publicerad: 1930
HANDLA han3dla2, vard. i vissa trakter (särsk. i bet. 12) han3la2, v. -ade. vbalsbst. -AN (†, Ernhoffer Ench. 52 a (1591; i bet. 6)), -ANDE, -ING (se d. o.); -ARE (se d. o.), -ERSKA (se d. o.).
Ordformer
(handla G1R 1: 23 (1521: handlat, sup.) osv. hand(h)el(l)a (-e) BtFinlH 4: 252 (1564: handelle), HH 20: 211 (c. 1585: handhelede, ipf.))
Etymologi
[fsv. handla (hanla, haldna, halna), motsv. d. handle (ä. dan. o. fd. hanlæ, halnæ), isl. handla, hǫndla, mnt. handelen, fsax. handlōn, ffris. handlia, feng. handlian, eng. handle, fht. hantalōn, t. handeln; avledn. av HAND; jfr HANDA, v. (under HAND, avledn.). Ordets anv. i sv. beror väsentligen på inflytande av mnt. handelen, t. handeln]
Anm. Den mer l. mindre tautologiska sammanställningen handla och vandla förekommer under 5 a β, 6 a, 12 c α.
1) [bet. anträffad endast i sv.] (†) låta (ngt) gå från hand till hand, langa. At Handla vatn vid eldsläckning. Schultze Ordb. 1741 (c. 1755; uttr. uppgivet ss. användt vid Falu gruva). Teglet handlas (vid tegelbruket) ifrån tork-husen til stapel-husen .. med största beqvämlighet. Hülphers Dal. 477 (1762). Rinman (1788; angivet ss. brukligt vid gruvor).
2) [jfr motsv. anv. i fsv.] (†) med händerna taga på, vidröra, hantera, handskas med (ngt). Du (sjöman) .. / Som handlar tiär och beek. Rosenfeldt Vitt. 211 (c. 1690). Et .. Foster, som .. ibland utan Snara ey är at handla, och til en god Födszel at bringa. Hoorn Jordg. 1: 217 (1697). Ihre (1769). — bildl. Wår (dvs. de unga flickornas) Färg är fijn, wår Ähra skiör, / Som inte myckit handlas bör. Lucidor (SVS) 454 (1674).
3) [jfr motsv. anv. i fsv.] (†) underkasta (ngn l. ngt) en viss behandling, behandla l. hantera (ngn l. ngt så l. så), bemöta (ngn så l. så); förfara så l. så (med ngn l. ngt); taga itu (med ngn l. ngt); dels tr. med obj., dels intr. med prep. med; jfr BE-, MED-HANDLA.
a) i fråga om fysisk behandling av ngt. Medan .. (konung Kristiern) således the döde Lijk .. hafwer låtit vpgräfwa, och ther medh handlat Ochristeligen. G1R 1: 23 (1521). Så kunne vij icke vette, huru the bönder .. medh theras åker handle, efter att the altijd arme äre. Därs. 23: 116 (1552). Fogeligen skal thet (vid kapuneringen) handlas med .. (tupparna) at the icke döö. IErici Colerus 2: 190 (c. 1645). Gumman Lot .. / .. i salt .. förvandlas. / Skull' med alla nu lika handlas, / Blef på salt snart nog cursen låg. Bellman 4: 82 (1791); jfr 6.
b) allmännare. Dogh haffwe wij the knecther saa handlath mæth teras betalningh och skænkningh ssaa the ære tiil ffredz. G1R 1: 111 (1523). Wi låte well handle med oss, först (dvs. om blott) thet skier med laagh och icke med will (dvs. väld, godtycke). VgFmT II. 6—7: 117 (1587). Sammaledes handle (man) medh purt af drifuit Silfuer. Stiernhielm Arch. D 2 b (1644; i fråga om gradering av en skala). Handla med varsamhet de fördomar, som .. kunna vara nyttiga. Boëthius Sedel. 226 (1807).
