SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2006  
TOX- tok1s-, ssgsförled före vokal, l. TOXI- tok1si-, före konsonant, l. TOXIK- tok1sik-, före vokal, l. TOXIKO-tok1sikw- l. TOXO- tok1sw-, före konsonant.
Etymologi
[liksom t., eng., fr. tox(i)-, t. toxik(o)-, eng., fr. toxic(o)-, t., eng., fr. toxo- ssgsformer till lat. toxicum l. mlat. toxicus (se TOXISK)]
ss. förled i ssgr: som har samband med gift l. giftighet, ofta: toxisk, giftig.
Ssgr [ofta med motsvarigheter l. förebilder i t., eng. l. fr.] (i sht i fackspr.): A: TOX-ALBUMIN1002. (i sht förr) om giftigt äggviteämne. Ekbohrn (1904). Sundberg (1926).
-EMI104. (tox- 1872 osv. toxik- 1858 osv.) [jfr leuk-emi] blodförgiftning. Hygiea 1858, s. 386. ÖgCorr. 18 ⁄ 12 1969, s. 9.
-OID104. [jfr metalloid] om toxin som förlorat sin giftverkan men behållit sin förmåga att ge upphov till antikroppar; äv. om vaccin baserat på sådana toxiner. KemT 1910, s. 141. Våra vacciner mot stelkramp och difteri är toxoider. ForsknFramst. 1986, nr 1, s. 10.
B: TOXI-GEN -je4n. (toxi- 1933 osv. toxiko- 1975 osv. toxo- 1926 osv.) [jfr kromo-gen, adj.] som bildar toxicitet; äv. (i sht om sjukdom o. d.): som orsakas av förgiftning. Sundberg (1926). Man brukar .. tala om, att bakterierna verka toxiskt, att en bakterie är toxigen. Salén Infekt. 108 (1933).
C: TOXIK-EMI, se A.
D: TOXIKO-DERMI10004. [jfr sklero-dermi] hudförändring orsakad av gifter, i sht läkemedelsutslag. Strandberg HudSj. 71 (1924). Sundberg (1926).
-GEN, se B. —
-LOG1004. [jfr -log I 2 a (se sp. L 1029)] person som vetenskapligt studerar l. yrkesmässigt ägnar sig åt toxikologi; specialist med inriktning på toxikologi; förr äv. allmännare: kännare av gifter. Tidens störste Toxicolog, Orfila i Paris .. (har) gjort ännu ett steg framåt till upptäckande af lönmord medelst arsenikförgiftning. Hygiea 1839, s. 330. Statens livsmedelsverk förfogar över högt kompetenta toxikologer och andra specialister som enbart sysslar med frågor om livsmedlens sammansättning. Vi 1974, nr 3, s. 7. Hittills har 80 högt kvalificerade toxikologer utbildats (vid Karolinska institutet). NordMed. 1986, s. 100.
-LOGI10004. [jfr -logi 2 a (se sp. L 1036)] lära(n) l. vetenskap(en) om gifters egenskaper o. verkningar; äv. om giftigt ämne o. d. med tanke på egenskaper o. verkningar. Florman BrRetzius 14 (1825). En sammanställning rörande de klorerade kolvätenas toxikologi. TT 1942, K. s. 71.
-LOGISK10040. som hör till l. grundar sig på l. gäller l. avser toxikologi; äv.: som ägnar sig åt toxikologi. Toxikologisk forskning. Ett toxikologiskt problem. Bichromatet af kali är i toxikologiskt hänseende det intressantaste af alla chromsalter. TLäk. 1834, s. 323. Den person, som från .. (giftblandarens) toxicologiska laboratorium hemtat årsgiftet. Almqvist Ekols. 3: 331 (1847). Ett sammanträde med Folkhälsans toxikologiska expertgrupp. ÖgCorr. 9 ⁄ 3 1971, s. 3.
E: TOXO-FOR104. [jfr radio-for] giftbärande. (Toxinmolekylen) skall vidhäftas, förankras vid receptorerna, för att den skall kunna utöfva sin giftiga verkan genom särskilda, toxofora atomgrupper. KemT 1910, s. 141.
-GEN, se B.
Spoiler title
Spoiler content