TILL ssgr (forts.; jfr anm. sp. 1160):
(II 12) TILL-ÄGA, förr äv. -ÅGA. (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) i pl.: till jordegendom hörande (mer avlägset liggande) ägor (jfr -läge, -lägenhet, -ägn o. tillaga, sbst.1, tilliggelse, tillydenhet, tillydighet, tilläggelse 1 a); förr äv. [möjl. gm sammanblandning med tillaga, sbst.2, o. åtm. delvis med anslutning till till II 5] om ekonomiskt understöd (i pengar) som tillkommer ngn l. ngt, särsk. kyrklig myndighet (jfr tillaga, sbst.2). G1R 1: 217 (1524). Theremott .. Karll Benchtssonn haffwer vplatidh .. hwstru Karin och hennes barn en sin hustrwes gårdh liggiendis i Hennemore by .. medh alle the till ågher, som ther aff oldher till lydt och tillegett haffwe. HH XIII. 1: 139 (1564). Doom Kyrkiorna skola blifwa wid macht hållne genom nödtorftige tillägor. KOF II. 2: 344 (c. 1655). Klockare-bohl, utjordar, ängstegar .. och Qwarnställen .. hwilka ägor och til-ägor Prästerskapet til sit underhåld .. skulle få bruka och häfda låta. Wallquist EcclSaml. 1–4: 188 (1758).