4) (†) hava att göra (med ngn); befatta sig (med ngn). Thet seges, att [han bru]kar swartkånster och handlar medh then onde. ConsAcAboP 1: 164 (1645). Godt är att handla med kvinnfolk, jag lärt, / i Göjas trovärdiga natt. Karlfeldt FridLustg. 24 (1901; arkaiserande). — särsk. om könsumgänge; äv. refl. TbLödöse 478 (1601; refl.). At han icke ehr den försthe som thet quinfolck hafuer handlatt medh. Därs. 588 (1621).
5) [jfr motsv. anv. i fsv.] (†) med avs. på ngt mer l. mindre abstr.: handhava, handlägga, utföra, sköta, syssla med, taga om hand.
a) med sakobj. G1R 6: 252 (1529). Ther gudz ord handlas och talas, med gudz fructan, ther är och gudh medth. Därs. 10: 132 (1535); jfr 7 a. Herren skal handla .. (de fattigas) saak, och skal förtryckia theras förtryckiare. Ordspr. 22: 23 (Bib. 1541; Luther: wird .. handeln; öv. 1792: utförer). Een Christeligh församling bör wara tilstedz ther Sacramentit handlas så wel som presten. LPetri DialMess. 135 a (1542). Sådane ärender (om ”riksens stat”) äre aff dhen egenskap, att dhe skole handlas förtroligen. RP 7: 390 (1639). Om en Studiosus wil med frucht sina studier handla. Chronander Surge A 2 b (1647). I som icke täncken, handlen och handteren, ja icke drömen annat än Grufsamheet, Drååp .. Ach! Sachten eder! Stiernhielm Lycks. 2 (1650, 1668). En sak, som hur' den handlas, / Tycks röja en omöjlighet. Bellman Gell. 104 (1793). — särsk.
α) med avs. på möte l. sammankomst: hålla. Thet almenneligha herremötet, som Kindermesso tijdh ther nest effter handlas skulle i Halmstadha, emellan all try riken. OPetri Kr. 307 (c. 1540).
β) i uttr. handla och vandla (jfr anm. före 1). Så offta som tu äst vtflugen til at något handla och wandla vti thenna werldennes brusande Haaff. Muræus Arndt 1: 207 (1647).
b) med prep. i, med, om, på l. utan angivande av föremålet. OPetri GudzOrdh B 3 a (1528). Iagh wakar bittijdha vp, at iagh må handla om tijn ord. Psalt. 119: 148 (Bib. 1541; Bib. 1917: begrunda ditt tal). Göra någen relation hure bestelt och handladt war på Gotland. Svart G1 85 (1561); jfr 6. När tu begÿnte först handla medh tetta (räkne-)Exempelet, tå hade tu heelt taall. Luth Astr. 24 a (1584). At man vyrdeligen handlar med dopet. SynodA 1: 18 (1608). En Physicus som handlar om naturlige ting. Rudbeck Atl. 2: 23 (1689; lat.: naturæ Scrutator). Nohrborg 200 (c. 1765). Så besinnen då, I rikets herrar och folkets ombud: ”I haden ingen makt, vore hon icke eder gifven ofvanefter”. Handlen derför med denna makt såsom Guds tjenare. Rudin 1Evigh. 2: 660 (1872, 1878).
