TILL ssgr (forts.; jfr anm. sp. 1160):
(II 8 b) TILL-YXA, -ning. medelst yxa o. d. (grovt) bearbeta l. förfärdiga (ngt); särsk. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv., i sht i förb. med sättsadverbial, särsk. grovt; äv. bildl.: (slarvigt o.) ofullkomligt l. föga avrundat l. nyanserat (ut)forma (ngt, särsk. (inslag l. innehåll i) muntlig l. skriftlig framställning) (särsk. i p. pf., äv. om (del av) kropp o. d.). Det var en påfallande grovt tillyxad lögn, en hastigt tillyxad skrivelse. Schultze Ordb. 1974 (c. 1755). Jag uppläste något af hvad jag redan tillyxat. Wingård Minn. 5: 62 (1847). (Timmerflottarna) stakas framåt med väldiga åror, grovt tillyxade av hela träd. Sandström NatArb. 2: 195 (1910). Gustafva var .. mycket mager och knotig med stora, fula, grovt tillyxade anletsdrag. Lagergren Minn. 1: 260 (1922). —
