmyndares tillsats. VDAkt. 1755, nr 273.
4) (†) motsv. TILLSÄTTA 8 (b): (upp)offrande, tillskjutande. Iag har, fast med tillsattz af min lilla förmögenhet måst här tills draga mig fram. VDAkt. 1719, nr 154.
Ssgr (i allm. till 1; i sht i fackspr.): (1 a) TILLSATS-AGGREGAT. aggregat (dvs. enhet av samverkande tekniska anordningar) som fogats l. kan fogas till annan teknisk anordning l. maskin o. d.; jfr -maskin 2. KatalInstallAsea 1931, s. 257. En traktor med tillsatsaggregat. LD 1958, nr 239, s. 1. —
-BELYSNING. om extra (förstärkt) belysning (på arbetsplats l. annat begränsat område där större belysningsstyrka erfordras) som kompletterar annan (allmän) belysning, tilläggsbelysning. Tillsatsbelysning vid spis och diskbänk. Upsala 14 ⁄ 9 1929, s. 2. Vid .. utomhusfotografering är blixtlampor till utomordentlig hjälp som tillsatsbelysning. LD 1958, nr 78, s. 8. —
(1 a) -BORD. Tilsatz bord till det storra bordet. HovförtärSthm 1748, s. 1084. Tillsatsbord 146 x 66. Ikea 1992, s. 134. —
-FODER. extra foder, tillskottsfoder. Något tillsatsfoder till köksaffallet användes ej. LAHT 1907, s. 344. —
-LADDNING. mil. om extra laddning använd för att uppnå ökad effekt l. längre räckvidd vid skjutning med tyngre eldvapen; förr äv. om extra laddning fäst vid handgranat för att åstadkomma större sprängverkan. SoldIInf. 1944, s. 85 (i fråga om handgranat). IllSvOrdb. (1955). —
(1 a) -LINS. fotogr. om lins (se lins, sbst.1 II 2) som anbringas framför objektiv för att modifiera dettas brännvidd l. ljusstyrka, försättslins. Cannelin (1912). —
(1 f) -MALM. bergv.
1) om malm som tillsätts l. kan tillsättas i syfte att åstadkomma legering. En smältugn kan och göras under kellare taket, der i .. (klockgjutaren) will temperera tillsattz malmen. BtÅboH I. 5: 27 (1678).
2) om högvärdig(are) malm som vid metallframställning kompletterar l. kan komplettera malm av ngt sämre kvalitet; jfr tillsättnings-malm. 2NF 10: 841 (1908). Avsikten är .. icke att använda malmen till framställning av manganlegeringar utan att bruka den som tillsatsmalm i masugnarna. De Geer SvNatRiked. 1: 319 (1946). —
-MASKIN. tekn.
1) till 1, om maskin som åstadkommer tillskott l. förhöjning av kraft l. arbete o. d. En tillsatsmaskin .. afsedd att användas tillsamman med centralens maskineri för laddning af det stora Tudorbatteriet. TT 1898, M. s. 94.
2) till 1 a, om maskin som utgör tillsats till l. komplettering av annan maskin; jfr -aggregat. 2NF 28: 728 (1918). Elmotorn .. kan lätt förses med dubbla remskivor, av vilka den ena driver tröskverket, den andra tillsatsmaskiner. Sonesson BöndB 176 (1955). —
-MASKINERI. tekn. särsk. till 1; jfr -maskin 1. Alla akumulatorbatterier laddas direkt från hufvudstationens generatorer utan tillsatsmaskineri. TT 1900, M. s. 9. Det unika tillsatsmaskineriet för luftoberoende drift av ubåtar. DN 5 ⁄ 4 1993, s. D7. —
(1 f) -MATERIAL. om extra beståndsdel l. material o. d.; ngn gg äv. närmande sig l. övergående i bet.: ersättning (se d. o. 5), surrogat(material); jfr -materie. På denna konferens uttalade man sig .. för förbud för användandet af papp och liknande tillsatsmaterial i skofabrikationen. SvLädSkoind. 1910, nr 9, s. 97. Det största .. användningsområdet för kalksten nämligen som råvara eller tillsatsmaterial inom industrin. De Geer SvNatRiked. 2: 318 (1950). —
(1 f) -MEDEL. jfr -ämne. Ensilering utan tillsatsmedel. LAHT 1933, s. 307. Petrocin är ett tillsatsmedel för eldningsoljor. SvD(A) 5 ⁄ 4 1964, s. 36. —
-METALL. metall. om (mindre kvantitet (se d. o. 5) av) metall(blandning) som (för åstadkommande av legering) tillsätts l. tillsatts annan (större kvantitet av) metall, legeringsmetall. NordBoktrK 1911, s. 157. Av tillsatsmetallerna öka tenn och speciellt aluminium korrosionsbeständigheten. HbVerkstTekn. 1: 260 (1944). —
-ORD. [bildat i anslutning till huvudord i bet.: subjekt] (†) predikat. Strömborg SvSprSkol. 71 (1857). —
-RÖR. särsk. (†) närmast till 1 a: = ansats-rör 1. Fock 1Fys. 118 (1853). Auerbach (1915). jfr: SvOrdb. (1986; utan angiven bet.). —
(1 f) -VARA. ofta i pl., om varor som jämte huvudsaklig(a) råvara l. råvaror ingår l. avses ingå i ngt. SvGeogrÅb. 1952, s. 138. —
-VIKT. vikt utgörande tillsats l. tillägg till ngt; särsk. (flygv.), om vikten av flygfarkosts besättning, passagerare, last, drivmedel, lös utrustning o. d. TT 1927, Allm. s. 175. —
(1 f) -ÄMNE. tillsats (se d. o. 1 f); jfr -kemikalie, -materie, -medel. TT 1887, s. 73. Det är de kemiska tillsatsämnena i OK-oljorna, som ger det effektiva skyddet mot kallstartslitage. Motorför. 1955, nr 2, s. 15.
Spoiler title
Spoiler content