6) utföra handlingar, vara värksam, bära sig åt, göra, bete sig, uppföra sig l. förfara (så l. så). Handla så l. så mot ngn, äv. (numera i sht i språk som påvärkats av bibelns uttryckssätt) med ngn l. med ngt, uppträda så l. så mot ngn, göra så l. så med ngn l. med ngt (jfr 3). Här gäller det inte att prata, utan att handla. Handla som en rättskaffens man, som en hederlig karl. Handla i ngns intresse, i samförstånd med ngn. Handla efter omständigheterna, efter bästa övertygelse, mot sin övertygelse, efter impulser. Handla mot lagen, mot order, mot sitt samvete, mot sin egen fördel, mot sina vänners råd. Handla väl, illa, (o)rätt, uppriktigt, trolöst, ädelt. Hafwer han .. sin Konungzlige Eedh .. förgätit, och offentligen (dvs. uppenbart) ther emot handlat. G1R 1: 23 (1521). Herren .. handlar icke medh oss effter wåra synder, och wedhergeller oss icke effter wåra misgerningar. Psalt. 103: 10 (Bib. 1541; äv. i Bib. 1917; urspr. måhända att föra till 3 b). Iagh skal .. så handle emoot honom, som iagh wil han skal handle emoot migh. Cat. 1604, s. D 4 a. Skeer honom orätt, och han lijdher thet, så handlar han icke allenast starcksint, vthan (osv.). Fosz 75 (1621). (Lewenhaupt har vid Dnjeprfloden) handlat mot order och Soldat maner på nesligit vis. Carl XII Bref 122 (1712). Genom moget tänkande och conseqvent handlande. Atterbom Minn. 136 (1817). Så har jag handlat illa med min arma kropp. Törneros Brev 1: 1 (1824; uppl. 1925). Djuren hafva .. en medfödd drift (instinkt) att handla på ett visst sätt, hvarje djur efter sin art. Berlin Lrb. 16 (1852). (Om du dödar dig) då handlar du illa mot dig sjelf. Rydberg Ath. 248 (1859). Skådespel, i hvilka hoffolk eller ock understundom studenter voro de handlande personerna. Dahlgren Theatr. 1 (1866). Faust har väl .. tvungits att handla som bedragare (gentemot Margareta). Lysander Faust 118 (1875). (Almqvists) ursprungliga ”grundlynne” var .. mera kontemplativt än handlande. Dens. Almqvist 29 (1878). När han så handlat trolöst mot henne. 2Mos. 21: 8 (öv. 1893). Enligt min mening pratas det så mycket och handlas så litet här i landet. VL 1906, nr 243, s. 5. De psykologiska bevekelsegrunderna hos de handlande. Sylwan (o. Bing) 1: 155 (1910). Det avgörande är mindre nåden än människans handlande. Fehrman OrientK 88 (1920). — jfr MISSHANDLA. — särsk.
a) (numera bl. ålderdomligt l. vard. i vissa trakter) i uttr. handla och vandla (jfr anm. före 1). AJGothus ThesEp. 3: 24 (1619). Hiärne 2Anl. 321 (1706). Huru folk och släkten handlat och vandlat med det arf, de fått i sina anlag eller i sin historia. Paulson Minnestal 85 (1899).
b) (†) refl.: handla, bete sig, uppföra sig. G1R 24: 414 (1554). Vij förnimme .., att thänn Erich Svänszonn .. handler sig .. icke mykitt troligen emott osz. Därs. 28: 7 (1558). (Ivan den förskräcklige) vnderwiste sina bödelsknechter huru the sigh medh them handla skulle. Petreius Beskr. 2: 50 (1614); jfr 3.
c) (i vittert spr., föga br.) med innehållsobj. Verelius Gothr. 218 (1664). Fries BotUtfl. 1: 50 (1843). Så .. talade (isländarna), under det de handlade stordåd. Scholander 3: 306 (1871).
d) i filosofisk anv., om värksamhet ss. ett utslag av människans praktiska förmåga; ofta ss. vbalsbst. -ande (jfr HANDLING); i vissa filosofiska system särsk. om medvetet, fritt handlande. Allt moraliskt handlande och villjande. Höijer 2: 339 (c. 1808). Det yttre handlandet. Lyceum 2: 210 (1811). Handla så, som om du ville att din handling skulle blifva en allmän lag! SvLitTidn. 1814, sp. 816. Djuret och barnet såsom ofria handla icke, de verka blott. Boström 1: 139 (c. 1830). Det constanta handlandet af ren pligtkänsla, d. v. s. dygden eller sedligheten. Dens. 2: 108 (1838). Ett kännande och handlande väsende. Snellman Tyskl. 350 (1842). Larsson Kunsk. 86 (1909). Anm. Filosofen Biberg brukar ngn gg inf.-formen handla ss. ett neutralt sbst. [jfr motsv. anv. av TÄNKA, VARA]. Biberg 1: 9 (c. 1814). Efter kunskap, vetenskap, sanning sträfvar allt andeligt vara, och allt andeligt handla. Därs. 276 (c. 1820).
7) [specialanv. av 5] muntligen l. skriftligen utreda l. avhandla l. utlägga l. föredraga ngt; ofta mera obestämt: tala om ngt. — jfr AV-, OM-HANDLA.
a) (†) med sakobj. (äv. objektssats). Man kunde wel .. handla thetta Euangelium (om Zackeus) på en annan dagh (än kyrkmässodagen). LPetri 2Post. 324 a (1555). Begynte han (dvs. Gustav Eriksson) medh alle flijt handla med borgarenar och thet krigxfolk ther inne (i Kalmar) war .. att the ingelunde skulle låta komma Staden i Konung Cristierns händer. Svart G1 9 (1561). Inferiores (i klassen) .. skola gifva gran achtning på thet som handlas med the förra (dvs. superiores). Skolordn. 1724, s. 19. Innan något vidare om denna saken handlas, bedje (osv.). Nohrborg 150 (c. 1765).
b) (numera bl. ålderdomligt) med ämnet uttr. gm bestämning med prep. om, i ä. tid äv. över l. utan angivande av ämnet. Haffuen j om någhot annat handhla, thå må thet ååtskilias vthi någhon tillbörligh samqwämd. Apg. 19: 39 (NT 1526; Luther: handeln). At man tå (dvs. på skärtorsdagen) handlar om Herrans Natward. LPetri KO 46 b (1571). Konungen (ville) heller inted mykitt höra theras rådslag, wtan handlade och talade tå all mest med her Peder Brae. Brahe Kr. 54 (c. 1585). Handla öfver en text. Lind (1749). Syntaxis, hvaruti handlas om ordens hopfognings sätt. Hof PhilosGr. 105 (1782). Om den nu följande katastrophen (vid Poltava) måste vi handla något utförligare. BL 8: 10 (1842). (Jesus) begynte att handla med mannen om hans synder. Bring Högm. 374 (1862). De upplösta äktenskapen .. hvarom förut i detta arbete handlats. Fahlbeck Ad. 2: 170 (1902).
8) med sakligt subj., ofta betecknande (avdelning av l. kapitel i) skrift l. dyl.: avhandla, behandla, hava till innehåll.
a) (†) med sakobj. Hiobs book handlar thetta spörsmålet, Om (osv.). FörsprJob (Bib. 1541; Luther: handelt diese Frage). Stiernhielm WgL 101 (1663).
b) med prep. om. Boken handlar om olycklig kärlek. Samtalet handlade mest om våra gemensamma gamla bekanta. Muræus Arndt 1: A 4 a (1647). (Tredje tros-)Artikelen .. handlar om then heliga Anda. Emporagrius Cat. K 1 a (1669). (Visorna) handla om adelns liv, svenner och stolts jungfrur. Nilsson FestdVard. 27 (1925).
9) [eg. en utvidgad anv. av 7, 8] (mindre br.) i uttr. det handlar om ngt, det gäller l. är fråga om ngt. Ingenting .. tvingar oss att anse Bathybius för en sjelfständig organism. Det kan här likasåväl handla om rester af andra organismer. SvTidskr. 1871, s. 526. Det handlar här om stora belopp. Auerbach (1909). — särsk. [efter motsv. anv. i t.] (föga br.) refl. Det första, som det handlar sig om (för diktaren), är diktens längd. Hansson Kås. 166 (1897). Petersson FysUnders. 216 (1908).
10) [jfr motsv. anv. i fsv.] i fråga om meningsutbyte l. diskussion.
a) (†) mera obestämt: förhandla, överlägga, rådslå; diskutera, resonera, disputera, (sam)tala om; äv.: tala.
α) med sakobj. (äv. objektssats). The hadhe handlat emellan sigh j wäghen, hwilken aff them ypperst war. Mark. 9: 34 (Bib. 1541; Bib. 1917: talat .. om). Dee puncter, som man sinnatt var med Presterskapett öffverleggia och handla. RP 8: 4 (1640). RARP 8: 103 (1660).
β) med saken angiven gm prep.-bestämning l. utan angivande av saken. (Rådsherrarna) Bådho them gåå vthaff rådhet, och handladhe sedhan emellan sigh. Apg. 4: 15 (NT 1526; öv. 1779: öfverlade). Tu haffver ganske få hoos tig, som tu kant handle och tale med, utan holler tig enslig och speculerer. G1R 27: 42 (1557; i brev till hertig Johan). Om de swåraste saker så handla de (gamla perserna) wid Wijnkannan. Rudbeck Atl. 3: 674 (1698). — dep., i förb. handlas vid, talas vid, konferera. (Landtmarskalken sade) Inthet förr wara wahnligit att månge Ståndz uthskått tillika (dvs. tillsammans) handlas wedh. RARP 4: 349 (1650).
b) (numera knappast br.) i fråga om förhandling mellan olika parter i syfte att åvägabringa en överenskommelse om ngt: underhandla; vanl. med föremålet för underhandlingarna uttryckt med bestämning inledd av prep. om, förr äv. ngn gg på l. över l. med sakobj. l. objektssats l. utan angivande av föremålet, samt personen med vilken underhandlingen drives uttryckt med bestämning inledd av prep. med, förr äv. hos. G1R 3: 287 (1526). (Antiokus) wardt .. swårligha förskreckt, och lät handla medh Judomen, och förlijkte sigh medh them. 2Mack. 13: 23 (Bib. 1541). Att Ij wiille handelle ther om huos Ko. M:t att jagh moothe beholle the såmme (utlovade) godzs. BtFinlH 4: 252 (1564). Greffue Edzartt .. (kom) thill Stocholm och handlade på sitt gifftermåll. Brahe Kr. 64 (c. 1585). Widekindi KrijgH 160 (1671). (Gustav I) lät .. om detta ärendet gode män handla med allmogen i landsändarne. Forssell Hist. 1: 215 (1869).
11) (†) med huvudtanken på resultatet av överläggningen l. underhandlingen (se 10), närmande sig l. övergående i bet.: överenskomma l. träffa överenskommelse om; avtala; besluta; dels med sakobjekt (ofta objektssats), dels med prep. om, på. Haffwe wij handladt med the Erlige herrer .. i lubecha athe willie betala ffor- (skrev)ne baatzmen. G1R 1: 99 (1523). Därs. 26: 553 (1556). Han .. lagde ij rätthe eth withnesbreff .. lydendis huroledis om samme hwdher handlett war. TbLödöse 61 (1587). (Ingen) Regementz Fältschärere må medh någon främmande Stads Bardberare accordera och handla om at curera folket. Hjelt Medicinalv. 1: 220 (i handl. fr. 1654). (Kusin Cronstedt) sa åt min Hustru i går att han sedt ut och handladt om ett ställe för honom (dvs. min gosse) närmare (där han får bo). CAEhrensvärd Brev 2: 360 (1780). — med avs. på fördrag o. d.: ingå, avsluta. Om .. kongelige Ma:t .. then fridhen, liche som the Danske honum nu handlet och giort hafve, aname och ratificera skall. RA 1: 419 (1544). Petreius Beskr. 4: 2 (1615).
12) i fråga om uppgörelse varigenom ngn avhänder sig resp. kommer i besittning av en vara mot bekommande resp. betalande av dess pris o. d.
a) (†) sälja, försälja, avyttra (ngt). G1R 23: 413 (1552). Te master, han hade handladh och leffrerath Henndrich Jnz folk. TbLödöse 246 (1591). För en lumpen vinst hon til Slafvinna handlas. Bellman Gell. 140 (1793; t. orig.: wird .. verhandelt). Strinnholm Vas. 2: 67 (1820).
b) (vard. o. numera i sht i folkligt spr.) köpa, inköpa, uppköpa (ngt); äv. abs.: (bruka) göra (sina) inköp l. uppköp; numera nästan bl. i fråga om inköp av förnödenhetsvaror (hos handlande). Handla hos ngn, göra sina inköp hos ngn. Var handlar du? (Svar:) Jag har alltid handlat hos N. Handla på kredit. E. K. M:t skulle ickie heller vara obenägen at handle af them een merckelig påst klädhe. OxBr. 10: 240 (1617). Iag (gick) utj en Kiöpmans boda vid tårget och skulle handla mig ett p(a)r stöfl(a)r. HFinlÖ 1: 443 (1730). Hvar och en må ju handla i de bodar, ther han får bästa kiöpet. VDAkt. 1754, nr 50. Den som vil .. handla någon Landtegendom, bör fram för alt fråga efter markens vidd. Brauner Bosk. 5 (1756). Han gick ned i matsalongen och handlade sig en cigarr. Almqvist Går an 23 (1839). Sundén (1885; med anm. att p. pf. handlad vanl. ersättes av köpt). Jag handlade den (dvs. pendylen) av Goldmans .. jag fick den för inköpspris. Siwertz Varuh. 259 (1926). — jfr IN-HANDLA. — särsk. (†) i uttr. handla på ngt, köpslå om ngt; övergående i bet.: pruta på ngt. HH XVIII. 4: 71 (1714). Under det jag stod och handlade på kol, blef jag hälsad af en af de schejker, som i går hade sett mig. Wallin Bref 80 (1847).
c) köpslå, driva köpenskap, driva l. idka handel; i p. pr. äv. med bet. av ett adj., äv. substantiverat (jfr HANDLANDE, sbst.1); i folkligt spr. äv. med obj., i fråga om enskild affär: avsluta handel om (ngt). Handla med (förr ngn gg om, se β) en vara (salt, trä). Handla på (förr äv. till) en viss ort. Handla på utlandet. Handla med järn, trävaror, stenkol, sill, hästar, gamla kläder osv. Handla i parti (i stort), i minut (i smått). (Sverges rikes inbyggare) ähre tulfrij (i Lübeck), och måge ther medh borgarne handle och kiöpslaga. G1R 1: 83 (1523). Hvem thet gör och blifver medh beslagen, hafve förbrutedt godzet, som han handler medh. RA 3: 17 (1593). Stockholm stadh begärer alleena få handla på Norlandz städerne. RP 6: 398 (1636). Der (är i magistraten i Kalmar) allenast .. en Rådman som handlar. HSH 6: 164 (1658). Wisse Convoyer .., som the til Siös Handlande beledsaga. Stiernman Com. 4: 35 (1673). Af .. (Guineas) Sjö-Kuster äro följande 4 namnkunnige i den handlande verlden. Djurberg GeogrUngd. 402 (1781). Under sin Konung Jokul den VII skola Finnarne starkt handlat med Biarmerne. Iduna 4: 165 (1813). Phœnicierne — forntidens Engelsmän .. — verldens då mest handlande folk. Holmberg Nordb. 119 (1852). (Barberaren) erbjöd sig att handla knifvar med mig. Nyblom Twain 1: 44 (1873). I denna köping handlades något med timmer. Sjöberg Kvart. 293 (1924). — särsk.
α) (†) i uttr. handla och vandla (jfr anm. före 1); äv. i mera obest. bet.: driva affärer. Medt alle honde ätende warur (m. m., dvs. med edra egna produkter) .. måge j frije och obehindrede handle och wandle ther jnbyrdis medt. G1R 15: 65 (1543). Brackorna i Hjo .. få .. stå och se på huru vi (borgare från Vadstena) ensamma handla och vandla på deras torg. Börjesson Brödr. 3 (1861).
β) (†) med prep. om. The borgare, som handlade med bönderne om saalt. RP 8: 189 (1640). Holm NSv. 180 (1702).
γ) (†) mera obestämt: driva affärer (jfr α). Han .. fick them tiyo pund, och sadhe .. Handhler her medh. Luk. 19: 13 (NT 1526; Bib. 1917: Förvalten dessa). Hela werlden lagar sigh ther effter, at Barnen lära wäl handla, och warda rijka. Fosz 317 (1621; nt.: handeln leren). Med Växlar Växelvjs I In- och Ut-Rik's handlen. Frese VerldslD 60 (1717, 1726).
d) (numera föga br.) mer l. mindre bildl. Werlden wil gerna handla med wårt hierta, och biuder ut sina waror. Spegel Pass. 110 (c. 1680). (Djävulen o. trollpackan) hafva handlat med Jane om barnens själar, men ej kommit öfverens om priset. Topelius Fält. 2: 208 (1856); jfr b slutet.
Särsk. förb.: HANDLA AV. (†) till 11: avtala, göra upp (ngt); jfr AVHANDLA 3. Nu är man sysslosatt at alla punkter fatta, / Som skola handlas af. GFGyllenborg Vitt. 3: 282 (1773, 1797). —
HANDLA BORT10 4. (vard., föga br.) till 12 a, c: avyttra gm handel; äv.: ge ut (pängar l. dyl.) på köpenskap. JGHallman Vitt. 216 (c. 1735). Har Mamma ännu ej handlat bort lilla slupen, så gör det icke! Wallin Bref 11 (1840). Schulthess (1885). —
HANDLA IFRÅN. (†) till 11: gm intriger avhända (ngn ngt), lura (ngt) från (ngn). G1R 28: 114 (1558). Att iagh kunne få min förra Lägenheet (dvs. befattning) at behålla, som nu Hr Dawid hafuer cuniculosè ifrå migh handlat. VDAkt. 1659, nr 276. —
HANDLA IN. (†) till 12 b: inköpa, göra inköp; jfr INHANDLA. Mäklare, som både sälja ut köpmännernas varor och handla in åt dem. Eneman Resa 1: 47 (1711). —
HANDLA TILL SIG10 4 0, äv. HANDLA SIG TILL10 0 4. (vard.) till 12 b: gm köp förvärva l. komma i besittning av, köpa; i förb. handla sig till äv. till 12 c: gm köpenskap förvärva; jfr TILLHANDLA SIG. At låta en ryss frijt passera med thet godz han til sigh handlat hafver. G1R 28: 624 (1558). Doch lijckväll hafver jag handlat mig till af Pålackarna enn stoor sköönn pryssys hest. OxBr. 9: 24 (1622). ÄB 22: 4 (Lag 1734). Thorild 1: 130 (c. 1785). Auerbach (1909). —
HANDLA TILLHOPA. (†) till 11: ställa så om med (ngra) att de komma tillsammans. Så wåre wij ther medt till friidtz, huar tu älliest kunde handle them tilhope igen. G1R 19: 24 (1548). —
1) köpa upp. Her Carl Bonde påminte, att Kruk skulle hafva en svensk karl, som handlade up vedh. RP 9: 254 (1642). Barchæus LandthHall. 53 (1773). Weste (1807). Jag har handlat upp mitt äggförråd för vintern. Auerbach (1909).
2) gm uppköp göra slut på (pänningar). Han har handlat upp alla sina pänningar. —
HANDLA ÅT SIG. (†) till 12 b: tillhandla sig; äv. bildl. (jfr 12 d). Schroderus Os. 1: 784 (1635). (De) hwilke igenom sine Håfwors bortskänkjande hafwa welat handla åt sigh .. Himmelrijket. Därs. 2: 29.
Spoiler title
Spoiler content